Kategorier
Barnbokskoll Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll

Anna listar 2019

Första dagen på det nya året och det är min tur att lista året som gått. Som alltid så blir det mest böcker och boktips från mig, jag har läst väldigt mycket bra och nästan allt har jag läst med öronen. Ljudböckerna har blivit mina vänner under det här året som på det personliga planet varit ganska skakigt. Nu är det nytt år, nya tag och att göra den här listan blir lite av ett bokslut över 2019. Det känns bra.

Årets mest oväntade: Kärleken som uppstod till romanen Svartstilla av Susanne Skogstad. Som jag grät.
Årets mest oväntade 2: Att jag skulle upptäcka Per Hagmans romaner och fullkomligt sluka. 
Årets klassiker: Mrs Dalloway av Virginia Woolf köpte jag på plats i Monk’s house och började sedan läsa i trädgården där. Det var en fin upplevelse! 
Årets naturupplevelseKusten i Sussex med sina fantastiska vita klippor. Tänk att jag sett dem! 
Årets utomeuropeiskaMåste bli Lucy av Jamaica Kincaid. Läs! 
Årets gråtfest: Stina Wollters sommarprogram, vi snackar fulgråt med snor och allt. 
Årets gapflabb: Hit men inte längre av Maria Maunsbach var en av årets roligaste, på god andra plats kommer Stackars Birger av Martina Montelius. Så vasst, så samtida och igenkänningen, igenkänningen! 
Årets historiska: Geniet från Breslau är en roman av Lena Einhorn som jag återkommit till i mina tankar om och om igen. Vetenskap, europeisk historia och intressanta människoöden. 
Årets obehagligaste: Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates handlar, som så ofta i hennes romaner, om utsatta barn. Skickligt skriven och alltigenom otäck. Utmanare är absolut Min älskade älskling av Gabriel Tallent. De båda böckerna har mycket gemensamt. 
Årets dystopi: Årets första lästa bok var Slutet av Mats Strandberg. Jag har återkommit till den tankeleken flera gånger under året som gått. Hur handlar man om man vet att slutet är här? 
Årets utmaning: Att koncentrera mig på läsning på djupet. Jag har läst 189 titlar under året men de flera har varit ljudböcker, jag vill hitta tillbaka till läsandet med ögonen.
Årets tegelsten: 25 timmar ljudbok. Det var Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf: Jag vill sätta världen i rörelse. Mycket väl investerad lyssningstid. 
Årets återseende: Lyssnade på Gott om tid av Bodil Jönsson och just då behövde jag den oerhört mycket. Hennes Tio tankar om tid är reviderad och har kommit ut i ny upplaga. Klokt.
Årets huvudperson: Aldrig trodde jag väl att ålen skulle bli ett samtalsämne, men så kom Ålevangeliet och plötsligt pratade vi ålar. Och vetenskap. Och traditionell mat och fiske med våra pappor. Fint!  
Årets filmupplevelse: Att sitta i en bedagad biosalong i Eastbourne och se Rocketman var helt unikt. Filmen var mycket bra och mycket brittisk och inramningen blev helt magisk. Engelskt spöregn ute, urblekt röd sammet inne och en liten, liten pappersbiljett. 
Årets kulturella höjdpunkt: Jag reste till Sydafrika under året och att se cellerna på Robben Island och läsa klottret på väggarna där var så fint. Dagboksanteckningar, sångtexter och dikter. Det moderna Museet i Cape besökta jag sedan samma dag och det var helt fantastiskt. Vilken dag! 
Årets möte: Det finns möten i livet och så finns det möten. På bokmässan fick vi (jag och Helena) ynnesten att samtala med Max Porter om hans roman Lanny. Det glömmer man aldrig. 
Årets kan-inte-släppa-den: Den vita boken av Han Kang. Oerhört vacker, oerhört sorglig. 
Årets skandal: Någonstans kan man inte undvika att landa i geggan kring Svenska Akademin. Så synnerligen besynnerligt skött krishantering har man sällan skådat. Klubben av Matilda Gustavsson gjorde ju inte bilden av sammanslutningen särskilt vackrare. Fantastisk reportagebok – solkigt värre. 
Årets förlag: Sekwa kan man lita på. De har idogt lyft fram franskspråkig litteratur och numer så kan man också läsa nordiskt på Norra och engelskspråkigt på Etta. C’est quoi? C’est bon! Toujours!
Årets pristagare: Om Marit Kaplas Osebol skrev jag redan i somras att jag trodde på den som vinnare av August. Så blev det också. Bra val! 
Årets underskattade: Nådastolen av Elisabeth Winthrop tycker jag fått alldeles för lite uppmärksamhet, Det är en fantastisk roman!
Årets sönderpratade: Tara Westovers Allt jag fått lära mig.  Visst är det en drabbande uppväxtskildring och den är som en symbol för den amerikansk drömmen men, det finns brister i både språk och form. Som roman så har den mycket att önska.
Årets serie: De fyra böckerna om begravningsbyrån Tranan höll mig sällskap i somras. De ska absolut läsas i ordning och första delen heter Där rosor faktiskt dör och är skriven av Ewa Klingberg. 
Årets konstupplevelse: Libertyutställningen på Tjolöholms slott hade allt. Arkitektur, trädgård och William Morris. Jag är väldigt förtjust i tapeterna, så till den grad att jag nu tapetserat här hemma! 
Årets TV-serie: Såg Big Little Lies båda säsonger i ett sträck i somras och jag gillade väldigt mycket. Annars är jag väldigt dålig på serier. Hela England bakar däremot, det ser jag 🙂 
Årets titel: Sen kom vintern. 

Som en liten bonus så här på årets första dag så avslutar jag min lista med ett lästips: Nyårsfesten av Lucy Foley. Det är nyår, skotska högländerna och ett snöoväder man sällan skådat. Och ett oförklarligt dödsfall. Lagom läsning en nyårsdag som idag!

 

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Novellkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v. 44 2019

linje-kulturkollo

Vi är i slutet av höstlovsveckan, alltså läslovsveckan, detta fina påfund. Mörkret attackerar oss tidigare på kvällen, kylan drar in och vårt sätt att hantera detta är förstås med mängder av bokhögar och massvis av oavbruten lästid. Eller hur? Detta är vad vi läst och skrivit om på våra bloggar den senaste veckan:

7 x Chin Lit av A Yi, Lin Bai, Cao Kou, Yu Na, Shijiang Li, Xiaowen Ren och Ying Hong (Ulrica)

Anrop från inre rymden av Elin Nilsson (Carolina)

Christmas Shopaholic av Sophie Kinsella (Lotta)

Den vita boken av Han Kang (Linda)

Den oändliga familjen av Cilla Naumann (Ulrica)

Det fina med Kerstin av Helena Hedlund (Carolina)

Det vita kallbadhuset av Thorvald Steen (Ulrica)

Där livet är fullkomligt av Silvia Avallone (Linda)

Där rinner en älv genom Saivomuotka by av Pia Mariana Raattamaa Visén (Ulrica)

Ellinor + Leo + Viktor (hela trilogin) av Katarina von Bredow (Carolina)

Glitterflickan av Moa Eriksson Sandberg (Ulrica)

Golden Boy av Abigail Tarttelin (Ulrica)

Gånglåt av Elin Olofsson (Ulrica)

Jag är Kina av Xiaolu Guo (Helena)

Julafton på den lilla ön i havet av Jenny Colgan (Anna)

Kolvinge (Tidens väv 1) av Kerstin Lundberg Hahn & Maud Mangold (Carolina)

Kolvinge (Tidens väv 1) av Kerstin Lundberg Hahn & Maud Mangold (Ulrica)

Kompisen blir arg av Moni Nilsson och Per Gustavsson (Anna)

Kung Pow: Dödens dal av Ola Lindholm och Johan Lindqvist (Ulrica)

Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates (Anna)

Osebol av Marit Kapla (Lotta)

Skuggspelet av Anna Bågstam (Anna)

Sommarskuggan och halloween-buset av Tina Mackic (Ulrica)

The unhooneymooners av Christina Lauren (Helena)

Tonårsdrömmar: Noice, Hasse & jag av Pernilla Gillback (Lotta)

Vi skulle segla runt jorden av Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark (Helena)

Vi är superstars! av Malin Stehn (Carolina)

Välj mig av Christina Lindström (Carolina)

Kategorier
Evenemangskoll

Nu stänger vi bokmässan 2019

 

Nu är det hög tid för oss att summera, avsluta och stänga bokmässan 2019. Det här var våra bästa bokmässestunder:

Helena: Jag hade en riktigt fin mässa i år med många intryck och upplevelser att minnas. Mitt och Annas möte med Max Porter smäller förstås högst, men också seminarier med Jamaica Kincaid och Beate Grimsrud är sådant som kommer stanna kvar.

Anna: Det var härligt att mässan i år hade svängt tillbaka mot litteraturen och att det fanns så många internationella författare på plats. Att under några dagar få lyssna på Nicole Krauss, Jamaica Kincaid, Rachel Cusk, Siri Hustvedt och Han Kang var helt underbart fint. Sedan var samtalen med Max Porter och Per Petterson förstås något extra, och mötet med alla bokälskare vänner är alltid så mysigt.

Linda: Förutom alla fina möten med bokvänner var jag på ovanligt många bra seminarier i år. Samtalet med Martina Montelius och Beate Grimsrud var fantastisk och jag fick helt omvärdera min syn på den senare. Sedan var det mycket intressant att lyssna till Tayari Jones och Meg Wolitzer på seminariet med titeln USA, Trump och kvinnorna. Rolig och vass feminism bjöd såväl Caitlin Moran, som Linda Skugge och Maria Sveland på.

Fanny: Jag är riktigt förvånad för den där sedvanliga boksmällan har faktiskt inte drabbat mig. Väl planerade dagar med inplanerad vila verkar ha gjort susen. Jag bär främst med mig alla fina möten med bokvännerna – inte minst att vi lyckades samla hela kollot för samkväm och redaktionsmöte. Ut över det tar jag med mig Tayari Jones klokskap och samtalet mellan Caitlin Moran, Kate Davies och Bianca Kronlöf.

Lotta: Det allra bästa för mig är alla möten med alla bokkompisar, både nya och gamla. Jag har märkt att jag ofta går i “gubbspår” på mässan och lyssnar på gubbe efter gubbe – visserligen oftast väldigt intressant, jag gillar ju gubbar, men i år märker jag ett trendbrott och det har snarare varit kvinna efter kvinna. Tessa Hadley, Rachel Kushner, Silvia Avallone, Caitlin Moran, och den alltid så smarta och pålästa Katarina Wennstam har varit några av favoriterna. Men det allra, allra bästa seminariet var en blandning av både kvinnor och män, när Ingrid Betancourt, Martin Schibbye och Fikru Maru satt på samma scen och pratade om yttandefrihet, diktatur, frihet och fångenskap, och vad det gör med en människa när man blir berövad sin frihet.

Ulrica: Jag hade också en riktigt fin mässa i år. En torsdag som mest ägnades åt att insupa atmosfär och träffa vänner och bokkompisar, en lång och intressant fredag som avslutades med trevlig middag i sällskap av bloggvänner, och en lördag då jag helt avstod från mässgolvet och navigerade mellan seminarier. Här krävdes hård prioritering eftersom det var väldigt många bra programpunkter som krockade. Jag är allra mest nöjd med att jag prioriterade det fina samtalet mellan Yukiko Duke och Han Kang.

