Som ett barn av 70-talet är jag uppfödd med Isfolket som främsta måttstock när det gäller historiska romaner och trollbindande familjesagor. Jag läste min första Isfolket när jag var 11 år och sedan dess har de varit mina trogna följeslagare och go-to-serie när inget annat lockar. (Vi har dock gjort lite halvslut nu, omläsningen för två år sedan slutade med Satans fotspår, jag tog mig inte förbi våldtäktsromantiken den här gången.)
Men i alla fall. Stor prägel på min läslust (ja hela mitt liv!) har Isfolket haft, och det är sällan eller aldrig jag hittat någon motsvarighet. När jag läste första delarna i Outlander-serien fick jag samma pirriga Isfolkskänsla, och även om Outlander-serien ligger i topp bland mina historiska romaner och släktepos så har Diana Gabaldon tappat lite mot slutet. Det är helt enkelt inte lika bra längre, och när böckerna är så tunga och researchkrävande och hon också skriver en hel del annat så tar det lång tid mellan varje del i serien. Del nio har vi väntat på i snart sex år, men den sägs vara nästan färdigskriven nu i alla fall.
I väntan på den har jag läst Sara Donatis Wilderness-serie om familjen Bonner, sex delar i bästa Gabaldon-anda. Jamie, Claire och Ian omnämns till och med i historien. Jag tycker inte att serien är en Gabaldon-kopia även om det går att göra vissa liknelser. På många sätt tycker jag Donati är bättre än Gabaldon, och hon höll stilen ända in i mål med den sjätte och avslutande delen.
Men sen då? Vad ska jag läsa nu? Jag är redo för en ny episk släktsaga. Ge mig tips!