Om hösten. Om att dö lite grann (och om att svulla TV-serier).

helena-top

Ni säger höstmys, filtar, eldstäder, trivselböcker och tända-ljus-mörker. Jag säger: jag dör lite grann. Jag brukar vid insikten om att hösten kommer i år (igen) skriva något antihöstinlägg typ “Å ena sidan gillar jag tända-ljus-mörker, filt-i-soffan-väder och läsmys. Å andra sidan dör jag så smått inombords. Så trots att jag kan längta efter tända-ljus-mörkret så har jag sällan förstånd nog kvar att uppskatta det. Jag och höst och vinter går med andra ord inte så bra ihop. Det blir en period av självömkan, gnäll och själsligt mörker. För att sedan fram emot vårkanten sakta vakna till liv, krypa fram ur idet och slicka såren.” (källa) [Är det förresten OK att citera sig själv?! Blir ju så himla lätt att hålla med!]. Ja ni förstår poängen! Det blir helt enkelt lätt dålig stämning mellan mig och hösten.

Vad gör jag då när orken tar slut. När hösten svämmar över. När man i brist på ljus dör lite grann. När man inte ens orkar läsa ( jag lovar det kan hända!). Jo, jag svullar TV-serier. Så vad passar inte bättre en höstlig torsdag som denna än att ge TV-serie-tips. Jag ska dock utfärda en varning! Det kan vara förenligt med direkt livsfara gällande läslusten. Streamingtjänsterna tog över mitt liv i våras. Så hantera varsamt!

Drama x 3

House of Cards är en politisk dramaserie från 2013. Efter att kongressledamoten Francis Underwood (Kevin Spacey) blivit förrådd av Vita huset bestämmer sig han för “att med utpressning, sex och ambition klättra till den politiska toppen” (Netflix). En riktigt bra serie, som passa oss som saknar The West Wing (Vita huset). Jag gillar särskilt den sarkastiska tonen och hur du som tittare blir direkt tilltalad emellanåt av Underwood. Jag har ännu inte sett säsong två, vilket jag spar på ett tag till.

Homeland handlar om marinkårsoldaten Brody (Damian Lewis) som kommer hem efter åtta års fångenskap i Irak. Han tas emot som en krigshjälte men det finns de som tvivlar på honom. CIA-agenten Mathison (Claire Danes) är övertygad att Brody har omvänts och arbetar för en terroristorganisation. En serie där din bild av sanning hela tiden får omvärderas. I veckan började säsong 4 på SVT, men jag har ännu inte sett säsong 3 (med andra ord: ett ljus i höstmörkret att se fram emot).

Breaking Bad är numer nerlagd och sändes mellan åren 2008 och 2013. Walter White (Bryan Cranston) diagnostiseras med allvarlig lungcancer. Han har ett alldagligt jobb som kemilärare på en high school och ett tämligen oengagerat äktenskap där frun är gravid med parets andra barn. Walter inser dock ganska fort att pengar är en bristvara för att kunna få adekvat vård och i värsta fall för att säkerställa ekonomin för familjen om/när han dör. Tillsammans med sin tidigare elev Jesse Pinkman (Aaron Paul) börjar han framställa metamfetamin och de gör oväntat succé inom denna minst sagt obskyra bransch. Walter White är en ganska osympatisk karaktär, vilket gör det hela mer intressant.

Kriminaldrama x 3

The Wire (2002-2008) serien som gjorde sig känd inte bara för att den var autentisk Baltimores undre värld utan för det stora galleriet av karaktärer och du fick möta allt från den korrupte politikern, folk som köper sig fria, polisen som kämpar i blindo, smålangarna på gatorna till människorna som bodde i “The projects”. Författaren visade ingen pardon för de populära karaktärerna och kunde när som plocka bort dem. Varje säsong flyttar fokus mellan de olika karaktärerna och nya tillkommer. Jag gillar särskilt autenticiteten och hur de låter många och inte ett fåtal vara huvudkaraktärer.

True Detective Kriminalserien med stor K från 2014. Fantastiskt skådespel, fantastiskt foto, fantastiskt manus. Serien har flera tidsplan där du i nutid får höra hur två kriminalpoliser (Matthew McConaughey och Woody Harrelson) förhörs om sin sjutton år långa jakt efter en seriemördare i Louisiana. Varför de blir förhörda avslöjas inte till en början. Det ryktas om en säsong två, men kommer då ha andra karaktärer/skådespelare. Jag har dock inte hittat en källa som kan bekräfta detta. Jag vet inte heller vad jag tycker om det. Kan bli hur bra som helst. Eller inte.

