Undantaget som bekräftar regeln

Jag tycker mycket om att försvinna in i andra världar än min egen och att lära känna karaktärerna i en berättelse. Därför har jag tyvärr svårt att uppskatta noveller. Även om både språk och innehåll är bra blir jag alltid lite frustrerad när berättelsen tar slut alldeles för snabbt och jag inte får vara med i karaktärernas liv längre.

Undantaget som bekräftar min novellregel är den norska författaren Ingvild Rishøi. Hennes texter må vara korta men de innehåller så mycket. Hon har skrivit novellsamlingarna Vinternoveller och Historien om Fru Berg och kortromanen Stargate: En julberättelse. Jag hade hemskt gärna läst en längre roman av henne, men även hennes kortare historier är fantastiska. Hon har ett otroligt fint sätt att skriva om utsatthet – rent elände faktiskt – utan att det blir varken sentimentalt och smetigt eller kallt och hårt. Samtidigt som karaktärerna utsätts för både fattigdom, missbruk och ren elakhet finns det alltid en väldigt fin ton av kärlek och solidaritet i botten. Rätt att det var många år sedan jag läste Vinternoveller minns jag fortfarande alla tre berättelserna tydligt. En mammas förtvivlan och rådighet över ett par nerkissade barntrosor, syskon som pulsar i snön mot en trygg plats och en pappas ångestfyllda förväntan över att äntligen få träffa sin son igen har stannat kvar hos mig.

Därtill är författaren en otroligt sympatisk och underhållande person att lyssna på. Hon trollband mig på ett seminarium på bokmässan för några år sen, vilket gjorde att jag fick upp ögonen för hennes fina författarskap. Förra året på en liten bokfestival på Kulturhuset i Stockholm pratade hon så inlevelsefullt och fint om böcker och hur vi genom vår läsning tränar upp vår empati. Jag fick tårar i ögonen efter bara några minuter när hon berättade om sin bestemor som i efterkrigs-Norge bjöd in samhällets illa behandlade ”tyskungar” på mat av ren solidaritet. Bestemor reste aldrig någonstans under sitt liv men var ändå väldigt öppensinnad, ”berest” och förstående på grund av sitt långa liv av läsande. Får du chansen att lyssna på Ingvild Rishøi på något litterärt event, så ta den!

I Sverige ges hennes böcker ut i vackra utgåvor på Flo förlag. De är fina som små karameller och perfekta presenter.