Tonårsvardag – var är du?

carolina-top

Jag jobbar på ett skolbibliotek, beläget inne på ett högstadium, och har alltså tonåringar runt om mig hela dagarna. Om det är ett privilegium eller ett irritationsmoment skiftar från dag till dag. Det är rätt sällan de river biblioteket till småsmulor. Och ungefär lika sällan de får mig att dansa lyckodansen. Mest är de bara vanliga tonåringar. De skränar en del. De fnissar (mycket). Deras kroppar tar mycket mer plats än de själva tror. De lånar böcker och läser. För att de måste ibland. För att de vill ibland. De sitter med sina datorer eller så sitter de och pratar med varandra. Alla de där vanliga tonåringarna.

Det här inlägget ville jag ägna åt böcker som handlade om dem. Men oj, så svårt det var! Jag ville lista ungdomsböcker som handlade om dem själva. I svenska skolor och inte på high school eller skolmiljöer i andra delar av världen. Vardagen som de själva känner till. Jag ville lista böcker om ungdomar som inte hade dysfunktionella familjer eller föräldrar som inte klarade av att vara föräldrar pga psykiska problem, missbruk eller annat. Ungdomar som inte struntade i skolan av olika skäl, utan de som faktiskt gjorde läxorna, närvarade på lektionerna och brydde sig om sina betyg. Inte heller ville jag hitta böcker om utanförskap. Jag ville inte läsa om himlastormande kärlek som övervinner allt. Jag ville inte läsa om spöken eller varulvar eller zombies eller vampyrer. Inte om framtida samhällen där allt gått åt helvete och alla tenderar att vara triangelkära. Jag ville inte hitta böcker om överjordiskt vackra ungdomar med superegenskaper eller ungdomar som fick päls på nätterna.

Jag ville inte tänka utanför några lådor, bryta några normer eller vara nyfiken på andra kulturer.

Nä. Just den här gången ville jag hitta det vanliga. Det vanligaste vanliga, vardag, finnar och skrän men i hem som höll ihop. Läxtråk och körande till fotbollsträningar. Fester som inte urartar. Ungdomar som fattar att rökning är dumt, och som inte blir fulla varje helg. Jag ville hitta böcker som handlade om just de där ungdomarna som just nu satt runt schackbordet i mitt bibliotek och hade lunchrast. Jag tassade runt bland hyllorna bakom deras ryggar, stod ut med deras fniss och vrål och letade efter böcker om dem.

Vet ni? Jag hittade nästan ingenting.

Jag hittade Johanna Lindbäcks böcker. Och Lisa Bjärbos. Och några av Katarina von Bredows. Eva Susso, Peter Pohl och Per Nilsson. Några av Cilla Naumanns noveller fick också vara med. Och så hittade jag förstås ganska många böcker på Hcg-hyllan, alltså böcker för dem som ungefär går på mellanstadiet. Där finns det många böcker om vanlighet och vardag. Ännu fler på Hcf-hyllan (~lågstadiet). Men bland ungdomsböckerna? Egentligen inte mycket alls.

Letade jag fel, hörni? Vilka har jag missat? Finns det fler ungdomsböcker om de vanliga ungdomarna? Eller går det inte att skriva om dem utan att allt ska ha gått sönder för dem först, eller att de invaderas av zombier eller att de blir kära? Va?

 

Bild: Old shoes av Tom Roeleveld (CC BY-NC 2.0)

6 comments
  1. Det är väl kanske så att tonåringar behöver all den där anomalin för att få känna att de iaf har det ganska bra, att de inte är så konstiga (som de tror). Men också ge dem andrum från (upplevd) tristess och ett överflöd av vanlighet. Allt är möjligt, liksom.

    1. Absolut, det också. Själv läser jag ju ofta fantasy, romance eller historiska romaner för att få en stunds verklighetsflykt. Men ibland vill jag läsa något jag känner igen mig själv och mitt liv i också. Och böcker för vuxna med vardagsigenkänning finns det gott om.

Comments are closed.