av 
Några gillar att läsa lättsamma chicklit och feelgood-böcker på semestern – andra av oss läser hellre mörka, skitiga och feelbad-böcker. Idag vill jag tipsa om en ovanlig deckare som utspelar sig i ett smutsigt och mörkt Stockholm: 1793 av Niklas Natt och Dag. Författaren själv(förlaget?) kallar detta Bellman-noir och jag kan väl inte annat än att hålla med. Eftersom detta är ett kort tips och inte en recension, så kan du klicka in dig till exempelvis Johanna för att läsa mer.
Jag är med i en nystartad ”Facebook-talboks-cirkel” som hade denna som sin (vår) första bok.
Någonting i den gör att just den mörkskitiga Stockholmsskildringen blandar sig i bakhuvudet med tidigare bilder av Bellman och tex Fogelströms miljöer. Som läsare (lyssnare) sugs jag riktigt in i staden och tycker mig känna stanken, ljuden och misären. Många av personerna känns väldigt äkta och intressanta, tex den unga flickan som hamnar på Spinnhuset, eller ”detektiven” och hans medhjälpare, men själva huvudhistorien känns onödigt både grov och spektakulär för att riktigt fånga mig och lämnar, sin råhet till trots, mig märkligt oberörd.
Bellman-noir är en träffsäker beskrivning!
Jag har valt bort den just för att jag kan ibland tycka att ”mustiga”, råa och skitiga detaljer äcklar mig så att jag nästan inte vill läsa. Men är ju å andra sidan en historienörd. Kanske ska jag ge den en chans ändå?