Dagens kulturkollotips: Master of None

Linda
Jag inser att jag mycket väl kan vara sist på bollen, men familjen O har skrattat gott åt serien Master of None i sommar. Visserligen har grabbarna O döpt vissa avsnitt till Master of Sex, men på det stora hela har det varit en bra och rolig serie för en familj med två (snart) tonårsbarn.

Master of None är en originalserie från Netfix som hittills finns i två säsonger. Den är skapad av Aziz Ansari och Alan Yang och Ansari spelar själv huvudrollen som skådespelaren Dev. Han drömmer om det stora genombrottet, men får nöja sig med att spela in reklamfilmer. Att få bra roller som indisk skådespelare är inte lätt, speciellt inte om man som Dev inte är speciellt sugen på att fejka en indisk dialekt.

Vad är det då som är så bra med Master of None? Främst att manuset är så otroligt genomtänkt. Vissa avsnitt är som kortfilmer, medan andra berättelser sträcker sig över flera avsnitt. Svåra frågor om ursprung, identitet och sexualitet tas upp, liksom funderingar kring vad ett bra liv är.

Karaktärerna är också fantastiska. Devs kompisar Denise, Brian och inte minst Arnold är så lätta att tycka om. På pappret blir det överdrivet politiskt korrekt med en indisk karaktär, en från Taiwan, en vit, samt en färgad och dessutom lesbisk, men jag tycker att effekten blir bra, snarare än tillrättalagt. Vi får dessutom tillfälle att diskutera allt möjligt i familjen, som vi troligen inte hade pratat om annars.

Vad jag inte tycker om är att serien är så drogliberal och efter att ha sett Thanksgiving-avsnittet i säsong 2 där Denise kommer ut som lesbisk för sin familj och hennes mamma gråter, meddelande jag grabbarna O om att jag aldrig skulle gråta om det berätta något sådant, men däremot om de rökte cannabis, vilket Denise och Dev gjorde en annan thanksgiving.

Vi hoppas på en tredje säsong, då vi snart sett de tjugo avsnitt som finns och inte är redo att lämna Dev och hans vänner ännu.