Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll

Arne Isacsson – en av dem som skulle firat sin hundraårsdag i år!

1917 var året då en av sveriges banbrytande akvarellister föddes. Arne Isacssons livsverk som konstpedagog och konstnär hyllas i sommar på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Han var en av de drivande krafterna när museet endast var på idéstadiet och därför finns han på hedersplats i museets samlingar. På hans konstskola,  Gerlesborgsskolan, har många konstnärer drillats i det nyckfulla måleriet som endast kräver tre saker: vatten, papper och pigment. Särskilt Arne Isacssons systematiska utforskande av de tre var spännande att se på utställningen, en hel sal var ägnat åt hans experiment med olika typer av papper och olika mängder pigment och vatten. Han är en briljant landskapsmålare också och till katalogen har Lars Lerin förstås skrivit en introduktionstext. Tydligen var Isacsson inte så helt imponerad av sin adept då när det begav sig. Som en pendang till sommarens Isacsson-utställning så visar museet åtta konstnärer ur museets samling, självklart finns Lerin med där men min favorit är helt klart Kati Immonens urfrätta och kolorerade bilder som hon kallar memorabilia. De är monokroma i regnbågens färger och liknade stora polariodbilder som vattenskadats. Alla motiven skulle kunna sitta i familjealbumet men vattenskadorna förvränger motiven och perspektiven, låter vissa detaljer framträda tydligt och annat kan bara anas – precis som barndomsminnen.

Kategorier
Kulturkoll Sakprosakoll

Vad hände med barnen – Eva F. Dahlgren

1917 är 100 år sedan och mycket har förändrats sedan dess, särskilt kring sättet som vi värnar de svagaste. Det är lätt att glömma och då kan man bli så tacksam för det stora och genuina arbete som forskare och författare som Eva F Dahlgren gör. Idogt sökande i arkiv, pusslande med fakta från olika källor och en förmåga att gestalta fynden så att jag blir fascinerad och mycket gripen presenteras i Vad hände med barnen? :hur de minsta blev en handelsvara.

Kategorier
Romankoll

1917 enligt Fogelström

Nästa Kulturkollo läser kommer att handla om Mina drömmars stad, första delen i Per Anders Fogelströms Stadserie. Den utspelar sig mellan 1860 och 1880, andra delen Barn av sin stad 1880 till 1900 och först i tredje delen Minns du den stad kommer vi fram till 1917. Mitt exemplar av serien kommer från min gammelmormor Rut, som föddes i januari 1906 och var alltså 11 år 1917. Den 9/9-1975 var hon inbjuden till en studiecirkel på ABF i Mölndal om boken Minns du den stad. Kortet finns kvar i boken och på det finns också en anteckning om ett annat möte 14 oktober samma år.

Vad får vi då veta om året 1917 i Fogelströms bok?

Kategorier
Kulturkoll

Rätt att äta sig mätt

Lotta
Våren 1917 ägde hungerdemonstrationer rum runt om i landet. Det hade varit krig, och skördarna 1916 hade varit dåliga. Bristen på livsmedel var påtaglig och situationen blev akut. I januari 1917 infördes ransonering av bröd och mjöl, och i mars inträffade den ryska februarirevolutionen. Det satte igång en demonstrationsvåg över Sverige.

Den 25 maj 1917 tog Seskarö-upproret sin början. Befolkningen och sågverksarbetarna på ön i Haparanda skärgård var hungriga. Potatisen var slut. Inga livsmedelstransporter kom fram. Vid ett möte i Folkets hus beslutade man att tvångsköpa bröd av bagarna. Man bröt sig in i förråden och tog bröd mot betalning. Den ena bagaren Jansson protesterade inte, men den andre bagaren Eriksson tyckte inte om tilltaget. Polis tillkallades, och även militär anlände för att släcka upproret.  475 tungt beväpnade militärer, med kulsprutor och kanoner anlände till Seskarö.

Händelsen omsjungs i Euskefeurats låt Seskarövisan

Vill du veta mer om Seskarö-upproret kan du lyssna till en radiointervju från 1962 där Oskar Lindström och Hugo Berglund som var med under kravallerna berättar om vad som hände.

Kategorier
Kulturkoll

Ismer och skyttegravar – 1917 års konst

carolina-top

Konst är en del av samhället, dess spegel och uttryck. Aldrig har jag lärt mig – och förstått – så mycket av världens historia som under den tid i mitt liv jag läste konstvetenskap. Jag såg samband och fick massor av därför att aldrig glömma, och har alltsedan dess inte hängt upp historien på årtal utan mer på vilken konst de olika tiderna producerade.

Och 1917 då? Vilka konstverk blev till då? Med en värld i krig och brand?

Väldigt många, förstås, och väldigt olika, och klart att det här blogginlägget inte kan bli en längre essä över olika konstformer i början av förra seklet. Jag nöjer med några utvalda få, och börjar nere i skyttegravarna på västfronten. Där befann sig nämligen ett antal konstnärer, anställda av brittiska War Propaganda Bureau för att skildra kriget. William Orpen hette en, Christopher Nevinson en annan. Det är Nevinson som har gjort målningen överst i inlägget: Paths of Glory heter den. Och det blev tydligen en del rabalder kring både Paths of Glory och andra målningar som gjordes av de där officiella konstnärerna – för realistiskt, för få glada modiga ansikten, för många maskiner och automatik, för mycket lera och död, hopplös verklighet och alldeles för lite positiv krigspropaganda. Det censurerades, målningar togs ned och ersattes med andra (som i sin tur också censurerades).

