Det dystopiska alternativet

helena-top

Om man tycker att det är lite sådär jobbigt att gå till vallokalen och rösta. Om man hellre gör något annat när det nu är så fint väder. Och verkligen inte bryr sig om det där historiska eftersom det faktiskt var väldigt länge sen. Är man då istället kanske mottaglig för lite skräckpropaganda månne?

Vi har väl läst nog många fasliga dystopier för att veta hur det går om man inte tar tillvara på demokratin. Eller? Om vi inte röstar och bestämmer så måste faktiskt någon annan göra det åt oss. Människor som av tradition har vana av sånt kanske? De som kan och vet vad som är bäst för oss? Vips och voila så befinner vi oss i dystopidiktaturen! Och det vet vi ju hur himla mysigt det inte är.

Det är ju tankeövervakning och nyspråk och våld för hela slanten. Och Hungerspel (hörs ju på namnet att det inte är någon picknick), falanger, kvinnohat och allmänt vidrigt förtryck. Och regniga, jobbiga motståndsläger där vi tvingas raka av oss håret. Och märkliga ceremonier där någon bestämmer vilka vi ska gifta oss med, för att inte tala om alla jobbiga krig. Det är helt enkelt himla rörigt och sotsvart alltihop.

Såhär kan vi ju inte ha det, jag måste avsluta detta omedelbart och springa iväg till vallokalen. Innan det kommer någon och injicerar mig med kallocainliknande substanser!

 

Foto: After the war av Joshua Rohrich

Helena

Periodvis maniskt läsande bokälskare. Blandar gärna vilt mellan genrer och författare men har en förkärlek för historiska romaner, engelsk feelgood, pusseldeckare och grafiska romaner. Dras till mörkret.

Visa alla inlägg av Helena →