Diana Janse – Kulturkollo

De förklädda flickorna i Kabul – hur upprörd kan man bli?

Mycket.

De förklädda flickorna i Kabul är sådan läsning som man måste smälta i små portioner och som man måste pausa ifrån för att riktigt kunna ta in. Jenny Nordbergs reportagebok är en djupdykning i synen på könsroller och kvinnors möjligheter att styra över sitt eget liv i Afghanistan idag. Hon tar mig med till en värld där kvinnor i princip inte har något värde alls. Hon beskriver ett land där förtrycket och ojämlikheten mellan könen är så självklara att de knappast ifrågasätts – det enda sättet att uppnå viss frihet är att faktiskt, under några år i barndomen, byta kön.

Fortsätt läsa

Jag har aldrig besökt Afghanistan, Saudiarabien eller Tunisien och om jag gjort det hade jag aldrig fått se det Diana Janse, Tina Thunander och Fanny Härgestam fått se. Min bild av dessa länder har utvidgats genom läsningen av En del av mitt hjärta lämnar jag kvar, Resa i Sharialand och Det här är vår tid.

Diana Janse tar jobbet ingen vill ha, en UD-tjänst med placering i Kabul. I sin bok berättar hon detaljerat och känslofyllt om ett liv som är otroligt svårt att föreställa sig. Då är det tur att det finns personer som Diana Janse, som vågar och vill befinna sig i ett land som egentligen är för farligt att leva i. Hon lyckas dessutom använda sin ilska och frustration till något konstruktivt och har en möjlighet att förändra livet i alla fall lite granna för befolkningen i Afghanistan, ett land som slagits i spillror gång på gång. Mest begränsade är självklart kvinnorna, som under talibanerna blivit av med i princip alla rättigheter.

Fortsätt läsa