Det här är en människa

helena-top

Är detta en människa frågar sig Primo Levi i sin livsviktiga bok om förintelsen med samma namn som frågan. Är detta en människa? I dessa de sista dagarna inför valet visar sig frågan vara fortsatt knepig. Och då tänker jag inte bara på de där nazistiska åsikterna som krupit fram och vill göra sig hörda i vårt parlament i framtiden, jag tänker mer på det vardagliga. Orden vi väljer. Sättet vi ibland (ofta?) ser problem där det egentligen sitter människor.


När tiggare ska förbjudas och barn, män och kvinnor – människor – som flyr till oss för att få skydd ses som ett ekonomiskt problem (eller en utmaning med lite snällare retorik). Var finns människan i det? Medmänniskan?

Janne Teller har skrivit en av de bästa böcker jag någonsin läst – ungdomsskildringen Intet, om jakten på mening. Hon har nyss gett ut novellsamlingen Allt som är med den gemensamma tråden att allt som är kan ställas på ända och bli något annat. Och sen har hon skrivit boken, som tillsammans med Amos Oz lilla pärla Hur man botar en fanatiker, borde kunna injiceras i blodet på oss alla och vaccinera oss mot omedmänskligheten på stört. Hon har skrivit Om det var krig i Norden.

Om det var krig i Norden är en synnerligen oansenlig bok. Till formen ser den ut som ett pass och är ungefär lika tunn som ett sådant. Men innehållet, innehållet! Det är så enkelt. Korta stycken om hur kriget drabbar Norden och hur just du (som är jag när jag läser) tvingas gömma dig, lämna bakom dig, förlora, fly, anpassa dig, förbanna mörkret och försöka finna en ny hempunkt på det sätt som Lyran beskrev i sitt inlägg om exil. Det är så effektivt det där du-tilltalet. Jag känner i kroppen hur det känns när perspektiven vänds, när du blir jag.

Jag skulle vilja se Janne Tellers bok i fikarummen och i samtalen kring bordet. Jag skulle vilja ge ett exemplar till varenda människa i hela världen så att vi kan få lära oss att förstå varandra. Det som kopplar mig till dig gör det så oerhört mycket svårare att vända blicken bortåt i hopp om att du ska försvinna. Eftersom det är jag. Jag vet inte hur det är med er men jag lite ledsen över att vi behöver påminnas. Men det behöver vi. Hela tiden.

(Om du vill läsa ännu mer så recenserar jag Om det var krig i Norden på Fiktiviteter idag, gissa om jag gillar den 😉 )

13 kommentarer Lägg till din
    1. Oz bok är så enkel om något väldigt komplext, älskar den. Och Intet är obeskrivligt fantastisk, så hemskt omvälvande och bra. Jag lovar att du kommer gilla Om det var krig i Norden också!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *