Kategorier
Barnbokskoll Lyrikkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v 2 2020

Verkligheten börjar knacka på, ledigheterna är över och förmodligen något mindre tid för ostörda läspass. Det här är vad vi läst och recenserat under veckan.

Barnet en sonettkrans av Olivia Bergdahl (Helena)

De trasiga flickorna av Simone St James (Fanny)

Den fantastiska Ivan av Katherine Applegate (Carolina)

Ditt hjärta är mitt av Shivaun Plozza (Carolina)

En oväntad förälskelse av Julia Quinn (Helena)

Ensamma hemma av Kajsa Gordan & Sofia Nordin (Carolina)

Hovjuvelerarens barn av Gunnar Bolin (Anna)

Nickelpojkarna av Colson Whitehead (Anna)

Offer 2117 av Jussi Adler-Olsen (Lotta)

Resten av livet av Jean-Paul Didierlaurent (Anna)

Välj mig av Christina Lindström (Anna)

 

Kategorier
Barnbokskoll Evenemangskoll Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Ikväll är det augustgala!


Anna: Om några timmar så vet vi vilka titlar som fått Augustpriserna i år. Jag personligen tycker mycket om just det här priset, det är ofta böcker som är nominerade som passar min smak och jag försöker ofta att läsa alla nominerade i den skönlitterära klassen. I år kom livet emellan så jag kan inte göra en särskilt välunderbyggd gissning. De som jag har läst är Testamente, Osebol och Ålevangeliet som är nominerad i den fackboksklassen. Alla tre är fantastiska på sitt eget vis och alla tre vore välförtjänta vinnare. Ska jag önska mig någon av dem så får det bli Marit Kaplas Osebol. Om den skrev jag i somras:

Med ett vackert och utmejslat språk har Kapla gestaltat svensk landsbygd och man känner att berättelserna är äkta. Texterna bygger på intervjuer som hon gjort med de 40 vuxna som fortfarande bodde kvar i hennes uppväxtby för något år sedan. Allt mellan förlusten av byns livsnerv, bron, till vargens vara eller inte vara, ensamhet och kraften som finns att hämta i naturen avhandlas. Bristen på arbete, skola och annan service som försvunnit och hur befolkningen blir allt äldre blir som ett sluttande plan och skillnaden mellan vi och de, stad och landsbygd blir så uppenbar. Minnen av en svunnen tid, tankar om framtiden och samtid blandas och huvudpersonen i den här boken är platsen, byn.  

Helena: Jag gjorde det oerhört lätt för mig inför kvällens gala. Jag har läst tre bra böcker, en ur varje kategori så jag kan ju bara hoppas på att de prisas av juryn. I barnboksklassen kammar således Sara Stridsberg och Sara Lundbergs Dyksommar hem priset och i skönlitterära och facklitterära klasserna blir det Osebol av Marit Kapla respektive Jag vill sätta världen i rörelse av Anna-Karin Palm (men bland faktaböckerna säger den oförklarliga magkänslan att Ålevangeliet får priset). Dessa tre är alltså mina tre lästa bland de nominerade, de förtjänar alla att prisas, men jag håller det inte för omöjligt att någon av de andra böckerna också är bra, jag ska lästa några av dem längre fram så får vi se sen om jag är enig med juryn på lång sikt.

Linda: Jag har svårt att tänka mig att Dyksommar inte vinner priset för årets bästa barn- och ungdomsbok, men då har jag några titlar kvar att läsa. Det är dock en så ovanlig och så vacker bok att den känns självklar. Däremot är det inte någon självklar bok att läsa för barn, vilket kanske låter märkligt. Årets bästa skönlitterära bok är en kategori som jag läst ovanligt få böcker ur i år. Faktiskt bara en och en halv. Till skillnad från alla andra har jag inte lyckats komma igenom Testamente av Nina Wähä, som annars får ses som en favorit. Jag håller istället mina tummar för Barnet: en sonettkrans av Olivia Bergdahl, som knockade mig fullständigt. Fackboksklassen är som vanligt ganska ointressant för mig, men jag tror på Ålevangeliet, då den verkligen sticker ut, men hoppas ändå på Anna-Karin Palms biografi om Selma Lagerlöf.

Anna: Fler kollomedlemmar har skrivit om några av titlarna. Kika gärna vad Ulrica tyckte om Mitt storslagna liv och Fannys tankar om Testamente.

Nyligen så nådde nyheten oss alla att 2017 års vinnare i fackboksklassen, den mycket spännande biografin över Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer nu har sålt fler än 200 000 exemplar. Ett jävla solsken  är en av de titlar som verkligen nått ut till många. Om jag tänker på årets nominerade så är det nog ändå Ålevangeliet som skulle kunna göra precis det – nå ut till många och blir en julklappsbok under många granar.

Ikväll får vi se vilka titlar som vunnit. Jag sitter framför datorn och följer utdelningen!

Kategorier
Lyrikkoll

Välkommen till en lyrisk vecka

Linda
Det finns vissa teman vi återkommer till här på Kulturkollo och till teman som ligger mig extra varmt om hjärtat hör de med anknytning till poesi eller lyrik. Kanske för att jag imponeras så av de författare som kan säga väldigt lite med få ord, för att dikter hör till de texter som berört mig mest, men också för att det är en texttyp som skrämmer många. “De ä bar å läs”, säger jag till er och påminner om Olivia Bergdahls fina Poesiskola från 2015.