Viktoria: Min mässa var var lite av en medelmässa i år, även om det kändes fint att ta med tredje avkomman på mässan så att de alla har fått vara där och insupa litteratur. Den stora behållningen var alla möten med nära och kära bokvänner. Personer som jag kanske faktiskt lärt känna på bokmässor genom åren och numera ser som mina vänner. Prisutdelningen av Årets bok var dubbelt så rolig då det inte bara var en massa roliga människor där att prata med, det var dessutom kul att äntligen få veta vem som vann och därmed fått flest röster. Grattis än en gång till Stina Jackson!

Carolina: Jag hade en bra mässa, och bästa stunden var (precis som det nog brukar för mig) när jag råkade stöta på en programpunkt jag inte alls hade planerat in. Ett monterprogram där Anna Karin Palm berättade om Selma Lagerlöf i en halvtimme “bara blev” i stället för det fullsatta seminarium jag tänkt, och åh, så bra! Jag gick därifrån med en stor, stor lust att läsa om mina Selma Lagerlöf-böcker – det var alldeles för länge sen. Så min mässa blev inte lockelse efter nytt utan istället längtan efter gammalt. Så kan det också vara.

 

 

Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll

Han Kang – om tingen som en vit tråd i livet

linje-ulrica

Jag hade inte läst något av Han Kang innan jag gick på seminariet “Om tingen som en vit tråd i livet” igår på Bokmässan. Jo, jag hade bläddrat i Den vita boken och konstaterat att det här verkligen var något jag ville läsa. Och det är ju just på mässan det finns chans att lyssna på internationella författare. Lägg där till att Sydkorea är guest of honor på mässan i år och att seminaret modererades av Yukiko Duke så förstår ni ju att detta var en given programpunkt för mig och många andra.

Den vita boken är författarens tredje bok som översatts till svenska och den skiljer sig från de tidigare romanerna Vegetarianen och Levande och döda. Här skriver hon en slags kortroman eller prosapoesi. När Yukiko Duke frågar Han Kang vad hon själv kallar genren svarar hon:  “It’s  a format that’s difficult to classify. I call it ”just a book”.

Samtalet sker på engelska och till stora delar via en tolk, men vi i publiken lyssnar  till Hang Kangs vackra och lågmälda koreanska nästan andlöst i väntan på att tolken ska översätta åt oss.

Han Kang berättar att boken som består av 60 fragment av text – alla om vita saker – är en produkt av en lång periods skrivkramp som hon drabbades av. Hon hade redan tidigare gjort en lista på vita saker som hon ville skriva om, men det var först under en resan till Polen där hon i flera veckor var omringad av språk hon inte förstod, kunde använda sin lista och börja skriva igen. Hon fick inspirationen när hon på en utställning såg en film från Warszawa som efter andra världskriget var en totalförstörd stad. På filmen såg staden såg vit ut och Han Kang trodde först att det var snö, men det var husens vita marmorfasader som var krossade. Bilderna av “den vita staden” födde idén om att skriva boken om en syster som dog kort efter födseln – bara två timmar gammal.

Berättelsen om systern levde vidare i familjen eftersom mamman – som var den enda som såg barnets ögon – berättade om dem och hur vackra de var många gånger för Han Kang. Det väckte en längtan hos henne efter att få träffa sin syster, men också att tänka på och se på saker genom sin systers ögon. I boken gör hon det möjligt genom att låta systern leva i hennes kropp. Men hon inser också att de inte kan samexistera, för Han Kang hade inte funnits om systern inte dött.

Hang Kang berättar att texten kom till henne som en helhet, som att skriva poesi, och att det är en mycket personlig bok. På Yukikos Dukes fråga om hur det var att skriva en så här smärtsam bok, svarar Han Kang att smärta är en stor del av livet, men hon ville inte bara skriva om smärta, utan också inge hopp om att det finns saker inom oss som inte kan förstöras.

En mycket fin sak med det här seminariet var att författare läste flera stycken ur sin bok för oss och efter varje stycke på koreanska läste Yukiko Duke motsvarande stycke i den svenska översättningen. Samtidigt visades författarens egna foton som var inspirerade av texten. Det blev mycket finstämt och vackert.

