av Skidutflykt med apelsinpaus är kanske det stillsammaste minnet jag har från min stillsamma barndom. Det finns en särskild tystnad i den snöbetäckta skogen, det finns ett lugn och avkoppling där som är svår att hitta någon annanstans.
Jag har alltid tagit min tillflykt till sport för avkoppling och vila. Och då inte så mycket mitt eget sportande som att se andra utföra. Allra mest vilsamt och engagerande är vinteridrott, kanske för att jag alltid längtat mig bort från verkligheten när kylan kommer, den där snötysta skogen till trots.
I tv-soffan har jag nyss sett handbolls-EM kväll efter kväll efter kväll (alla matcher jag hunnit med, oavsett lag). Det är inte avkopplande på något sätt, inte ens om man ser en match mellan två lag man inte bryr sig om, men det är fantastiskt ändå. Skidskytte är jättespännande i stunden, men sen glömmer jag snabbt vad som hänt. En bra sak med skidskytte är också att jag hejar på alla eftersom jag beundrar alla som utför det på grund av komplext och svårt. Curling är också en sådan där sport som jag kan njuta av bra spel från alla, men mest hejar jag förstås på Sverige. Förra gången när Sveriges herrar spelade OS-final i curling så var jag så pass engagerad att vi låg på gränsen till skilsmässa i familjen när kommentarer uttalades vid fel tillfälle. Lugnet som sedan sänkte sig över mig efter match och guld var episkt. Ett annat kärt, och mer konfliktfritt, OS-minne är när jag klev upp ensam mitt i natten för att se femmilen i skidåkning från Nagano och fick se Niklas Jonsson vinna en silvermedalj. Jag har så många fantastiska sportminnen (och rätt mycket som jag glömt men som var fantastiskt då), det är fint att kunna låta något i grunden oviktigt få vara det enda viktiga en stund.
I läsfåtöljen ägnar jag mig också åt sport ibland (men inte lika ofta). Jag tycker om att få fly in i och bosätta mig i Mariana Zapatas sportromaner och särskilt The Wall of Winnipeg and me som jag faktiskt läste om häromveckan när januari blev lite väl mycket januari. Nina Wähäs Major Virvelvind handlar oväntat mycket om styrkelyft och den gillade jag när jag läste den härom veckan. En annan idrottsnära författare (som jag älskar) är P. O. Enquist som både utövat och skrivit om sport. Jag har inte fått något läst av det mest idrottsliga, men jag skulle säga att idrott och sport smyger sig in både här och där i hans böcker och i självbiografiska Ett annat liv spelar det förstås stor roll.
Bild från Pixabay
