Kategorier
Sakprosakoll

Kulturkollo tipsar: Läs en biografi!

bildkällor: Bokförlaget forum, Historiska Media, Albert Bonniers Förlag

I semestertider kan det vara riktigt spännande att sjunka in i ett författarskap och förutom att läsa böckerna så har man god hjälp av att läsa en biografi som sätter in författarskapet i ett sammanhang. I år läser jag Elin Wägner och samtidigt som Pennskaftet och Norrtullsligan så läser jag Ulrika Knutsons mycket rappa och intressanta biografi: Den besvärliga Elin Wägner. Knutson har investerat i ett stort researcharbete, hon har läst brev, arkiv och många av de samtida författarnas texter. Hon har satt sig in i Elin Wägners vänners och kritikers texter och hon har läst intervjuer med vänner, festtal och tidningstexter. Knutson vrider och vänder på Elin Wägners liv och tid på ett sätt att man efter läsningen känner sig både utbildad och lite mer bildad.

Knutson är en mycket pedagogisk föreläsare och hennes personliga kommentarer om politiska skeenden, relationer mellan de olika personerna som omger Wägner och hon gör ett verkligt försök att skildra den komplexa personen som Elin Wägner tycks ha varit. Feminist, pacifist, journalist och författare, hon engagerar sig i många frågor och Knutsson skriver både underhållande och liksom sprudlande om den här enligt henne ”besvärliga” kvinnan. Elin Wägner var ju bland annat den som skrev en av de första biografierna om Selma Lagerlöf och hon blev den andra kvinnan i den svenska akademin år 1944 och en biografi om Selma Lagerlöf blir mitt nästa tips.

Förra hösten ägnade jag mig åt Jag vill sätta världen i rörelse skriven av Anna-Karin Palm som också den är en fantastiskt gedigen biografi. Läsningen av den ledde inte oväntat till att jag reste till Mårbacka på visit nyligen. Det är en extra dimension det där att också besöka platserna som ofta omnämns i biografierna. Elin Wägner och Selma Lagerlöf var samtida och hade många gemensamma frågor som de engagerade sig i, de var politiskt aktiva och även om de tycks ganska olika så kan man konstatera att de påverkades av varandras liv och gärningar. Ytterligare en kvinna som levde samtidigt som dem var Ester Blenda Nordström. Hon var god vän till Elin Wägner och hennes journalistik var banbrytande. Fatima Bremmers biografi över hennes liv Ett jävla solsken får bli det sista tipset.“Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris.” så löd augustjuryns vinnarmotivering 2018 och har ni missat att läsa så anse er tipsade.

Tre böcker om tre kvinnor som på olika sätt gått före. Mycket läsvärda!

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Linda listar 2018

Linda
Så har det blivit min tur att lista mitt 2018. Det är alltid svårt att komma på det perfekta svaret just när de behövs, men en av de roligaste sakerna med sådana här listor är ju att läsa andras och få tänka ”ja, just det”.

 

Årets mest oväntade: Att jag drog till Kalix, åkte ut till en typ öde ö och älskade det. Nu hade jag ju ovanligt trevligt sällskap, men ändå. Jag passade också på att läsa Silvervägen av Stina Jackson närmare geografiskt än jag varit tidigare.

Årets klassiker: Jag läste Tysk höst av Stig Dagerman och fick ett perspektiv på kriget och efterkrigstiden som sällan får ta plats.

Årets knock out: Sorgligt nog har jag inte läst någon bok som riktigt knockat mig i år, men Om vi bara kunde byta kroppar med varandra  av Johanna Nilsson kom bra nära.

Årets nostalgitripp: 1993 studerade jag på Sussex University utanför Brighton. Jag var tillbaka ett par gånger efter det, men det var mer än tjugo år sedan jag var där senast, då jag reste med Breakfast Bookclub till staden vid havet. En fantastisk resa. Under resan cirklade vi Starlings av Erinna Mettler, som var riktigt bra.

Årets kvinnokamp: Knyblusarna fyllde sociala medier och trots att stödet för Sara Danius inte fick några gubbar i Svenska Akademien att ta sitt ansvar (i alla fall inte de som borde) var det en tydlig signal åt dem.

Årets gråtfest: Dagen du förstörde allt av Linnea Dahlgren var så bra och så väldigt sorglig. Jag har också gråtit floder till tredje säsongen av This is Us.

Årets gapflabb: Jag älskar de två böcker om Ottilia (kallad Otto) som Marie Hammar & Abbe Wahlquist har skrivit. Första boken heter Note to self: Rutiga byxor funkar inte här.