Som ni förstår blev jag ganska tagen av både författaren och det här framförandet. Senare på kvällen började jag läsa Den vita boken och nu på tåget hem från Göteborg läste jag ut den. Den är verkligen mycket gripande och känslosam. Det är en bok som man egentligen inte ska skynda igenom och jag får en känsla av att jag kommer vilja återkomma till den här texten. Varje litet stycke är så laddat – den till synes ganska tunna boken är full av innehåll. I sin presentation av boken sa moderatorn att varje litet textfragment glimmade som en diamant och jag kan inte annat än att hålla med. Den vita boken är verkligen en annorlunda och vacker läsupplevelse.

Titel: Den vita boken
Författare: Han Kang
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår:
2019
Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll

Kulturkollo recenserar v. 39

 

Mässfredagen har inletts och vi kan förstås inte hålla oss ifrån att tipsa om några böcker. Veckans recensionsinlägg kommer här:

Allt jag inte kan säga av Emelie Pine (Helena)

Den vita boken av Han Kang (Helena)

Det bästa som hänt mig av Johanna Schreiber (Linda)

Det lilla simsällskapet vid havet av Katie May (Ulrica)

Det som var rött av Rosie Price (Linda)

Farlig flyktväg av Arnaldur Indridason (Anna)

Gruvan av Sara Lövestam (Carolina)

Min syster är ett spöke och andra dikter av Lena Sjöberg (Ulrica)

Män i min situation av Per Petterson (Anna)

När alla klockor stannar av Ninni Schulman (Helena)

Vargen av Katarina Wennstam (Linda)

Kategorier
Evenemangskoll Lyrikkoll Romankoll

Sydkorea är fler än Han Kang

Ett av bokmässans stora teman i år är Sydkorea. Jag gillar det där med att mässan koncentrerar sig på ett land eller en geografisk region och mitt drömtema vore att samla alla länderna runt Medelhavet i ett gemensamt tema – visst vore det intressant?

En av de stora internationella stjärnorna på mässan i år är följaktligen den koreanska författaren Han Kang. Tre av hennes böcker har översatts till svenska och mina tankar om Vegetarianen och Levande döda finns på min privata blogg. Klicka om ni vill läsa mer om dem. Alldeles nyligen kom den fantastiskt fina Den vita boken. Jag har redan läst flera av kapitlen i den många gånger och texterna är ett mellanting mellan prosa och lyrik som man kan återkomma till igen och igen.

“Med nedslag i allt det vita omkring oss – snö, salt, ris och krispiga bomullslakan och med konnotationer till kyla, renhet, tomhet och sorg så skriver hon en bok fylld av korta texter som väcker många känslor. Vemodigt och sorgesamt är orden som först kommer till mig efter att jag läst klart. “

Vill man lyssna på Han Kang på mässan så finns där fyra tillfällen. Jag siktar på samtalet på lördag klockan 15 eftersom smarta och proffsiga Yukiko Duke då är samtalspartner.

Utöver fixstjärnan Kang så har Sydkorea en egen monter på C02:02 så bjuder mässan ett gediget program med medverkande som kommer från eller har anknytning till Sydkorea. Några nedslag i programmet är en diskussion om En skola i världsklass, seminarie om Koreakriget, Koreaön centrum i världspolitiken och scenprogram om den koreanska rätten Kimchi. Jag har också läst att snabbmatsrestaurangerna inne på mässan i år skall ha en koreansk meny. Det lovar gott!

Vi hade dessutom en hel temavecka om Korea i samband med att det var vinter-OS i Sydkorea 2018. Kika gärna in!

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar, v. 37 2019

Bokhösten är verkligen igång med massor av spännande höstnyheter från förlagen och Bokmässan som väntar runt hörnet. Den här veckan förfasas bokälskare över att SVT kapar ännu ett utrymme för litteratursamtal och boktips när den långlivade kulturpanelen i Go’kväll tas bort en slags föryngringssatsning. Men här är det som vanligt på fredagar dags för veckans recensionsinlägg med böcker vi läst och skrivit om på våra egna bloggar. Mer boktips åt folket!

