Kategorier
Romankoll

Jag stannar i Göteborg

Linda
Eftersom jag just missat en resa till Spanien är jag inte riktigt redo att ens drömma om resor just nu. Istället kommer jag idag att stanna i min hemstad Göteborg. Känn ingen sorg, det är en fin stad att vara i. När man går genom staden står det klart att det finns få städer som min. I alla fall när solen skiner och det går att glömma alla dagar med regn på tvären, en göteborgsk tradition som jag är minst sagt skeptisk till.

Vad finns det då för bra böcker om Göteborg? Ganska få egentligen, men jag har ett dussin titlar jag vill lyfta fram. Nio jag läst, en jag läser just nu och två jag vill läsa.

Göteborgs schamaner av Johan Nilsson handlar om Felix som just separerat från sin fru och drömmer sig bort till en tid då livet precis börjat. Året är 1989 och Felix anländer i Göteborg. Han ska bo i en lånad lägenhet på Volrat Thamsgatan, men hänger mest hos sin flickvän Kattis som bor i ett kollektiv där Engelbrektsgatan möter Vasagatan. Där bor också Egil, som står på kontraktet och som trummar sina anhängare i extas, Uffe, som älskar sin skrivmaskin och vill skriva som Céline och därför skriver av Resa till nattens ände och så Jasmine och hennes pojkvän Krister, som istället älskar datorer. Något hemskt händer i lägenheten och 25 år senare vill Felix reda ut hur det hela egentligen gick till. En fin bok om udda karaktärer och en fin göteborgsk miljö.

Kaninhjärta är Christin Ljungqvists debut och handlar om tvillingarna Mary och Anne. När deras pappa drar på semester under sommaren får de bo i hans lägenhet på Kastellgatan. Det är sommaren då de går från att vara barn till att bli vuxna. Sommaren de träffar Emilia Hagman och tillsammans med hennes grupp deltar i seanser för att hitta den försvunna flickan Wilma. En bok som inte liknar någon annan och en helt fantastisk sådan.

Marcus Birro är kanske inte en person jag nödvändigtvis vill lyfta, men det går inte att komma ifrån att hans bok Att leva och dö som Joe Strummer är fantastisk. Kanske extra så för att han beskriver mitt Göteborg under den korta, men intensiva tid då jag hängde ute långt in på nätterna. Jag tog studenten 1993 och de år jag gick ut som mest var det Kompaniet och Magasinet som gällde, förutom Kårens humanistpubar på torsdagar. Jag ville ha indie, mycket Blur, Oasis och Pulp, kanske lite Broder Daniel. Brorsorna Birro stod ofta i ett hörn på Kompaniet, de udda poeterna som alla kände till, men få kände. I Marcus Birros bok reser en man tillbaka till Göteborg efter tio år för att begrava en gammal vän. Han tänker då tillbaka till just den tid och en stad som också var min.

Även huvudpersonen i Valle Wigers God natt, oktober, hänger huvudpersonen på Kompaniet och det är riktigt kul att läsa om den värld jag upplevde, kanske lite från sidan, men samtidigt mitt i. Wigers huvudperson Adam växer upp i Landala och staden är en tydlig karaktär i boken. Vi får möta en familj som går sönder och en pojke som blir en man som försöker leva vidare trots allt.

Ett annat Göteborg skriver Kadir Meral om i boken Pojken som följer sin skugga där vi träffar Memo som flydde från Kurdistan till Sverige som barn. Familjen hamnade i förorten Angered och där lever de ett liv som på många sätt är mer kurdiskt än svenskt. När han börjar studera på lärarprogrammet i Göteborg förändras hans liv på många sätt. Det här är en bok som verkligen försöker förklara hur förorten fungerar, istället för att skuldbelägga eller måla ut dess invånare som monster. Den är mycket bra.

Johannes Anyuru skriver alltid mer eller mindre uttalat om förorten i Göteborg. I diktsamlingen Omega vandrar han på Hisingen och minns sin döde vän. Det är en av de vackraste diktsamlingar jag läst och även om staden inte spelar huvudrollen finns den alltid där i nuet och i minnena.