Kategorier
Kulturkoll

Året var 2016.. nej vänta nu? 1917!

Jag lovar att ett par dagar innan nyår satt många kända människor och höll i hatten av nervositet och räknade ner. Den ena ikonen efter den andra hade ju trillat av pinn tidigare under året. Bara i december förlorade vi ju t ex Carrie Fisher.. eller vänta nu, Leon Minkus, balettkompositören menar jag naturligtvis.

För året var inte 2016 utan 1917. Nära nog 100 år tidigare måste folk på samma sätt ha öppnat sin dagstidning gång på gång, bara för att inse att ytterligare en älskad kulturpersonlighet gått bort.

Kategorier
Romankoll

Kulturkollo läser Mina drömmars stad

Linda
Året som står i centrum denna veckan är 1917 och just det året, den 22 augusti, föddes författaren Per Anders Fogelström. För att uppmärksamma det tänker vi inleda Kulturkollo läser Mina drömmars stad som en födelsedagshälsning till hundraåringen. Läs i sommar och diskutera i augusti är alltså det som gäller.

För mig är Stadserien en viktig boksvit, kanske den viktigaste jag läst och jag ser verkligen fram emot att få vrida och vända på första delen tillsammans med er. Boken inleds 1860 då den unge Henning vandrar in i Stockholm och avslutas tjugo år senare då han är allt annat än ung. En av många som försökte hitta ett nytt liv i huvudstaden.

För mig är Henning en av den svenska litteraturens mest minnesvärda karaktärer, men han är långt ifrån ensam att befolka Fogelströms Stockholm. Där finns bästa vännen Tummen, rumskamraterna Annika och Matilda och självklart kärleken Lotten.

Första gången jag lärde känna dem var jag inte mer än tolv. Det var första sommaren i vår sommarstuga och jag hade tråkigt. Som alltid när jag hade tråkigt som barn rotade jag i bokhyllan och där hittade jag Mina drömmars stad. Sedan dess har jag läst den säkert tjugo gånger. Minst.

Återupptäck dessa karaktärer om du redan mött dem, eller lär känna dem för första gången. En riktigt trevlig Fogelström-sommar önskar vi dig. Hoppas att många av er laddar inför höstens första Kulturkollo läser. Här hittar du vår Facebook-grupp där diskussionerna äger rum. Gå med i gruppen redan nu!

Kategorier
Kulturkoll

Veckoutmaning: Vilket år väljer du?

– Nej! Inte ett årtal, det är för svårt. Ett decennium funkar men inte ett enda år? Vad skulle vi fylla veckan med?

– Så kul, vilken rolig idé! Jag måste genast googla!

Ungefär så spretiga var tankarna inför veckans tema här inne bland kollomedlemmarna. Vi kastade oss alltså, trots olika åsikter, ut i utmaningen årtal här inne hos oss och kör temat Året var 1917. Om du fick bestämma ett årtal som en hel inläggsserie skulle handla om vilket skulle det bli? Varför skulle du välja just det året? Vilka inlägg skulle du fylla din vecka med?

Det vore riktigt kul att få läsa om vilka årtal ni skulle välja! Svara i kommentarerna, i egen blogg, på Insta eller på Twitter. Glöm bara inte att tagga med #kulturkollo så att vi hittar till varandras svar.

Kategorier
Kulturkoll

A damn fine cup of coffee

helena-top
Kort om sånt som hände 1917: Världskrig. Rysk revolution. Hungerkravaller. Kafferansonering.

Eftersom jag som (förvisso inte längre praktiserande men ändå) historiker när ett djupt intresse för de stora och vardagliga aspekterna av livet i förgången tid lyfter jag redan så här i början av veckan den brännande frågan – hur i hela friden förväntades folk orka med allt annat elände när de inte fick börja dagen med en kopp kaffe?

Kategorier
Kulturkoll

Året var 1917

Bildkälla: Centre Pompidou-Metz

Och dagarna är som små sekel, så lyder en titel på en diktsamling av Göran Greider som jag nyligen läste. Det här med tiden som går är förunderligt sällsamt att reflektera kring och veckans tema tar sikte på ett enda år för ett enda sekel sedan.

Ett sekel är hundra år, 1917 är ganska nyss och samtidigt väldigt länge sedan. Världen har förändrats på omvälvande sätt sedan dess och just 1917 var året för den ryska revolutionen vilket ledde till politisk oro i stora delar av Europa. Mycket dåliga skördar i Sverige samt blockader på grund av kriget gav nödår, ransoneringar, hungerkravaller och upplopp. Branting blir som förste socialdemokrat del av regeringen i Sverige och ett kommunistiskt parti bildas. Finland blev självständigt och USA beslutar sig för att deltaga i skyttegravskriget i Europa vilket påverkade krigets utgång. Man kan under hur Europas och Sveriges 1900-tal skulle sett ut om inte …

Modernt är ordet, den tekniska utvecklingen går i rasande fart. Musik, konst och litteratur tar sig nya former och utmanar det traditionella. Tekniken smyger in också i kulturen och den svenska stumfilmens storhetstid inleddes med Victor Sjöström som hyllad regissör. Ni hör, det finns många trådar nysta i. Nu hoppas vi att ni får lust att hänga med oss på en tidsresa, vi vet uppriktigt inte hur det här ska gå men man måste ju prova och utmana sina gränser en smula.

Välkommen till temat Året var 1917.