Trots de senaste årens kalabalik i och kring Svenska Akademien går det inte att komma ifrån att Nobelpriset i litteratur är något speciellt. Många av de absolut bästa böcker jag läst är skrivna av nobelpristagare och här är tio favoriter (som krävde att väldigt många fler valdes bort). Årtalen inom parentes är det år författaren tilldelades priset.
Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Sverige, (1909)
En myllrande berättelse med den före detta prästen Gösta Berling i centrum. En fantastisk bok med så många detaljer att den kan läsas om och om igen.
Lång dags färd mot natt av Eugene O’Neill, USA, (1936)
En fantastisk pjäs som jag både läst och sett. Vi får följa familjen Tyrone under en lång dag och ta del av en mängd konflikter och hemligheter.
Pion av Pearl S. Buck, USA, (1938)
En bok som utspelar sig på 1800-talet i Kina där den unga kvinnan Pion säljs till en judisk familj där hon fungerar som hushållerska. När hon efter några år blir förälskad i sonen David och kärleken visar sig vara besvarar uppstår problem.
I väntan på Godot av Samuel Beckett, Irland, (1969)
Ännu en pjäs som jag absolut älskar. Jag har både läst och sett den flera gånger och är väldigt sugen på att se föreställningen som går på Dramaten just nu där Jonas Karlsson och Johan Ulvesson spelar Estragon och Vladimir.
En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn, Sovjetunionen, (1970)
En självbiografisk och kontroversiell bok om livet i ett sovjetiskt arbetsläger under 1950-talet som är både välskriven och viktig.
Sena dikter av Wisława Szymborska, Polen, (1996)
En samlingsvolym bestående av Szymborskas tre sista diktsamlingar Ett kolon, Här och Nog nu. En fin samling som förstärker min kärlek och beundran till denna fantastiska poet.
Blindheten av José Saramago, Portugal, (1998)
I en stad drabbas större delen av befolkningen av en plötslig blindhet. När de tror att ingen ser dem förändras invånarna till det sämre och gör de mest gräsliga saker för att klara sig själva på bekostnad av andra.
Onåd av J. M. Coetzee, Sydafrika, (2003)
I ett Sydafrika där apartheidsystemet är ett minne blott finns fortfarande en spänning mellan svarta och vita. När universitetsläraren David blir uppsagt från sitt jobb flyttar han till sin dotter Lucy som driver en gård. På landet är konflikten ännu mer tydlig.
Älskarinnorna av Elfriede Jelinek, Österrike, (2004)
En fascinerande berättelser om två kvinnor och deras drömmar om ett lyckligt liv och framför allt ett lyckligt äktenskap. Jelineks språk är helt klart något utöver det vanliga.
Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro, Kanada, (2013)
En fantastisk novellsamling om vanliga kvinnors ovanliga öden. Till mina favoriter hör novellerna ”Tröst” och ”Flytande bro”.
Vilka är dina favoritverk av de författare som fått nobelpriset?