På Hisingen bor också Staffan som är huvudperson i Hanna Landahls bok Under två timmar. Titeln är den tid han drömmer om att springa Göteborgsvarvet på och han gör verkligen allt och lite till för att lyckas. Allt för att imponera på en yngre och mer vältränad kollega. Staffan är en rätt hopplös typ, men det går inte att låta bli att tycka om honom. Han försöker så mycket, men ändå lyckas han varken bli den perfekte maken, pappan eller för den delen löparen.

Ragga som du shoppar av Lin Jansson är en riktigt rolig bok om Lovisa som närmar sig 30, men fortfarande lever som en tonåring. Hennes jobb i en vildmarksbutik i Nordstan känns tillfälligt, lägenheten i Västra Frölunda är långt ifrån en dröm och så saknar hon den perfekte pojkvännen, eller någon pojkvän alls faktiskt. Det här är en bok att gapskratta till, men under skrattet finns också väldigt mycket allvar. En riktigt bra bok helt enkelt.

Deckare har det skrivits om Göteborg och en av de författare som jag följt länge (om än inte det senaste) är Åke Edwardson. Innan han skrev om Erik Winter fick han deckarakademins debutantpris för boken Till allt som varit dött om privatdetektiven Jonathan Wide som bodde precis i mina gamla kvarter i Majorna.

Just nu läser jag Samlade verk av Lydia Sandgren som beskrivits som en storslagen debut. Jag har läst ungefär 1/4 och lärt känna huvudpersonen Martin Berg hyfsat väl. I nutid arbetar han som förläggare. I dåtid träffar han sin vän Gustav Becker på gymnasiet, vilket förändrar hans liv. I nutid förbereds en stor utställning om den store konstnären Gustav Becker och det betyder att porträtt av Martins fru och Rakels mamma pryder staden. Än så länge tycker jag att Samlade verk är en bra bok och jag tycker mycket om göteborgsmiljöerna. Däremot finner jag den alldeles för mångordig och omständlig. Få historier kräver mer än 500 sidor för att berättas och jag har redan en känsla av att Sandgrens roman hade kunnat kortats rejält och funkat lika bra om inte bättre. Jag gillar dock Cecilia, den nu försvunna kvinnan, väldigt mycket och hon gör att jag vill läsa vidare.

Och så de jag vill läsa …

Jag har visserligen läst en av Eija Hetekivi Olssons böcker, men inte någon om Miira. Debuten Ingenbarnsland från 2012 var riktigt stor då den kom och jag har tänkt tusen gånger att jag borde läsa den. Kanske är det dags nu. Den utspelar sig i förorten Gårdssten där Miira går i finneklass och är arg på allt och alla.

Den stora utställningen av Marie Hermansson utspelar sig 1923 under jubileumsutställningen i Göteborg då Albert Einstein ska hålla sin Nobelföreläsning. Jag har köpt boken signerad, men inte lyckats få tummen ur att läsa den. Dumt.

 

Vilka böcker från Göteborg har jag glömt?

 

Bild: Henrik Sendelbach CC BY-SA 3.0

Kategorier
Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Debuter och debutanter

helena-top

Jag kan bara leka med tanken vilken skräckblandad förtjusning det måste vara att debutera som författare. Äntligen får man respons på sina sömnlösa nätter och ångestladdade brevlådebesök (i min fantasi existerar inga elektroniska inkorgar). Äntligen får man göra sitt  avtryck i världslitteraturen och får möta läsaren. Samtidigt har man lämnat över tolkningsföreträdet av texten till någon annan. Så tänker jag mig det. Om det ligger någon sanning i mina antaganden vet inte jag.

