av 
Som blågrå dyning bohusbergen rullar
I ödsligt majestät mot havets rand
Ja, så låter det i Taubes ”Inbjudan till Bohuslän” och hur är det nu med bergen? Är de faktiskt blågrå som i visan eller? Varför inte ta med sig en bra fälthandbok ut och se hur många olika bergarter och mineraler man kan hitta på en helt vanlig båttur i skärgården eller promenad i skogen. När man börjar titta noggrant på stenarna som ligger på marken, klipporna man klättrar på eller husen som är byggda av sten så inser man snabbt att den grå färgen oftast är lavar. Under ytan finns en helt annan färg och en helt annan struktur. När man ändå är på gång kan man sedan ta sig en titt på dem också, det finns så många olika på bara en liten yta. Om det nu skulle regna hela sommaren så är ett ställe som är bergsäkert att se vackra bergarter och mineraler på faktiskt kyrkor och kyrkogårdar.
Bor man som jag på västkusten så går det ju sedan inte att glömma att tipsa om de små orter längs bohuskusten som under långa tider försörjt sig just på sten.
På Bohus Malmön används det gamla stenbrottet Stallbrottet som scen, just nu kan man se pjäsen Stenriket där professionella skådespelare tillsammans med amatörer från orten gestaltar livet på den tiden då graniten lockade och gav ett uppsving för de små orterna på kusten. I Hamburgsund kan man gå på konsert i det gamla stenbrottet och i på Udden i Hunnebostrand finns en fin skulpturutställning längs med strandpromenaden, där ligger också stenhuggerimuseet för de som är intresserade av att veta mer. Bilderna i bildspelet har jag tagit i just Hunnebostrand och den lättillgängliga utställningen heter ”Uppåt väggarna”.
