Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Sakprosakoll

27 januari – minnesdagen för förintelsens offer

Idag på minnesdagen för förintelsens offer vill vi lyfta fram några av våra favoritböcker som handlar om just dem. Under veckan har vi ägnat oss åt kulturella skildringar som beskriver tiden efter ett krig och de få förintelseöverlevare som finns kvar gör verkligen en stor insats för att vårt minne av krigets fasor inte ska försvinna när kriget i sig är över.

Just idag för fyra år sedan vann den bok som jag vill dela med mig av Bokbloggarnas litteraturpris. Boken var en oerhört stark läsupplevelse för mig. Superlativen bubblade i mitt inre men jag fick aldrig ur mig någon text om boken. Hur skulle jag kunna göra den upplevelsen rättvisa? Boken jag här och nu vill lyfta fram är Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson.

 

 

Jag väljer Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting. Den som söker hjärtekrossande intensivt ordsatta och vältecknade berättelser om barn före, under och efter krig och förintelse hittar allt i den här Augustnominerade pärlan från 2018. Enda abret är att man aldrig mer blir sig lik efter att ha upplevt den. Som sig bör …

 

 

Jag vill lyfta fram 1947 av Elisabeth Åsbrink, som inte handlar om förintelsen i sig, men med all önskvärd tydlighet visar att slutet på ett krig egentligen är början på andra konflikter. Åsbrink låter oss följa nazister från andra världskriget som fortsätter sin politiska kamp, judar som väntar på att få bosätta sig i Israel, hur muslimska brödraskapet utvecklas och mycket mer. En riktigt välskriven och spännande bok, som på många sätt är en väldigt sorglig beskrivning av hur världens konflikter är ständiga.

 

 

Jag vill lyfta en bok som kommit lite i skymundan. På skolan där jag jobbar läser barnen Anne Franks dagbok, helt självmant, år efter år efter år. Jag kan förstå att man tycker att det är extra spännande att läsa om en flicka som var precis som flickor är mest, någon i ens egen ålder. Därför tänkte jag på boken “Historien om Leon -Schindlers yngste arbetare” av Leon Leyson. Han skriver där om sitt eget liv som barn i Schindlers fabrik och hur han och hans familj lyckades överleva kriget.

 


Min mors tystnad av Lizzie Doron är en roman där hon utforskar sin barndom. Hon försöker förstå hur traumat med hela familjer, släkter, som utplånats i Shoah gjorde att de som överlevt bar på en ständig skuld. Så länge man lever kan man alltid få hoppas på att få dö är moderns mantra genom boken när vardagen rullar på och skildras så fint, ofta med galghumorn som vapen. Lågmält om livet som överlevare och hur skulden fortplantar sig genom generationerna.

 

Jag har genom åren läst många böcker om både förintelsen och dess offer, och många av dem har gett mig inre bilder som aldrig försvinner. Av alla dem vill jag lyfta nobelpristagaren Imre Kertész och Mannen utan öde – därför att den ger överlevarens perspektiv på koncentrationslägrens vardag på ett så oerhört grått och hopplöst sätt. Det känns som att det är så det måste läsas om, och att de inre bilderna måste vara grå och hopplösa.

 

 


Jag vill tipsa om om en alldeles nyutkommen barnbok skriven av Hédi Fried som själv överlevt förintelsen. Bilderboken Historien om Bodri berättar om kriget, Hitler och koncentrationsläger ut ett barns perspektiv. Det är flickan Hédi som inte förstår varför hennes bästa vän Marika inte får leka med henne längre eller varför de måste flytta från sin lägenhet och tränga ihop sig med andra människor i en särskild del av staden. Det är ett barn som inser att det finns något att blir rädd när hon ser att hennes föräldrar är rädda. Det är också en berättelse om den stora saknade av en älskade hund. Bodri springer efter tåget så länge han orkar när familjen förs bort i godsvagnar, men han finns kvar i Hédis tankar hela tiden. Författaren lyckas med att inte göra det alltför skrämmande, men undviker inte heller det svåra. Det är rakt och ärligt berättat, med sorg självklart, men också med mycket värme.

 

Jag vill tipsa om en bok som jag tycker att alla borde läsa: Jag är den sista juden, Chil Rajchmans vittnesmål från förintelselägret Treblinka. Mellan 700 000 och 1 200 000 människor dödades i Treblinka, bara 57 personer överlevde. Chil Rajchman var en av dem. Att det är en hemsk berättelse förstår nog alla, men det är stundtals ohyggligt och nästan omöjligt att läsa vidare. Det är naket, det är vidrigt, det är rått och det gör ont att läsa. Men, samtidigt är det en viktig bok som förtjänar att bli läst. En tunn och liten bok på blott 137 sidor, men tyngre än det mesta annat.