Det finns en tjusning i att läsa en debutroman. Kanske har författaren inte hittat sitt litterära språk än, eller så har hen det. Kanske har författaren inte ännu hittat sin genre eller sin målgrupp, eller så har hen det. Det ligger också en tjusning i att vara allra först att upptäcka någon ny författare som kan sätta mina tankar och känslor i skrift. Det finns också en tjusning i att få en unik läsning där jag ännu inte har hunnit bli påverkad av andra läsare och deras tyckande. I skrivande stund sitter jag och funderar på om den första romanen månne vara den vars historia är mest genomtänkt (= långtänkt) – en historia som författaren har burit på under flera år innan hen lyckas sätta den på pränt. Så tänker jag om det.

Det finns en hel del debutromaner som verkligen har satt sina spår hos undertecknad. Jag tänker bland annat på Flickorna, som handlar om kvinnorna runt Charles Manson, av Emma Cline som stort imponerade på mig: “Hon har ett språk, en ton som är få förunnat att ha hittat så tidigt i sitt författarskap. Hon skildrar också karaktärerna på ett oerhört intressant och moget (rätt ordval från en dilettant?) sätt där hon lyckas berätta en historia utan att ta fram stora fördömarpiskan – hon varken delar ut brasklappar eller förminskar.”

Jag tänker också Bill Cleggs Familjen jag hade, som handlar om June som i ett ögonblick förlorar sin dotter, pojkvän, f.d. make och sin blivande svärson. Men den handlar också om pojkvännens mor, paret som äger motellet som June flyr till, en städerska och en pojke. Alla har de det gemensamt att de på något sätt berörs av eller har samband med det som hände den natten. Ord som “mästerlig” och “briljant” nämns i min recension av den.

Andra debutanter och debutromaner som berört mig är Vända hem av Yaa Gyasi, Vargarnas historia av Emily Fridlund och för att nämna några svenska exempel: Kaninhjärta av Christin Ljungqvist och Saker ingen ser av Anna Ahlund.

Innan jag avrundar vill jag också tipsa om Debutantbloggen, som är en arena där litterära debutanter får dela med sig om sina tankar och funderingar kring just att debutera. “Om magont, sömnlöshet och fantasier om världsherravälde. Om sena möten på bokmässor och uppläsningar på avlägsna bibliotek. Om recensioner och redigeringsmaraton – och om när den där boken nummer två ska bli av.”

Den här temaveckan viger vi åt debuter och till dem som debuterar – förhoppningsvis letar vi oss utanför den litterära världen. Om debutantpriser, om hur de framställs och kanske någon av oss också frågar sig om man måste läsa debutromaner. Välkomna in i “Debuter och debutanter”!

Foto: “Topanga Mail Box” av Eric Demarcq

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v.14 2017

linje-kulturkollo

Snart är det påsk och dags för påskekrim, men den här veckan har vi (som vanligt) skrivit om en salig blandning av böcker på våra egna bloggar. Klicka på länkarna för att läsa mer!

 

Allt som blir kvar av Sandra Beijer (Linda)

Den sista kvinnan av Audur Ava Ólafsdóttir (Anna)

Djurdoktorn: Linus och Flisa av Ann-Charlotte Ekensten (Ulrica)

Ensamma tillsammans av Jörgen Löwenfeldt (Helena)

Gingarderoben av Leslie Jamison (Anna)

Hela Kakan av Kakan Hermansson (Ulrica)

(M)ornitologen av Johanna Thydell (Linda)

Om du såg mig nu av Sofia Nordin (Linda)

The Duchess War av Courtney Milan (Carolina)

The Wheel of Osheim av Mark Lawrence (Carolina)

Tjejerna på höjden av Frida Malmgren (Ulrica)

Vita tigern av Christin Ljungqvist (Ulrica)

Kategorier
Romankoll

Gästblogginlägg: Känn ingen sorg, Göteborg

helena-top
Christin Ljungqvist debuterade 2012 med den genreöverskridande romanen Kaninhjärta och har sedan dess även utkommit med Fågelbarn och Rävsång. Ljungqvist är en av de författare jag har att tacka och som vågade mig på att gå från verkligheten till  overkligheten i litteraturens värld. I dagarna är hon också aktuell med steampunk-romanen Vita Tigern. Christin Ljungqvist bor själv i Göteborg – staden hon skriver om i såväl i Vita tigern som i dagens gästinlägg nedan. 