Barnet av Kjersti Annesdatter Skomsvold (Ulrica)

Berör och förstör. Dikter för unga (Helena)

Bokcirkeln vid världens ände av Frida Skybäck (Helena)

Den långa resan av Sofia Hedman och Emelie Gårdeler (Ulrica)

Den vita boken av Han Kang (Anna)

Det innersta rummet av Jörn Lier Horst (Anna)

Djurdoktorn: Linus och Teddy av Ann-Charlotte Ekensten (Ulrica)

Don’t you forget about me av Mhairi McFarlane (Helena)

Kan du lyfta en fröken? av Jonas Lindén och Per Gustavsson (Ulrica)

Ljuset bakom ögonen av Tommi Kinnunen (Ulrica)

Mörkret av Ragnar Jónasson (Ulrica)

När alla klockor stannat av Ninni Schulman (Anna)

Är det nu allt börjar? av Siri Spont (Carolina)

Kategorier
Kulturkoll Novellkoll Romankoll

Han Kang – ett säreget berättande

2016 fick Han Kang det Internationella ManBooker-priset för sin roman Vegetarianen och för precis ett år sedan läste jag den översatt till svenska. Någonstans är det en roman som man aldrig glömmer, har man upplevt den så sitter den fast i kroppsminnet. Så smärtsam är den. Brutal i sin kompromisslöshet och i sitt bildspråk. På gränsen till utmattande om jag ska vara riktigt ärlig. I romanen är det det återkommande våldsamma drömmar om blod och död som driver kvinnan Yeong-hye att ändra sitt liv. Hon använder sin diet till att göra motstånd, revolt i sitt äktenskap och markera att hon tar kontroll över sitt liv. Omgivningen provoceras, attraheras eller oroas av hennes radikala förändring och jag som läser känner mig som en smygtittande observatör och får egentligen inte några större känslor för någon av karaktärerna. Ändå minns jag de tre texterna som bildar romanen som om de vore lästa igår. Det handlar inte längre om maten, utan om att skapa det där egna rummet med intellektuell frihet och revolt mot traditionerna.
Kategorier
Grafik- och seriekoll Kulturkoll Novellkoll Romankoll Sakprosakoll

Anna listar 2017

Två små tomtebloss lyser på min bild som får avsluta årets listfest här inne på Kulturkollo. Man får glädja sig åt, och träna sig på att uppskatta, de små gnistor av ljus som glimtar till i ett annars ganska kompakt mörker. Ljusglimtar har absolut läsandet stått för under året för mig och som alltid så är det litteraturen och litteraturevenemang som dominerar min lista. Som är låååång …

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v3 2017

En ovanligt mild januarivecka i stora delar av landet, och ljuset börjar återvända. Men ännu behövs både läslampa och filt. Det här är vad vi läst och recenserat under veckan.

All I ever wanted av Lucy Dillon (Linda)

Blå stjärnan av Jan Guillou (Carolina)

En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki (Ulrica)

Främlingen av Harlan Coben (Lotta)

Fyrtio dagar utan skugga av Olivier Truc (Lotta)

In i minsta detalj av Kristin Emilsson (Lotta)

Mad about the boy av Helen Fielding (Ulrica)

Mitt år av längtan av Dasha Tolskikova (Helena)

Pojken som byggde egna världar av Keith Stuart (Anna)

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld (Ulrica)

Småtrollen och översvämningen + Kometen kommer av Tove Jansson (Helena)

Tre önskningar av Liane Moriarty (Anna)

The Most Wonderful Time of the Year av Joanna Bolouri (Ulrica)

Vegetarianen av Han Kang (Anna)

Väggen – en utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson (Ulrica)

Världens mesta Ester av Anton Bergman & Emma Adbåge (Carolina)