Den barmhärtige mördaren – en berättelse om de sista statarna

På bokmässan lyssnade jag på Patrik Svensson, Bea Uusma och Mats-Eric Nilsson som samtalade om hur de genom att tränga långt in i ett historiskt förlopp hittat till berättelser som inte bara berättar om just den händelsen utan också om tiden och sammanhanget på ett sätt som blir unikt. I fröken Ceders hemlighet har Nilsson undersökt en ung kvinnas väg till spioneri och i Uusmans Vitön fortsätter hon sina undersökningar om Andrées expedition till Nordpolen. Nu har jag då läst Patrik Svenssons Den barmhärtige mördaren – en berättelse om de sista statarna som nyligen också nominerades till Augustpriset i fackboksklassen och när jag tagit del av den här drabbande berättelsen förstår jag fullt ut varför.

Svensson börjar sin skildring på en kyrkogård, där han träffar sin barndomsgranne som går mellan gravarna med sin rullator. Hon närmar sig slutet av sitt liv och en av de saker som hon ännu inte rett ut är hennes morbrors handlingar en kall vinterdag 1942. Svensson tar sig an uppgiften och berättelsen om Elof Nilsson och mordet på hans hustru och de tre yngsta barnen. Med gedigen forskning om både dådet och tiden så skildrar han statarlivet på skånska landsbygden och de händelser som ledde fram till det som Elof Nilsson menar är ett barmhärtighetsmord. Han ser ingen annan utväg, han skjuter delar av sin familj och den desperationen är så skickligt gestaltad att man faktiskt kan förstå lite av omständigheterna. Det som verkligen intresserade mig var hur statarnas livsbetingelser under första hälften av 1900-talet beskrivs. Arbetarna som flyttar från gods till gods, lever närmast livegna i enkla längor och arbetet fyller deras liv så fullt ut att orken för bildning och fackföreningar som organiserar lantarbetarna är avlägset. Svensson är skicklig på att sätta in den här händelsen i en historisk kontext och i berättelsen ryms också en Minerva-uggla som ovanligt nog häckade på godset Rosenhäll i Herslöv samtidigt som stataren Nilsson kände sig tvingad att ta sin familjs liv. Minervaugglan är i den romerska mytologin symbolen för visdom och kunskap, den kan se i mörkret och i berättelsen får ugglans närvaro en kuslig påminnelse om mörkrets närvaro och bildningens betydelse.

Läs den här fantastiska boken, den är ett viktigt och angeläget tillskott till arbetarlitteraturens skildringar av en tid som både var nyss och länge sedan. Så här skriver augustprisets jury:

Med effektiv medkänsla och djup historisk insikt väver Patrik Svensson samman en familjs öde med den svenska statarhistorien.  Det är en släkttragedi, berättad på ett poetiskt och samtidigt skoningslöst vis. Här briserar politiska och psykologiska krafter och skapar en oförglömlig skildring av det Sverige som så många, så länge, velat förtränga.

Vill man höra vad SR kultur tyckte så klicka er dit!

Titel: Den barmhärtige mördaren – en berättelse om de sista statarna
Författare: Patrik Svensson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 2025

Anna

Jag är en sån som läser ofta och mycket, gärna böcker från hela världen. Reser jorden runt via läsfåtöljen och gillar att diskutera det lästa med andra. Ljudbokslyssnare.

Visa alla inlägg av Anna →

6 svar på “Den barmhärtige mördaren – en berättelse om de sista statarna

  1. Jag tyckte jättemycket om den här boken! Både för den fina berättelsen om ett livsöde men också för att jag fick upp ögonen för hur sent det faktiskt fanns statare. Jag kände så klart till dem men trodde att systemet avskaffades mycket tidigare.

Lämna ett svar till Paula Merio Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *