I dagar som dessa företar vi mycket få och bara en viss sorts resor. Jag tillhör inte de som sörjer de fysiska resorna så väldigt mycket eftersom jag som konstaterats tidigare tycker rätt illa om att resa i köttet. Men den formen av resor som vi aldrig kan hindras från och som nu kanske är viktigare än någonsin, de i fiktionens och vår inre värld har jag alltid gillat. Såklart.
Förra sommaren reste jag på det sättet till det antika Grekland. Jag besökte Kirke på hennes ö och bekantade mig med Odysseus både där och via Briseis berättelser om honom i Silence of the girls av Pat Barker (precis utkommen på svenska med titeln Flickornas tystnad). Jag fick också hela berättelsen återberättad för mig av en lärare under ett annat krig, via Theodor Kallifatides.
Resan till Grekland var magnifik och jag planerar ett kortare återbesök snart i form av Madeline Millers The song of Achilles och A thousand ships av Natalie Haynes, men vart bär min nästa långresa? Jag leker med tanken på att bege mig till Ryssland med Alexander Solzjenitsyn som reskamrat. Kanske kan jag också hälsa på hos de gamla mästarna? Och så skulle jag vilja besöka den afrikanska kontinenten igen, det var ett tag sen jag var där och jag saknar det.
Vilka litterära långresor planerar du?
Bild från Pixabay