The Fall är en irländsk-brittisk kriminaldramaserie från 2013. The Fall skildrar polisen Stella Gibsons (Gillian Anderson) jakt på en mördare som härjar i Belfast. Anderson är perfekt i rollen som kriminalinspektören – mörk och komplicerad. Enda nackdelen är att den bara (än så länge) har fem avsnitt. Jag vill gärna se mer.

Komedi x 3

The Big Bang Theory utspelar sig i Pasadena, Kalifornien och kretsar kring fem karaktärer: experimentalfysikern Leonard Hofstadter och teoretiska fysikern Sheldon Cooper, ingenjören Howard Wolowitz, astrofysikern Rajesh “Raj” Koothrappali och Penny, servitrisen med skådespeladrömmar. Där de två förstnämnda och den sistnämnda bor i samma hyreshus. Nörderiet har inga gränser, vilket är härligt befriande. De fyra killarnas intellekt med varierande grad av social okunskap står i kontrast med Pennys sociala färdigheter och något mer normala intellekt.

Helt hysteriskt (Absolutly fabolous) är en kultförklarad komediserie som började sändas 1992 till 2003 ( några specialavsnitt har även kommit sedan dess, senast 2012) där du får följa två medelålders kvinnor: Edina Monsoon (Jennifer Saunders) och Patsy Stone (Joanna Lumley), som båda personifierar ordet åldersångest, som de försöker dränka i överkonsumtion av alkohol och genom att följa varenda modetrend som finns. Dessutom påminns de hela tiden om sitt oförstånd av Edinas dotter Saffron (Julia Sawalha), som i mångt och mycket är präktigheten själv. Du får också möta Edinas något dementa mamma och något småvirriga assistent Bubble.

Girls dramakomedin som har blivit en stor succé. Den är skapad av Lena Dunham som även spelar en av huvudrollerna och delvis är inspirerad av Dunhams eget liv. Du får bland andra följa Hannah, Marnie, Jessa och Shoshanna på deras färd genom livet. Det är smart, roligt, eftertänksamt, har en fantastisk dialog, emellanåt trivial, emellanåt genialisk och det är befriande att få se en serie om unga kvinnor skriven av en kvinna. I november kommer för övrigt Lena Dunhamns bok Not That Kind of Girlvilken jag onekligen är väldigt nyfiken på.

Science fiction/fantasy x 3

Revolution är en amerikansk post-apokalyptisk science fiction-serie, som numer är nerlagd (2012-2014). Femton år efter en globala permanent blackout, försöker en grupp revolutionärer att slå ut den ockupationsmakt, som säger sig vara USA:s nya regering. Med bland annat Billy Burke, Tracy Spiridakos och David Lyons i huvudrollerna. Jag vet egentligen inte vad det var som gjorde att jag fortsatte titta, men idén om hur ett samhälle fungerar, eller inte fungerar, efter en apokalyps triggar alltid fantasin.

Falling skies som likt Revolution handlar om en post-apokalyptisk framtid, men nu är det en utomjordisk invasion som står bakom jordens fall. Serien tar sin början när jorden varit ockuperad i sex år om jag inte helt missminner mig. De överlevande människorna försöker skapa en motståndsrörelse som ska bekämpa inkräktarna. För bara ett par år sedan låg dylika serier helt utanför min bekvämlighetszon, men i takt med att jag erövrade den litterära genren så kan jag faktiskt se sådant här numer. Jag ska också villigt erkänna att jag fortfarande skruvar lite på mig när scenerna med aliens närvarar. Helt där är jag alltså icke ännu.

Game of Thrones baseras på är George R.R. Martins romanserie ”Sagan om is och eld”. Det är fantasy i sitt esse antar jag. Det är sju kungariken, sju tusen karaktärer, drakar, krig och maktkamp. Och författaren räds icke att ta död på vem som helst. Den minst sagt omfångsrika antal karaktärerna är en riktig utmaning för sådana, som likt mig, har guldfiskminne. Riktigt snyggt gjord dock så bara för den sakens skull är den klart sevärd. Jag tröttnar dock emellanåt på de stereotypiska könsrollerna, vilket har diskuterats lite här och var, bland annat här.

