Hans Rosling – Kulturkollo

”Och det blir sämre för varje minut
Det är klart man undrar hur det blir till slut:
Kan det någonsin bli lika bra
Som det en gång var?”

Mycket mer 80-tal än Michael B Tretow blir det väl inte? Nostalgi är så himla dubbelt för mig. Det är något tryggt att vila i och det där tillståndet kan liksom vara lätt att hemfalla åt när man möter motgångar eller utmaningar i livet. Eller i samhället för den delen. Jo men visst var det bättre förr, för mig som är uppvuxen under sjuttiotalet så var väl det mest skrämmande typ storpotäten i Vilse i pannkakan. I min lilla barndomsvärld så åt vi potatis till middag, det bakades sju sorters kakor till kalasen och alla skulle titta på Stenmark när han tävlade. Men det var liksom då.

Det kan vara så att jag vilar en stund i minnen och det kan vara så att jag emellanåt tillockmed frossar i dem men oftast så är jag mer sugen på att blicka framåt än att se tillbaks. Jag hoppas och tror att det finns en framtid som kan bli bra och fin om vi hjälps åt, så naiv är jag trots allt som hänt mig och allt som nu sker runt om mig. Vi befinner oss mitt i ett valkampanjande där man inte kan missa argumenten som hävdar att det var just bättre förr. Häromdagen fick jag mig ett riktigt gott skratt när Claes Ericsson försökte reda ut begreppen …

En som verkligen har försökt att åskådliggöra hur tillståndet i världen faktiskt på många sätt blir bättre är Hans Rosling. Hans föreläste enträget för att faktabaserat och tydligt presentera hur klyftan mellan olika delar av världen minskade, hur uppfinningar, utbildning och sjukvård har bidragit till en bättre levnadsstandard och längre livslängd (se Gapminder). I hans sista bok Factfulness: Tio knep som hjälper dig att förstå världen menar Rosling att vi måste programmera om vår hjärnor och göra en tankevurpa.

”Med utgångspunkt i tio konkreta misstag vår hjärna gör – däribland vår tendens att dela upp världen i två läger, vårt oroade förhållningssätt till nyheter och vårt antagande att saker blir värre med tiden – kartlägger de hur vi kan bryta med våra tankefel och bli mer faktaorienterade. Metoden de presenterar, factfulness, handlar helt enkelt om den till synes enkla vanan att bara hysa åsikter som grundas i fakta.”

Det var världen det, hur som haver så kan det ändå i den lilla privata sfären vara skönt att förflytta sig från fakta till känsla. Vila i det välbekanta, att minnas barndomens smaker och bli överlycklig av att äta en hembakt pariservåffla.

Och för allt i världen inte glömma:

”Det blir sämre för varje sekund
Det blir sju resor värre om en liten stund, så…
Det är nog som jag säger ändå
Det var bättre förr”

Jag är rädd! Det erkänner jag. Det finns många saker som skrämmer mig. I världen, i Sverige, till och med i lilla Lund. Rädslan kryper närmare och det är lätt att få känslan av att allt i den här världen blir värre.

Då känns det ganska bra att läsa lite i Factfulness – tio knep som hjälper dig att förstå världen som kom ut på svenska tidigare i veckan. Hans Roslings kloka ord (och tydliga diagram) förklarar på ett metodiskt och sakligt sätt att på det stora hela så blir världen bara bättre och bättre. Han påstår inte att de inte finns otäcka och skrämmande saker i världen. Han påstår inte heller att det inte finns utrymme för förbättring. Men på det stora hela så är världen inte så hemsk som vi tror att den är. Det tröstar mig lite.

”Steg för steg, år efter år, blir världen bättre. Inte enligt vartenda mått vartenda år, men i regel”

**Titel:** Factfulness
**Författare:** Hans Rosling med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling
**Förlag:** Natur & Kultur
**Utgivningsår:** 2018

Rosling visar med sina Gapminder-test att vi människor har en tendens att tro att saker och ting är mycket sämre än de är. Vi underskattar hur många barn som får tillgång till vaccin eller hur många flickor som får lova att gå i skola. Vi överskattar antalet människor som lever i extrem fattigdom och hur många människor som omkommer i naturkatastrofer – för att nämna några exempel. Han förklarar också hur illa det är när människor använder dessa missuppfattningar för att skapa sina egna fakta. Speciellt illa går det när människor i maktposition använder sina fakta för att skapa en polariserad bild av samhället och världen, för att skapa ett ”vi och dem”.

Därför ville Rosling skriva den här boken för att ge människor verktyg för att skapa sig en mer korrekt bild av globala proportioner och av världens utveckling. Han hämtar sina fakta från statistik sammanställd av Världsbanken och FN, fakta som är tillgängliga för alla egentligen men som har svårt att göra sig synliga i ett samhällsklimat där många människor vill tänka på världen i ett ”vi och dem” och där mediebevakningen spär på en överdramatiserad världsbild. Återigen – Hans Rosling påstår påstår inte att de inte finns otäcka och skrämmande saker i världen och inte heller att det inte finns utrymme för förbättring. Men många saker blir bättre, inte sämre som det är väldigt lätt att tro.

Det här är en konkret och lättförståelig bok om vår värld. Den gör det lätt att förstå statistik och diagram och hur det i siffrorna i dem döljer sig riktiga människor och företeelser. Har du lyssnat på författaren någon gång i en intervju eller i ett TED-talk, så kommer du att höra hans röst genom boken. Jag har inte läst hela boken ännu. Jag sparar lite på den och läser långsamt för att få de olika tankesätten att sjunka in. Och mycket också för att få vara i Hans Roslings trygga och positiva värld så länge som möjligt.

”Det här är data som du aldrig tidigare har upplevt dem: data som terapi. Det är förståelse som källa till sinnesfrid. Eftersom världen inte är så dramatisk som det verkar.”

Det tröstar mig lite.