Årets historiska: Äntligen fick jag läst Ett jävla solsken av Fatima Bremmer och jag lärde mig verkligen mycket.

Årets obehagligaste: Vaggvisa av Leïla Slimani. Fy fan säger jag bara. Helt klart obehagligast i år.

Årets dystopi: Slutet av Mats Strandberg, som hade passat på flera punkter i den här utvärderingen.

Årets grafiska: Grafiska romaner har det blivit väldigt få för min del, men jag har följt Kent Wisti och är glad att han finns.

Årets nya bekantskap: Det måste bli Jørn Lier Horst som jag läst tre böcker av. En trevlig ny bekantskap helt klart.

Årets återseende: Jag var helt ärligt lite skeptisk till att Tio över ett skulle få en fortsättning, men det var fint att få återse Maja och Kiruna i Inte längre min.

Årets aldrig mer: Att läsa Torkans år av Roland Buti mitt under den torraste sommaren i mannaminne fick mig att önska att aldrig mer behöva höra en massa struntsnack om att klimatet är precis som det ska vara. Tyvärr räckte det med typ två regndagar för att många skulle ha glömt.

Årets huvudperson: Det måste bli Sasha i Comedy Queen av Jenny Jägerfeld. Hon som försöker bli allt som hennes mamma inte var, för att överleva.

Årets bifigur: Jag tyckte så mycket om Margot i Lucy Diamonds The House of new beginnings som jag läste vid havet i Brighton. Även Alia i fina Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo är värd att omnämnas.

Årets charmigaste: Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst var riktigt fin och mixen av romance och deckare fungerade märkligt nog riktigt bra.

Årets kulturupplevelse: Besöket på Monk’s House i Lewes, som var Virginia och Leonard Woolfs sommarboende var riktigt fint. Att lifta dit och leta buss hem gjorde det till ett riktigt äventyr.

Årets möte: Under Bokmässan intervjuade jag och Anna Ida Jessen, en av ledamöterna i Danska Akademin och författare till två av de bästa böckerna jag läst i år.

Årets skämskudde: Vi har just sett färdigt nionde säsongen av Modern Family och där bjuder karaktärerna på många pinsamheter att det är svårt att se den utan skämskudden i högsta hugg.

Årets ögonöppnare: Jag inser att konflikten mellan Israel och Palestina påverkar alla som lever där, men riktigt hur mycket som situationen i hemlandet påverkar huvudpersonerna i Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan, även när de befinner sig långt hemifrån blev en ögonöppnare för mig.

Årets debut: Litet land av Gaël Faye utspelar sig i Burundi på 90-talet när landet genomför sina första fria val och stridigheter bryter ut.

Årets citat: ”The people will rise to the challenge. And since our leaders are behaving like children, we will have to take the responsibility they should have taken long ago.” Greta Thunberg är årets kanske coolaste och hennes tal så befriande ärligt och rakt på sak.

Årets skandal: Det går inte att hitta en större kulturell skandal än den som fortfarande pågår i Svenska Akademien. Två kvinnor är just nu aktiva i Svenska Akademien, men då valdes en av dem in nu i december.

Årets pristagare: I år läste jag alla de nominerade till Augustpriset i kategorin barn- och ungdomsböcker. Vinnaren Gropen av Emma AdBåge var riktigt, riktigt bra och författaren så väldans glad.

Årets besvikelse: Att det inte blev något Stockholm Literature i år. Så himla tråkigt.

Årets serie: Jag har läst de två första delarna i Motståndstrilogin av Louise Boije af Gennäs och ser verkligen fram emot att läsa den avslutande delen i vår. Riktigt spännande, trots att det egentligen inte alls är min genre.

Årets scen: Nu har jag som vanligt sett alldeles för lite scenframträdanden i år, men jag tyckte mycket om Göteborgs Stadsteaters uppsättning av Kung Lear.

Årets TV-serie: A Million Little Things är årets tv-upplevelse för mig. Så viktigt att människor som väljer att avsluta sina liv får vara komplexa och ganska så vanliga.

Årets titel: Ragga som du shoppar, som är Lin Janssons debutbok och en av de största överraskningarna i år har definitivt en titel som sticker ut.

Årets låt: Jag har lyssnat på alldeles för lite ny musik år, men jag absolut älskar O A O A E vi förlorade med Miriam Bryant och Markus Krunegård. Tyvärr rätt omogen video, så den bjuder jag inte på.

