Jag är absolut ingen expert på Mozart eller ens särskilt bevandrad i hans musik. Min bild av honom är helt och hållet grundad på Milos Formans film Amadeus från 1984 där Mozart framställs som ett stort barn med ett stort galet skratt, en oseriös skämtare och ett musikaliskt geni. Men det kanske inte är den historiskt mest korrekta bilden.
Det har tagit Piero Melograni fem år att sammanställa den här boken om Mozarts liv. Källorna är främst brev och andra skriftliga dokument bevarade från den här tiden. Och det är en delvis annan bild som växer fram.
Vi får följa Mozart från barndomen då han turnerade runt Europa som ett musikaliskt underbarn tillsammans med sin familj. Det är fadern Leopold som likt en nutida ”stage-dad” kuskar runt från stad till stad med sexårige Wolfgang och elvaåriga Nannerl. De framställs som ”naturens underverk” och får spela inför furstar, kejsare och adel. Båda barnen är skickliga på sina instrument men det är den lille Wolfgang som drar till sig mest uppmärksamhet.