Kattfantasy, kan det vara något?

Äldste sonen som är tolv gillar serien Warriors av Erin Hunter och har läst de sju böcker som hittills översatts till svenska. Sex av dem ingår i Första profetian och den sjunde inleder Andra profetian. På engelska har ytterligare tre serier släppts, samt en fjärde som utspelar sig innan den första boken och berättar om hur de olika kattklanerna skapades. Tänk fantasy med en massa klaner och strider, men mellan katter istället för mellan människor. Visst låter det riktigt annorlunda?! När vi nu har kattvecka passade jag på att själv läsa första boken i serien som heter Warriors. Ut i det vilda för att få en bild av dessa böcker som verkar sälja hur bra som helst.

Vi får träffa huvudpersonen Rost, som är en huskatt och tuggar tråkigt torrfoder varje dag. Visst har han en kattlucka och får gå ut, men han är ändå ganska så bunden och halsbandet med bjällra hindrar honom när han ska jaga. Ibland lockar utelivet mer än en natt i människornas säng. En dag när Rost ger sig längre bort från huset än han brukar och går in i skogen, blir han påhoppad av en grå kattunge med tjock och tovig päls. Efter ett mindre slagsmål sätter sig kattungen oberörd bredvid Rost och börjar slicka sig. Han berättar att han heter Gråtass och att han tränar för att bli krigare i Åskklanen, som är en av fyra kattklaner i området. De andra klanerna försöker jaga bort dem från sitt revir och de största fienderna finns i Skuggklanen.

Det är något med den grå vildkatten som fascinerar Rost och när Gråtass tar honom med till klanens ledare Blåstjärna och hans egen mentor Lejontass känner Rost något som han aldrig känt förut. Att vara ett av ”Tvåbeningarnas husdjur” är knappast någon merit, men Blåstjärna tycker ändå att Rost är ovanligt bra på att slåss för att vara tamkatt. En komplimang som får Rost att växa. När han får erbjudande om att bli en del av klanen tvekar han inte utan byter sitt bekväma liv i huset mot ett osäkert liv i det vilda. Nu ska han tränas till att bli en riktig krigare och hans namn blir Eldtass.

Så hur går det då när en fantasyskeptiker ska läsa en bok om katter som ingår i klaner och slåss mot varandra? Oväntat bra måste jag säga. Jag tycker att Warriors. Ut i det vilda är riktigt underhållande. Lättläst och ganska spännade. Visserligen blir jag lite trött på alla miljarder namn som boken innehåller och även om det finns en förteckning av alla karaktärer orkar jag inte riktigt gå tillbaka och kolla, men det spelar ingen större roll. De viktigaste katterna fastnar och resten bildar en helt okej fond i bakgrunden. Jag kommer inte att slänga mig över nästa del i serien, men om jag varit någonstans mellan 10 och 12 år hade jag kanske gjort det. Berättelsen om krigarkatterna är riktigt charmig och kan säkert bli en bra julklapp till någon katt- och bokälskande unge. Liten varning dock för att det dör en hel del katter, som det brukar göra i fantasyböcker där strider pågår. Kanske kan det göra läsningen lite jobbig för vissa.