Vänligen Akta Baksidestexten!

helena-top
Det här är en liten betraktelse över en del av boken som man ska vara väldigt försiktig med. Det är inte riktigt så allvarligt, möjligt förödande eller enkelt som med förordet (det bör man alltid betrakta som ett efterord och ta efter läsningen, alltid, utan undantag). Nej, det här är lite mer komplicerat. Det handlar om baksidestexten och den behövs ju oftast för att ge lagom guidning till läsning. I alla fall läser jag tvångsmässigt baksidestexter när jag ska bestämma om en bok är värd att köpa eller låna. Och ibland blir följderna katastrofala.

Jag vet egentligen inte vad som är värst, baksidestexter som avslöjar för mycket eller såna som är felaktiga. Jag som är rätt spoilerokänslig lutar nog åt det senare varianten. Att vänta på något som aldrig kommer är sjukt irriterande.

Sen finns det förstås riktigt bra baksidor också, själv är jag svag för de kortfattade som ger en känsla för stämningen där innanför pärmarna. Michelle Pavers Thin air och Dark matter (som bilden nedan visar) är två riktiga favoriter:

Hur vill du ha dina bokbaksidor?

PS: Det slog mig precis att på böckerna på bilden, såna där tyginbundna från “förr”, fanns inga baksidestexter alls. Hur överlevde folk? DS

11 comments Add yours
  1. Jag har en tendens att falla dit på baksidetexter som låter som clickbait och sedan bli besviken för att händelserna i boken inte alls var lika rafflande som baksidetexten antydde (hosthost hej amerikanska thrillers!).

    Jag skulle däremot inte klara mig utan baksidetexterna, måste ju synka att boken är något som jag för stunden är sugen på. Det krävs ett visst mått av mental förberedelse om exempelvis ska plocka upp en jättekomplicerad rymdopera/fantasy med 173 olika namngivna karaktärer, medan det är något mer avslappnat att läsa ett samtidsdrama fokuserat på några stycken individer.

    1. Jag är också väldigt beroende av baksidestexten för att få någon sorts grepp om boken jag ska ge mig i kast med. Och jag är nog också rätt benägen att falla för såna där lockformuleringar. Samtidigt tror jag att jag blivit rätt bra på att tolka baksidestexter och vad vissa formuleringar kan tänkas betyda i realiteten. Men ibland blir det ju bara helt fel.

  2. Jag har slutat läsa baksidestexten på böcker. Alldeles för ofta avslöjas för mycket, eller så är baksidan bara fylld av en massa meningslösa blurbar och det är lika illa.

  3. När jag var liten och frågade mina föräldrar om just sådana böcker som du har på bilden blev deras tips att jag skulle öppna boken och läsa en sida för att se vad boken handlar om. Har också funderat på hur böcker kunde “säljas in hos folk” när det enda som fanns var en titel! Kanske det då fanns betydligt fler recensenter som folk fick förlita sig på? 😀

    1. Det där att läsa en sida och se om man fastnar är ett bra råd också idag, men jag tror nog att jag skulle ha missat en del favoriter ändå om jag bara gått på det och inte haft någon annan känsla för vad som väntade mig. Det är ju tyvärr inte alla böcker som visar sin fulla potential direkt. Och visst är det intressant att tänka över hur böcker såldes in och spreds förr!

  4. Ibland är det inte baksidetexten, utan själva titeln. Och sen Paulette höll på att driva mig till vansinne eftersom Paulette aldrig dök upp. Men jag antar att det var en del av konsten 🙂

    1. Åh, det låter ju lite liknande som att vänta på något som en baksidestext falskeligen utlovat. Men att det är meningen att det ska vara lite mystiskt sådär. Det låter ju som en del av konsten, men inte helt lyckat ändå kanske…

      1. Hon dyker ju upp tillslut, när det är tre sidor kvar typ. Men jag hänger upp mig för mycket på det för att njuta av boken. Minns att jag läste en bok där man kunde lägga till “och hon dör” på baksidestexten så hade de summerat allt. Det kändes också lite snopet. Jag är en baksidesknarkare, i alla fall när jag läser böcker från lite mer annorlunda platser. Kulturkrocken kan vara svår i litteraturen ibland och det kan vara så att jag nästan måste läsa baksidan för att fatta vad det är tänkt att det ska handla om.

        1. Så upplever jag det också ganska ofta, nu senast när jag läste en sydkoreansk bok, att jag behövde baksidestexten som ledning för att förstå vad det var meningen att fokus var. Jag kan känna det också med mer vardaglig svensk litteratur, att det är skönt med den guidningen. Men det ställer krav på baksidestexterna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.