En förutsättning för att kunna upptäcka bra lyrik är självklart att ens ha tillgång till densamma. År 1989, för 30 år sedan, gavs samlingen Kärlek och uppror ut. Den bestod av 210 dikter som passar unga och har sedan dess använts mycket i skolan. Jag fick tyvärr inte stifta bekantskap med den förrän under min lärarutbildning och minns fortfarande glädjen när jag läste förordet. Siv Widerberg och Anna Artén som stod för utvalet uppmanade oss läsare att läsa med pennan i handen. Att stryka under de formuleringar vi fastnade för, kommentera, kanske till och med stryka över. Poängen var att dikter ska beröra och att en liten del av en dikt kan vara nog om den säger något till dig precis nu. Så här står det:

Bläddra, läs och hoppa över. Lägg undan, ta fram igen. Skriv små stjärnor eller utropstecken. Stryk under, stryk över. Leta efter vad som passar just dej.

 

Nu kommer en ny antologi med dikter utvalda speciellt för unga läsare. Det är Rabén och Sjögren som ger ut och det är Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar som gjort urvalet. Boken heter Berör och förstör och består av mer moderna dikter. Målet är att presentera ett brett urval av olika sorters poesi, allt från prosalyrik till dikter inspirerade av spoken word. Så här står det i förordet:

En antologi är i bästa fall ett samhälle i miniatyr. Olikheten är styrkan. Det tillåtande får stå bredvid det anspråksfulla. Det som rimmar bredvid det som krånglar.

 

Boken är indelad i sju kapitel eller teman, som alla fått poetiska titlar. Vad sägs till exempel om “Vi är som små nallar i helvetet”, “Det är enklare att älska orden” och “Att allt ändå till sist ska multna”. En fin inramning. Några av titlarna, som “Det är enklare att älska orden”, upptäcker jag i dikterna, andra kanske fortfarande är gömda och tittar fram i nästa läsning.

Några av mina gamla favoriter bland poeter finns representerade, som Aase Berg, Sara Hallström, Bodil Malmsten och Johannes Anyuru. Moderna, men också klassiska poeter som Tomas Tranströmer, Bruno K. Öijer och Ann Jäderlund finns också där, liksom ledamöter i Svenska Akademien som Kristina Lugn, Kjell Espmark, Jila Mossaed och nyinvalda Tua Forsström. Andra namn är för mig nya och okända, eller var i alla fall det innan jag upptäckte dem just här och nu. Jag är också glad över att fokus ligger på moderna dikter och att dikterna i urvalet inte ingår i standardantologin. En bra blandning skulle jag säga.

Jag måste få bjuda på några favoritcitat. Sådana som jag strukit under, gjort små stjärnor vid och sparat i mitt förråd av strofer som berör.

Om jag inte växer upp
kommer havsnivån sluta höjas,
kommer oljan sluta brännas,
regnskogen kommer sova och andas tungt.
Det finns så mycket att fly från.

ur “Barndomar” av Yolanda Aurora Bohm Ramirez

Den läsande och den skrivande
vrider sig i sina kroppar kring varandra
livräddningsaktion där man inte vet
vem som räddar vem

Helena Eriksson

Någon gång ville jag dö i ett land
där människor kunde uttala mitt namn
Jag kompromissar nuförtiden
Jag vill snarare dö namnlös
Var som helst

Jila Mossaed

 

Till tonåringar i min närhet vill jag ge ett exemplar av Berör och förstör, tillsammans med en fin penna. Det här är en bok att läsa om och om igen och noga markera det som är extra viktigt att läsa och minnas. Dikter som läses om och om igen blir som vänner att ta fram vid alldeles speciella tillfällen. Låt våra unga samla ord som berör och förstör.

 

 

Foto: Kajsa Göransson

Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll Novellkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Så många vi mött, så många som skrivit

“Ryktet om bokbloggens död är betydligt överdrivet” för att travestera Mark Twain. Det kan jag konstatera när jag sätter mig ned för att titta igenom och summera bloggens första tre år för mig själv. Tänk så mycket som skrivits av oss i kollektivet, tänk så många vi mött och samtalat med och så många som generöst bidragit genom åren. Stort tack till alla er som ställt upp med boktips, intervjuer och skrivit gästinlägg!

Det är omöjligt att lyfta fram alla de inlägg som förtjänar det så det får bli ett högst personligt urval, jag börjar med några intervjuer som stannat i mitt minne.

Kategorier
Lyrikkoll

Olivia Bergdahls poesiskola

[quote]Själv använder jag dikter som tröst, som en filt att linda in tanken i när allt känns obegripligt och kaotiskt. Det är värt att pröva.[/quote]
Linda

Olivia Bergdahl är estradpoet, eller det är i alla fall så jag lärt känna henne. Hon vann Poetry Slam som 17-åring 2007 och jag har hört henne framföra sina dikter flera gånger. Det är något speciellt med estradpoeter och det direkta tilltalet med vilket de förmedlar sina alster. Bergdahl har en unik energi när hon framträder och kombinerar på ett fint sätt ett lugn med en oerhörd intensitet. Hon framträder ibland tillsammans med sin poesiorkester och kombinationen av dikter och musik är något alldeles särskilt.

Nu i januari utkommer romanen Efter ekot på Ordfront förlag, men just idag är det poeten Brgdahl som berättar om hur hon började skriva just dikter, samt tipsar om hur du som läsare kan närma dig lyriken. En slags poesiskola skulle man kunna säga.