Identitet och nationalitet – ett samtal

anna-top
 

Hur hänger identitet och nationalitet samman?  Janne Teller svarar att önskvärt vore att vi kunde se varandra som de individer man är och inte sättas samman i olika grupperingar. Hon tycker mycket om New York där hon bor nu eftersom det är en samlingspunkt för alla olika sorters människor.

Lena Sundström får ofta frågan varifrån hon kommer. Är det viktigt?

För vem är frågan om identitet och nationalitet viktig? Det undrar Zulmir Becevic.  Vilket syfte fyller det att kategorisera människor?  Han vill bli sedd som författare och inte som representant för en invandrargrupp.  Hur påverkar det ens identitet när man ofta får frågan om varifrån man kommer? Han menar att det beror på, identiteten formas i ett socialt sammanhang och blir lätt schizofren, identiteten beror på andra och är en social konstruktion. När man då kategoriseras in i en grupp så exkluderas man automatiskt ur en annan.

Vem avgör då egentligen om man är svensk eller dansk? Som det ser ut idag så är det vissa politiska partier och det sättet vi ser på varandra påverkas av det.

Avblattefieringsprocessen heter Becevics bok och den handlar om en pojke som vill bli en riktig svensk. När han skulle skriva den så började han fundera på hur man göra praktiskt för att kunna vara riktigt svensk. Med humor så sätter han ljuset på det absurda i hela situationen. Vad avgör om man är blatte eller svensk? Hade den här boken kunnat skrivas tidigare?  Becevic menar att om den hade kommit för tio år sedan så hade den kanske setts som enbart ett humorfyllt tankeexperiment men idag skapar den också rädsla hos den som läser. Skrattet fastnar i halsen och verkligheten är väldigt lik fiktionen.

Becevic berättar att huvudpersonen i boken kommer fram till att svenskheten är som enhörningen. Alla vet vad det är men ingen har sett den. Svenskheten är kanske mest en känsla, man tar på sig en klädsel som gör att man passar in i sammanhanget.

Finns den processen också i Danmark?  Danmark är ju landet där politisk retorik mot det främmande funnits under ganska lång tid, Teller menar att det sätter agendan för alla partier just nu. Det toleranta Danmark har glidit bort och blivit allt mer slutet.  I Sundströms bok Världens lyckligaste folk beskriver hon ett land där rasismen blivit normaliserad och Becevic menar att det tydligt syns att Sverigedemokraternas framgångar mycket är inspirerat av den danska debatten. Teller menar att det är kapitalismens avigsidor som driver fram tanken om de andra, de främmande som hotar.

Hur ser den svenska självbilden ut?

Vi i Sverige vill gärna se oss själva som toleranta och solidariska men vi vill ju inte se oss själva som vapenexportörer och främlingsfientliga. Det handlar om att lyfta fram det som är politiskt korrekt och där skiljer sig länderna åt.

Det värsta man kan vara i Danmark är att vara politiskt korrekt men Teller menar att Danmark är en land  som är fascistiskt, om man skriver eller säger något som utmanar så blir man tystad. Ett folkmord startar med orden och Danmark har en bild av de är ett land med högt i tak men när det kommer till att skämta med kungahuset låter det sig inte göra. Däremot kan man skämta fritt med minoriteter.  Vi i västerlandet har ett kolonialt arv som inte är utsuddat, rasistiska föreställningar finns nära och de är lätta att aktivera. Teller berättar om en novell som hon skrivit och hon menar att fiktionens kraft är stark, genom berättelser kan man påverka och förändra.

Utmana och provocera till eftertanke är litteraturens uppdrag. Likgiltighet är farlig.  Litteraturen ska hjälpa till att utvidga våra horisonter och få människor att tänka själva!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.