Känn ingen sorg, Göteborg

Du är min stad – staden med många ansikten, många rynkor. Trots att man försöker lägga dig tillrätta med nedmontering av gasklockor, uppförande av blankt glas och stål, är kajen i Gullbergsvass tovig av gräs. Gamla fiskebåtar rostar på rad, märkliga apparater står övergivna på land. Väggarna i Majornahusen är isolerade med vass från krigstiden, Älvsborgsbrons fot skuggar resterna av ett läger, fästena till trådbussarna sitter kvar på husen, katakomberna vilar i mörker under våra fötter. Flera tidsepoker samsas i dig, flera människor – de ser på världen på varsitt sätt. Verkligheten är inte ett begrepp utan flera, inte ett tidsrum utan massor av tidsrum, och vi rör oss mitt i dig, mitt i detta, som gästerna på ett åldrigt hotell.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Om tvillingar

Linda
Det är något som fascinerar med tvillingar, speciellt enäggstvillingar. Två personer med identiskt DNA, med ändå med skillnader. Den senaste boken om tvillingar jag läste var Istvillingarna av S. K. Tremayne, där Lydia och Kirstie är två, men ändå en. Vi vet att en av dem är död, men länge är vi osäkra på vem. Obehagligt. Nästan lika obehagligt som tvillingarna i The Shining, trots att varken Ellie eller Lydia egentligen gjort något farligt. Eller?

I Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger står faktiskt två tvillingpar i centrum. Ett syskonpar som inte setts på mycket länge och ett som är döttrar till den ena systern och står varandra nära. När en av de äldre systrarna Elspeth dör i cancer testamenterar hon sin lägenhet till sina systerdöttrar Valentina och Julia. De senare är ett av de mest mystiska tvillingpar jag läst om.

Kategorier
Kulturkoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo listar 100 bra böcker för unga

Linda
Det där med att sätta ihop en lista på favoriter och samtidigt få med klassikerna, de som påverkat många, är ingen lätt uppgift. Vi har skrivit, strukit, diskuterat, lagt till, tagit bort och ja, ni fattar. Några mer eller mindre sublima hot har förekommit, men vi har varit ganska lugna trots allt. Då varje författare endast finns representerad med en bok, har vi verkligen fått ta bort många favoriter. Då vi inte riktigt har haft en klar favorit har det blivit debutboken, den mest omtalade, eller så har jag helt enkelt kört över mina fellow kulturkollare. Är man veckochef så är man.

Vi har funderat över vilka böcker som ska få representera varje författare. Vilken är egentligen David Levithans bästa bok? Att stryka Ibland bara måste man satt hårt inne för mig måste jag erkänna, men Jag, En går liksom inte att hoppa över. Är Eleanor & Park verkligen bättre än Fangirl? Här rådde det delade meningar, men debuten vann. Gillar vi Momo eller Den oändliga historien? Och John Green, hur ska vi välja mellan hans böcker? Går det ens att välja mellan Jandy Nelsons fantastiska böcker? Och måste Twilight nödvändigtvis vara med? Hur många gamla böcker platsar? Skulle någon verkligen kunna läsa Kram med behållning idag? Ska vi leta efter böcker från andra litteraturländer, eller lista de som många läser?

Kategorier
Kulturkoll

Varför gillar inte jag talande isbjörnar, orker eller vandrande skogar?

helena-top
Därför. Är det enkla svaret, då jag inte har något logiskt eller vettigt svar på den frågan. Jag har svårt för talande saker och djur. Okej? Men jag köper helt och hållet vampyrer av födda-ur-militära-experiment-blodsplatter-typen. Jag kör inte igång på böljande vidder och magiska skogar, men tycker tanken att leva under jord i en stor silo, eller på mars, eller i barrikaderade städer är fullt trovärdigt. Jag kan inte tänka mig orker i grannbyn, men kan se en totalitär regim som tvingar i sanningsserum i sin befolkning.