 

 

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll

Kulturkollo tipsar – 70 favoritböcker om andra världskriget

Ursprungsidén var att vi skulle bidra med två favoritböcker var till vår lista över favoritlitteratur om andra världskriget. Vi konstaterade dock snabbt: – Bara två? Hur ska man kunna välja ut två titlar av allt bra man läst som har andra världkriget som tema? Det går ju inte. Vi måste ha 70 eftersom det är 70 år sedan krigsslutet.

Jo men så blev det. Här tipsar kulturkollos redaktion om sina absoluta favoriter. I bokstavsordning – någon ordning får det vara.

Adams arv av Astrid Rosenfeld

Albert Speer och sanningen av Gitta Sereny

All The Light We Cannot See av Anthony Doerr (kommer på svenska i oktober som Ljuset vi inte ser)

Alla var inte mördare: en barndom i Berlin av Michael Degen

Allt är upplyst av Jonathan Safran Foer

Anne Franks dagbok av Anne Frank

Boktjuven av Markus Zusak

Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson

Burma boy av Biyi Bandele

Charlotte Gray av Sebastian Faulks

De fattiga i Lodz av Steve Sem-Sandberg

De utvalda av Steve Sem-Sandberg

De välvilliga av Jonathan Littell

Den engelske patienten av Michael Ondaatje

Den fantastiska historien om katten som försvann av Michael Morpurgo

Det stora huset av Nicole Krauss

Dora Bruder av Patrick Modiano

En ö i havet av Annika Thor

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg

Flykten av Rudolf Vrba

God natt Mister Tom av Michelle Magorian

Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap av Mary Ann Shaffer

Himlen i Bay city av Catherine Mavrikakis

Historien av Elsa Morante

Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford

Hungerns visa av J-M G Le Clézio

Hägring 38 av Kjell Westö

Högläsaren av Berhard Schlink

I skuggan av min bror av Uwe Timm

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson

Jag är den siste juden av Chil Rajchman

Kanonerna på Navarone av Alistair MacLean

Kapten Corellis mandolin av Louis de Berniéres

Kattbergen av Sabina Janesch

Kodnamn Verity av Elizabeth Wein

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj

Kärlekens arkitekt av Emilio Caldéron

Liv efter liv av Kate Atkinson

Mannen med sälgpiporna av Nevil Shute

Mannen utan öde av Imre Kertész

Maus av Art Spiegelman

Med förintelsen i bagaget av Zioma Zubicky

Midaqqgränden av Naguib Mahfouz

Mississippi av Hillary Jordan

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson

Moment 22 av Joseph Heller

Mrs Sinclairs resväska av Louise Walters

Nattvakten av Sarah Waters

Ninas resa av Lena Einhorn

När duvorna försvann av Sofi Oksanen

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka

Obruten av Laura Hillenbrand

Och i Wienerwald strår träden kvar av Elisabeth Åsbrink

Om du får det här brevet av Sarah Blake

Om inte nu så när av Annika Thor

Pojken i randig pyjamas av John Boyne

Pojken som överlevde Förintelsen av Thomas Buergenthal

Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay

Simon och ekarna av Marianne Fredriksson

Slakthus 5 av Kurt Vonnegut

Sofia Z – 4515 av Taikon, Lundgren och Eriksson

Storm över Frankrike av Irène Nèmirovsky

Strimmor av hopp av Ruth Sepetys

Timme noll av Lotta Lundberg

Tjuvarnas stad av David Benioff

Upptäckten av currywursten av Uwe Timm

Varför kom du inte före kriget av Lizzie Doron

Världens vinter av Ken Follett

Är detta en människa? av Primo Levi

Ön i Fågelgatan av Uri Orlev

Skärmavbild 2014-08-15 kl. 20.11.10

Kategorier
Romankoll

Tove Alsterdal boktipsar

Foto: www.tovealsterdal.se

Tove Alsterdal har arbetat som journalist och dramatiker i över tjugo år innan hon debuterade som romanförfattare 2009. Hon är aktuell i höst med Låt mig ta din hand – en familjeskildring i deckarens form som tar oss med från Jakobsberg till Buenos Aries, och tillbaks.


 

Imre Kertész: Mannen utan öde

En bok som har betytt mer för mig som författare än någon annan. En fruktansvärd och samtidigt skimrande läsupplevelse ingen får missa, en mästerlig roman som gav författaren Nobelpris och samtidigt mycket mer än så.
Boken bygger på Kertész egna upplevelser i Auschwitz, men är ändå helt och hållet en roman.
En fjortonårig pojke deporteras från Ungern. Han åker tåg. När tåget rullar in på en station i Polen sticker han ut huvudet genom det gallerförsedda fönstret och ser namnet på stationen. Vi vet vad som väntar, vi vet det så ohyggligt väl och allt rullas upp för oss, men pojken vet det inte. För honom är det en järnvägsstation.
Och Imre Kertész vet att det är pojkens upplevelse som är allt.
Det är så man skriver en roman, helt enkelt.

