Tidigare idag presenterade jag tio inledningsmeningar till lika många klassiker. Här kommer facit:
- “Lydia brukade bada ensam.” ur Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg.
- “Musiken kom uppför Via Condotti just som Helge Gram i skymningen vek in på gatan.” ur Jenny av Sigrid Undset.
- ”Om jag ska komma att bli hjälten i mitt eget levnadsdrama, eller om denna roll kommer att spelas av en annan, är något som följande blad kommer att visa.” ur David Copperfield av Charles Dickens.
- “I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten.” ur Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.
- “Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” ur Anna Karenina av Lev Tolstoj.
- “Det är en allmänt erkänd sanning, att en ogift man, som är i besittning av en vacker förmögenhet, måste vara i behov av en hustru.” ur Stolthet och fördom av Jane Austen.
- “Klockan var fem en vintermorgon i Syrien.” ur Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie.
- “Han — för det kunde inte vara minsta tvivel om hans kön, även om tidens mode gjorde en del för att dölja det — var sysselsatt med att hugga efter ett moriskt huvud som hängde ner från takbjälkarna.” ur Orlando av Virginia Woolf.
- “Över det röda landet och en del av det gråa landet i Oklahoma föll de sista regnen lätt, utan att sarga den ärriga jorden.” ur Vredens druvor av John Steinbeck.
- “Ingenting blir som man har tänkt sig det!” ur Norrtullsligan av Elin Wägner.
Hur många kunde du? Hur många av böckerna har du läst?
Photo by Debby Hudson on Unsplash
