av I september och oktober landar Kulturkollos världsdelsutmaning i Oceanien och därför vill jag passa på att skriva om en modern klassiker från världsdelens största land Australien. Ett land som också är en kontinent. Picnic at Hanging Rock av Joan Lindsay gavs ut första gången 1967 och det skulle dröja ändå tills 2022 då Palaver Press gav ut Utflykt till Hanging Rock i översättning av Maria Lundgren. Boken ses som en kultroman och har både filmatiserats 1975 av Peter Weir och blivit tv-serie 2018. Utflykt till Hanging Rock utspelar sig under alla hjärtans dag, den 14 februari 1900, då elever och personal från mrs Appleyards College för unga damer åker på utflykt till Hanging Rock, en mytomspunnen vulkanklippa i delstaten Victoria i södra Australien. Platsen är helig för aboriginerna, Australiens ursprungsbefolkning, och ett aboriginskt namn på berget är Ngannelong. Berget har dock en rad olika namn, både aboriginska och mer västerländska.
Både flickorna och deras lärare är glada över utflykten och under den varma sommardagen njuter de av att vara lediga från lektioner. Fyra elever tar tillsammans med miss Greta McCraw, den stränga och mycket respekterade matteläraren, en promenad runt klippan. Edith Horton blir rädd och vänder snart tillbaka till gruppen, men de tre andra följer med vidare och kommer inte tillbaka. Under sökandet efter dem hittas en av eleverna, men de andra eleverna och deras lärare förblir spårlöst försvunna. Det är detta mysterium som gäckat läsare sedan boken kom ut. Vi bjuds på en kriminalhistoria som också är en skräckberättelse, där naturen blir som en egen karaktär och jag gillar verkligen det drömska och surrealistiska i Lindsays berättelse.
Jag måste erkänna att Joan Lindsays bok var helt okänd för mig när jag hittade den på bokrean i vintras och jag är väldigt glad över att jag läst boken. Det är helt klart en märklig och mystisk historia som jag tyckte mycket om. Den har kallats Australian Gothic och visst märks det gotiska i romanen. Stämningen är verkligen speciell och jag tyckte om att vi inte riktigt fick veta vad som hänt de försvunna personerna, utan bara hur händelsen påverkade människor i deras närhet. När boken var på manusstadiet fanns dock ett artonde kapitel som förlaget Cheshire Publishing valde att stryka. Författaren bestämde då att kapitlet skulle behållas och publiceras efter hennes död.
När Lindsay avled 1984 var det alltså fritt fram att publicera kapitel 18, men det dröjde till 1987 innan Angus & Robertson Publishing gav ut kapitlet med titeln The Secret of Hanging Rock. Detta skedde 14 februari, den dag då boken utspelar sig. Tidigare i år gav Palaver Press ut även Kapitel 18 Hanging Rocks hemlighet och boken innehåller, förutom det sista kapitlet, en kommentar av John Taylor, dåvarande förlagschef på Cheshire Publishing som är den som tog hand om Lindsays text, en analyserande text av Yvonne Rousseau, författare som också publicerat analyser av kända verk, däribland Picnic at Hanging Rock. Hennes analys är en av de stora behållningarna av läsningen av Hanging Rocks hemlighet. Även Kristoffer Leandoers nyskrivna förord är riktigt intressant.
Var beslutet att stryka kapitel 18 när boken gavs ut första gången? Jag förstår förlagets tanke att stryka det, då ovissheten om vad som hände med flickorna och deras lärare skapar spänning. Trots det tycker jag om den något flummiga och helt klart läskiga förklaring till försvinnandet som ges i kapitel 18. Dessutom finns en hel del symbolik som är intressant att fundera kring. Om du inte har läst Utflykt till Hanging Rock ännu tycker jag absolut att du ska göra det och då även Hanging Rocks hemlighet. Oavsett vad du tycker om historien är det en klassiker från Australien och som sådan är den intressant att läsa.
Om boken
Utflykt till Hanging Rock av Joan Lindsay, Palaver Press, (2022)
Kapitel 18 Hanging Rocks hemlighet av Joan Lindsay, Palaver Press, (2026)
Översättare: Maria Lundgren