 

Photo by S A R A H ✗ S H A R P on Unsplash

Kategorier
Kulturkoll Novellkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v 50 2018

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen! Eller i alla fall vår samlade recensionslista för vecka 50. Har vi läst några pristagare den här veckan? August? Booker? In på våra respektive bloggar för att se vad vi tyckt och tänkt!

11 nätter före jul av Anna Fredriksson (Anna) 

Behind her eyes av Sarah Pinborough (Ulrica)

Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul av Maria Ernestam (Ulrica)

Bränn alla mina brev av Alex Schulman (Anna) 

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead (Ulrica)

Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström  av Fatima Bremmer (Ulrica)

Heja, heja! av Martina Haag (Ulrica)

Hägern av Lise Tremblay (Ulrica)

Jag kommer hem till jul av Joanna Bolouri (Helena)

Koka björn av Mikael Niemi (Ulrica)

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri (Carolina)

Rivers of London av Ben Aaronovitch (Carolina)

The witchcraft of Salem village av Shirley Jackson (Helena)

Tisdagskvinnorna av Monika Peetz (Ulrica)

Snöstorm och kanelhjärtan – fyra juliga berättelser av Camilla Lagerqvist, Pernilla Gesén, Karina Berg Johansson och Jesper Tillberg (Ulrica)

Vajlett och Rut av Karin Alfredsson (Anna) 

Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe (Anna) 

Kategorier
Barnbokskoll Lyrikkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 37 2018

linje-kulturkollo

Inledningen av den här veckan tyckte jag mest bestod av att titta på olika kartgrafiker med röda, blå och gula fält, och sedan diskutera denna färgblandning med kollegor, vänner och familj. Ja, valet och allt det, alla dessa stora och viktiga saker och vad de betyder för oss vanliga människor i våra liv och vår vardag. Dränkte vi sedan våra sorger i någon feel-good-bok? Eller flydde vardagen med något verklighetsflyktigt? Eller ville vi veta mer och tog oss an något tungt och faktaspäckat? Här är vad kulturkollarna läste samtidigt som maktmänniskorna drog i bestämmandet:

 

Binas historia av Maja Lunde (Helena)

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson (Helena)

Ett jävla solsken av Fatima Bremmer (Linda)

Frank, kärleken och skivbutiken av Rachel Joyce (Linda)

Gravitation sa Newton till Nisse av Jessica Lindholm (Ulrica)

Harpsund tur och retur av Per Schlingmann (Anna)

I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara (Helena)

Jag stannar till slutet av Fatemeh Khavari & Annie Hellquist (Linda)

Lugnet av Tomas Bannerhed (Anna)

Nationalsången av Eija Hetekivi Olsson (Linda)

Nej och åter nej av Nina Lykke (Carolina)

Nuckan av Malin Lindroth (Linda)

Orden som formade Sverige av Elisabeth Åsbrink (Anna)

Plåtmannen, Sarah Winman (Linda)

Solitairen av Anna Lihammer och Ted Hesselbom (Anna)

Som sparv som örn av Per Nilsson (Linda)

The Gilded Web av Mary Balogh (Carolina)

Tyras husvagn: Kaos i kanot av Ann-Charlotte Ekensten (Ulrica)

Kategorier
Sakprosakoll

Ester Blenda Nordström – en (nästan) bortglömd pionjär

”Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris.”

Så löd motiveringen på 2017 års augustprisgala till den mycket välförtjänta vinnaren. Tack vare Fatima Bremmers noggrant researchade och mycket välskrivna biografi Ett jävla solsken så har en av Sveriges historiskt intressanta, och nästan bortglömda kvinnor, åter igen kommit fram i ljuset. Vinsten i augustprisets fackboksklass hjälper säkert till att locka många till läsning. Bravo!

Ester Blenda Nordström är en av de där kvinnorna som gått före, som banat väg för kvinnors möjligheter att i allt större utsträckning välja väg utanför de traditionellt manliga och kvinnliga rollerna. Redan som ung flicka är Ester Blenda våghalsig och nyfiken, hon arbetar med sysslor på familjens gård, lär sig reparera och köra motorcykel och klär sig gärna i byxor. 1911 börjar hennes arbete som journalist på Svenska Dagbladet och 1914, när hon är 23 år gammal, tar hon tjänst som piga för att kunna skriva om sina erfarenheter. Hon lever på en gård i Östergötland under en månad och boken En piga bland pigor blir den första av ett antal mycket uppskattade reportageböcker.