Historiskt x 3

The Tudors som är löst baserad på Henrik VIII:s liv under 1500-talet. Om hans regeringstid och alla äktenskap. Serien får en del kritik av historiskt kunniga, men jag ser den som en dramaserie snarare än historiskt återberättande. Sen tycker jag att Jonathan Rhys Meyers är som klippt och skuren för rollen som regent.

The Borgias är en amerikansk/kanadensisk/irändsk dramaserie om den mäktiga italienska släkten Borgia och berättar om när de tog makten över Vatikanen och påvestolen. I huvudrollen ser vi Jeremy Irons som den samvetslöse Rodrigo Borgia som år 1492 valdes till påve. Jag har dock bara sett första säsongen och den lades tydligen ner redan efter tredje, vilket kanske säger oss att den inte håller i längden.

This is England ´86 och ´88 är två miniserier som bygger på filmen This is England från 2006 i vilka du får möta Shaun och hans vänner i ett England som i början av 80-talet “styrdes av järnladyn Margaret Thatcher, i efterdyningarna av Falklandskriget och då nationalistiska krafter får allt större utrymme hos en arbetarklass utan arbete” (läs tidigare inlägg om serien och jmf vad jag gjorde då). Jag ska villigt erkänna att jag helt har missat This is England´88, vilket blir ännu ett ljus i höstmörkret.

Avslutningsvis vill jag lägga till ett tips då jag i efterhand förskräckt upptäckte att ovan serier är alla anglosaxiska och inte en endast svensk serie nämndes. Jag tycker att alla först borde läsa Jonas Gardells romansvit Torka aldrig tårar utan handskar och därefter se TV-serien med samma namn. Otroligt gripande kärlekshistoria som är blandning av fiktion och fakta, där Gardell varvar kärlekshistorien mellan Benjamin och Rasmus med stycken där han återberättar om hur synen på homosexuella var i början av åttiotalet – årtiondet då Sverige drabbades av ”bögepidemin” (hiv). Adam Pålsson och Adam Lundgren är helt lysande i rollerna som Rasmus och Benjamin. Läs den. Se den.

Vilka är dina TV-seriefavoriter?

Foto: “Swamp TV” av James Good (CC BY-NC-ND 2.0)

 

13 comments
  1. I tv-sereieväg tittar jag tillsammans med sambon på “Doctor Who” och snart också “The Walking Dead” igen! Vi slökollar även på vissa serier på netflix även om det inte är lika bra eller älskade som de två förstnämnda. Själv gillade jag “The Killing” och har en säsong kvar att se genom “nettan”.

    Jag ääälskade “Hannibal” säsong 1 som är ett tips från min sida. Jag gillar ju dock också skräck (men gör man inte det kan ju sista tipset kanske bli lite jobbigt (och även TWD)).

    “Modern Family” är en av få komedikantade tv-serier jag tål just nu… ;O (; Men många serier har ju lite komiska inslag då och då (t.ex “Doctor Who”). (;

    1. Jag är inte mycket för skräck och har väldigt svårt för just zombies. Jag har försökt flera gånger att följa Walking dead, men slutar i samma takt som zombiesarna visar sig. 😀

      The Killing gillar jag och har bara sett första säsongen.

  2. Det är många bra serier du nämner. Jag har sett en del av dem. Just nu längtar jag mest till lördag då Downtown Abbey börjar igen.

  3. Tudor har jag inte sett. Borde verkligen eftersom jag gillar tiden, och kläderna. Precis som i Downton, tiden och kläderna!

  4. Homeland är en favorit. Liksom förstås AbFab som är en av tidernas bästa serier. Girls gillar jag också och borde se Breaking Bad och The Fall. Jag saknar Parenthood på din lista! Och Outlander.

  5. Många bra serier där (älskade The Tudors och långsamser på True detective i höst)! Själv återvänder jag ofta till Joss Whedon – Buffy, Firefly och snart också Dollhouse igen tror jag. Och så Doctor Who där jag planerar att se senaste säsongen när den dyker upp på dvd i november/december.

    1. Jag har aldrig sett Doctor Who. Chocken! Vet knappt vad den handlar om. Får göra omläxa på det. 🙂

Comments are closed.