Kategorier
Barnbokskoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar vecka 37

Vi skriver mycket här på Kulturkollo men för den som är lässugen finns ännu mer från våra pennor (/tangentbord) på våra egna bloggar. Där recenserar vi också mer än vad vi just nu hinner med här. Därför tänkte vi bjuda på en lista över de recensioner Kulturkollo-kollektivet skrivit annorstädes:

Kategorier
Romankoll Ungdomsbokskoll

Om förstlingsverk. Om höstens romandebuter. Om att vara först.

helena-top

Det är något alldeles speciellt att läsa debutromaner. Det kan vara en smått hisnande känsla av att vara först att gilla (eller ogilla). Läsningen grusas inte av förutfattade meningar eller tyckande, som mot bättre vetande etsats sig fast någonstans i bakhuvudet eller förväntningarna på grund av tidigare utgivning och, ve och fasa, tidigare succéer. Ett par debutanter som jag särskilt gillar (och som är oerhört välskrivna romaner) är Christin Ljungqvists Kaninhjärta, Carol Rifka Brunts Låt vargarna komma och Mississippi av Hillary Jordan. Ljungqvist har en alldeles egen röst och en stilistisk säkerhet där språket flödar på ett tempoväxlande vis. Brunt har en särdeles förmåga att bygga intressanta karaktärer och gestalta relationerna dem emellan (och hur de sakta nystas upp och rullas ihop igen). Jordan har skrivit en oerhört fängslande historia, som har sex berättarröster, och handlar om den amerikanska södern och dess rasmotsättningar mot slutet av andra världskriget.

Kategorier
Ungdomsbokskoll

Christin Ljungqvist boktipsar

Christin Ljungqvist skriver ungdomsböcker som passar lika bra för vuxna. Nu är hon aktuell med sin tredje bok Rävsång, som knyter an till hennes två tidigare böcker. Här tipsar Christin om en favorit från sommarens läsning.

Bästa sommarläsningen i år var Mördarens apa av Jakob Wegelius. Jag vet, det är en ungdomsbok för de yngsta, det vill säga, de som tagit klivet bort från 9-12-hyllan och kanske befinner sig i 13-årsåldern. Eller som jag då, som är 30.

För det är grejen med Jakob Wegelius: han skriver böcker som har flera lager i sig. Sådant man som ung snappar upp och sådant man som äldre förstår undermeningen i. Jag får vibbar från Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón blandat med klassiska TinTin-äventyr av Georges Remi.

Jag blir rejält berörd av historien om Sally Jones, den tänkande, maskinskrivande apan som hamnar i än den ena, än den andra situationen just för att hon är apa. Här finns underströmmar av utanförskap, diskriminering, slaveri, och tydlig kärlek, medmänsklighet, empati. Porträttgalleriet är rikt och dessutom illustrerat i början av boken, vilket jag verkligen uppskattar (under läsningens gång bläddrar jag dit, till början, bara för att kolla gång på gång)! Illosarna berikar den här historien. Och vi får fara kors och tvärs över havet i olika slags skepp och skutor (ibland också flygplan), från London till Porto till Alexandria och Port Said.

Jag känner mig upplyst efter läsningen, och med ett ömt hjärta. För trots, eller kanske på grund av, att den riktar sig till unga har jag stor behållning av boken. Så pass stor, att jag sökt upp Jabok Wegelius tidigare böcker och tänker beställa hem dem! Särskilt Teckningar från Antarktis, då jag blev som besatt av Bea Uusmas Expeditionen: Min kärlekshistoria. Även om den boken drar sig åt norr, och den förstnämnda åt söder …

Som jag skrev: Mördarens apa, bästa sommarläsningen i år. Lämpade sig fint på en handduk vid Adriatiska havet.

Foto: privat