Lyran listar Kvinnotrilogier

lyran-top

Jag läser gärna trilogier och gärna romaner som skildrar kvinnoliv. Kombinerat leder det till följande lista på kvinnotrilogier som handlar om häxor, nyblivna mammor, proletärungar, hemmafruar och de allra mest utsatta.

Gerda Anttis romansvit om Astrid (Ett ögonblick i sänder, Jag reder mig nog, Bara lite roligt…) handlar om Astrid som bor på landet, har en lite fårskock (underbar födelsescen!) och ägnar sig åt att väva. Relationen till maken går på tomgång och en ny man dyker upp i Astrids liv. Men får man göra så, får man ha lite roligt?

Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har skrivit den bästa romanserien (Cirkeln, Eld, Nyckeln) om unga tjejer. Kortfattat handlar Engelsforstrilogin om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter, samtidigt som vardagen fortsätter som tidigare. Fantastisk blandning av magi och socialrealism.

Suzanne Collins trilogi om den tonårstjejen Katniss Everdeen (Hungerspelen, Fatta eld, Revolt) är en spännande dystopisk berättelse om den lilla människans kamp mot förtryck. Katniss utses som deltagare i de vedervärdiga hungerspelen, lyckas manövrera sig genom tävlingen, spelar ut de styrande och blir en symbol för folkets resning. Mycket spänning och kärlek.

Hanne-Vibeke Holst skriver om könsroller, jämlikhet och politik. Genombrott som författare gjorde hon med sin romantrilogi om hur det kan vara att bli mamma när man är mitt i en intensiv, spännande karriär (Thereses tillstånd, Det verkliga livet, En lycklig kvinna). Böckerna om Therese Skårup skildrar komplicerad kärlek och omvälvningen att bli förälder med både humor och allvar.

Elsie Johanssons romanserie (Glasfåglarna, Mosippan, Nancy) om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Berättelsen kryper under huden på läsaren och väcker starka känslor. Den unga Nancy drömmer och frihet och kärlek, men drabbas av förödmjukelser och svek. Hon ger dock aldrig upp, utan kämpar på för att förbättra sin och familjens livssituation.

Moa Martinsons fantastiska självbiografiska trilogi om flickungen Mia (Mor gifter sig, Kyrkbröllop, Kungens rosor) handlar om barns och kvinnors tillvaro i en värld där alla måste slita för brödfödan. En fin gestaltning av en mor-dotterrelation. Moa var den enda kvinnan bland proletärförfattarna och hennes böcker är skrivna för att ge en kvinnlig motvikt till alla de ”pojkskildringar” som skrevs.

Kristina Sandbergs trilogi om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris) handlar om en ung osäker kvinna som, efter att ha blivit oplanerat gravid, gifter sig med en något äldre välbärgad man av ”fin” familj. Läsaren får följa Maj i hennes oro och våndor över hur hon ska räcka till, vad hon ska bjuda på till middag, hur hon ska få bort alla fläckar. En socialrealistisk ”hemmafruroman” med psykologisk skärpa. Sandberg tilldelades Augustpriset 2014 för den tredje delen.

Cora Sandels svit om Alberte (Alberte och Jakob, Alberte och friheten, Bara Alberte) handlar om  den försiktiga Alberte som lever instängd i en borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp.

Kerstin Thorvalls ”memoarliknande” romantrilogi (När man skjuter arbetare, I skuggan av oron, Från Signe till Alberte ) handlar om äktenskap och relationen mellan mor och dotter. I första delen gifter sig flickan med det enkla ursprunget med läroverksadjunkten, utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.

Herbjørg Wassmos efterkrigsberättelse (Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet, Hudlös himmel) om tyskungen Tora, som växer upp i en liten norsk fiskeby på 50-talet, är en romansvit som väcker starka känslor. Tora far riktigt illa under uppväxten och utsätts för övergrepp av sin styvfar. Hon söker sig till böckernas värld och till slut in i en egen värld för att överleva.  Wassmo fick Nordiska rådets litteraturpris 1987 för den tredje delen.

Foto: Maria Annas

Lyran

Personifierar begreppet slalomläsare, har ofta fyra-fem böcker på gång samtidigt. Läser i badkaret och lyssnar på ljudböcker i bilen. Gillar att läsa klassiker och romaner som utmanar min förmåga till inlevelse och förståelse.

Visa alla inlägg av Lyran →

6 svar på “Lyran listar Kvinnotrilogier

    1. Ja, Ett ögonblick i sänder, Jag reder mig nog, Bara lite roligt… är tre böcker om Astrid. Det är länge sedan jag läste den, jag minns den som långsam, men ändå intressant för den skildrade något jag inte kände till. Och episoden där lammet ska födas är fin.

  1. Elsie Johanssons serie om Nancy hade jag helt glömt bort,trots att jag tyckte mycket om den när jag läste den när jag var yngre.

    1. Kanske dags för en omläsning? Jag läste den igen för ett par år sedan och den var lika bra då som när jag var yngre.

  2. Sigrid Undsets Kristin Lavransdotter måste nog komma upp på den här listan! En storslagen klassiker som håller!

    1. Men attans att jag missade ha med Kristin! Jag har den i en tjock bok och var inte medveten om att det var en trilogi.

Kommentarer är stängda.