/Tove Alsterdal

Kategorier
Romankoll

Lyran listar Nobelfavoriter

lyran-top

För några år sedan började jag försöka läsa Nobelpristagare. Det gick bra i början, med sedan blev jag distraherad av allt annat det bloggades om. Framför allt fastnade jag för att läsa världslitteratur och klassiker. Men jag har fortfarande som mål att läsa alla Nobelpristagarna – fast jag blir nog inte färdig innan pensioneringen. Här är mina tio favoriter.

Kategorier
Romankoll

Lyran listar ljudböcker

lyran-top

Här kommer tips på 10 ljudböcker där jag tycker att texten och uppläsaren samverkar och skapar en fantastisk upplevelse för lyssnaren.

Kategorier
Kulturkoll

Mitt år 1975

helena-top

Fotografiet fångade det exakta ögonblicket innan mina kära syskon kom på att det här med en lillasyster var ju inte alls kul…

En vecka in på det nya året, på dagen exakt, kom lilla jag till världen. Året var 1975 och just detta år utsåg FN till Kvinnornas år. Jag säger inte att det verkligen ÄR så men sannolikt kan dessa två världsnyheter naturligtvis sammankopplas(!). Samma år invigdes Kulturhuset i Borås (finns det kvar?) och Karl-Bertil Jonssons julafton sändes för första gången på svensk TV. 1975 var också året då Sveriges riksdag införde litteraturstödet och Iron Maiden bildades (som för övrigt var det första internationella band jag såg på konsert den 1 oktober 1988).

Över till litteraturåret 1975! Eugenio Montale från Italien fick Nobels litteraturpris (sorry, never heard of him!).

Nya böcker detta år var bland annat:

Klas Östergren debuterar med AttilaJag har faktiskt inte läst något av Östergren. Kanske bör åtgärdas, eller?

Raska på, Alfons Åberg av Gunilla Bergström: 1979 filmatiserades böckerna om Alfons och i ärlighetens namn minns jag TV-serien snarare än böckerna.

Ann-Charlotte Alvenfors debuterar med Sparvöga. Jag har inte läst boken, men älskade filmatiseringen av den (TV-serie i SVT 1989) där Marie Fredriksson skrev och sjöng ledmotivet.

Imre Kertész gav ut sin Mannen utan öde, som trots att Kertész själv satt i koncentrationsläger, inte är självbiografisk. Boken filmatiserades 2005.

Under tidigt åttiotal gick Shogun på TV:n. Hela familjen satt bänkad framför apparaten förutom jag, som ansågs vara allt för ung. Tyst som en mus kröp jag in och gömde mig under bordet för att i nästa sekund se en halshuggning i närbild. Omskakande var bara förnamnet. Boken skrevs av James Clavell och kom ut samma år som jag föddes.

I bästa bokslukarålder, si så där runt nio år gammal kastade jag mig handlöst och aningslöst över en Stephen Kingbok. Jag minns inte riktigt vilken. Den iskalla skräcken omslöt mig och jag vågade knappt andas. Till sist fick jag nog och i mitten av boken kastade jag den ifrån mig och kom mig inte för att läsa en King-bok förrän vuxen ålder (typ för två år sedan). Hur som haver 1975 kom hans Staden som försvann.

Förutom utgivningsåret har de alla gemensamt att undertecknad inte har läst någon av dem, men tydligen har hon sett flertalet filmatiseringar.

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll

Viktiga böcker i mitt liv

lyran-top

Böcker har varit viktiga för mig under hela mitt liv. Jag har läst både sånt som påverkat mig negativt och sånt som fått mig att tro på livets godhet och skönhet. Här är några milstolpar i mitt läsande.

10 viktiga böcker i mitt liv

Solglitter är sedelärande religiösa berättelser som tidigt planterade skulden i mitt unga sinne. Det tog 5 år av psykoterapi att få bukt med den.

Monica klarar alla hinder av Monica Edwards är en av de hundratals hästböcker som fick mig att älska läsning. Och hästar.

Trähästen av Eric Williams satte en klok bibliotekarie i mina 12-åriga händer för att hjälpa mig utvecklas som läsare.

Maken av Gun-Britt Sundström fick mig att som 20-åring känna mig mindre unik och mindre ensam.

Romansviten om Romarriket av Vibeke Olsson om både slavars och härskares kamp med den kristna tron hjälpte mig med lite existentiella funderingar.

Harry Potter och … av J K Rowling var till stor tröst under en jobbig tid i livet.

Milleniumtrilogin av Stieg Larsson fick mig att börja aktivt leta efter ”bättre” litteratur.

Mannen utan öde av Imre Kertész gjorde mig nyfiken på Nobelpristagarna och inspirerade mig att börja blogga.

Allt går sönder av Chinua Achebe väckte mitt intresse för s k Världslitteratur.

Persepolis av Marjane Satrapi fick mig att sent omsider börja uppskatta serier.

Vilka böcker har varit viktiga för er?