Kategorier
Romankoll

Ett styck facit till inledningsmeningarna

Linda
Tidigare idag presenterade jag tio inledningsmeningar till lika många klassiker. Här kommer facit:

 

  1. “Lydia brukade bada ensam.” ur Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg.
  2. “Musiken kom uppför Via Condotti just som Helge Gram i skymningen vek in på gatan.” ur Jenny av Sigrid Undset.
  3. ”Om jag ska komma att bli hjälten i mitt eget levnadsdrama, eller om denna roll kommer att spelas av en annan, är något som följande blad kommer att visa.” ur David Copperfield av Charles Dickens.
  4. “I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten.” ur Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.
  5. Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” ur Anna Karenina av Lev Tolstoj.
  6. “Det är en allmänt erkänd sanning, att en ogift man, som är i besittning av en vacker förmögenhet, måste vara i behov av en hustru.” ur Stolthet och fördom av Jane Austen.
  7. “Klockan var fem en vintermorgon i Syrien.” ur Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie.
  8. “Han — för det kunde inte vara minsta tvivel om hans kön, även om tidens mode gjorde en del för att dölja det — var sysselsatt med att hugga efter ett moriskt huvud som hängde ner från takbjälkarna.” ur Orlando av Virginia Woolf.
  9. “Över det röda landet och en del av det gråa landet i Oklahoma föll de sista regnen lätt, utan att sarga den ärriga jorden.” ur Vredens druvor av John Steinbeck.
  10. “Ingenting blir som man har tänkt sig det!” ur Norrtullsligan av Elin Wägner.

Hur många kunde du? Hur många av böckerna har du läst?

 

 

Photo by Debby Hudson on Unsplash

Kategorier
Evenemangskoll Romankoll

Kulturkollo möter: Pontus Ljunghill – författare till Lykttändaren

Copyright/fotograf: Ulrica Zwenger

 

Deckare som utspelar sig i Stockholm på 20-talet, kan det va nåt?

Det kan jag lova!

Pontus Ljunghill heter författaren som med sina två kriminalromaner En osynlig och Lykttändaren har hittat en stor läsekrets bland både inbitna deckarläsare och alla de som uppskattar historiska romaner. Jag själv tillhör båda kategorierna så att det skulle vara böcker för mig var ingen tvekan, rekommenderas varmt!

Jag blev nyfiken på Pontus Ljunghill och hans skrivande, för att få veta lite mer så mejlade jag honom några frågor. Som tur var så ville han berätta lite mer om tankarna kring sina böcker.

Den här veckan har vi Stockholm som gemensamt tema för våra inlägg. Vilka tre ord skulle du välja för att beskriva staden?
Ett ord som passar, om man ser på staden i ett lite längre perspektiv, är ”föränderlig”. Ett annat är ”jäktig. Svårt att komma på ett tredje, men jag väljer ”vatten”, det finns mycket av den varan i Stockholm och det tycker jag är trevligt.

Dina två kriminalromaner En Osynlig och Lykttändaren utspelar sig båda i Stockholm på 20-talet. Varför valde du att skriva historiska kriminalromaner?
När jag fick själva idén till min första utgivna kriminalroman, En osynlig, för många år sedan visste jag inte var eller när den skulle utspelas. Men sedan slog mig tanken: vad skulle hända om jag lät den utspela sig i Stockholm för länge sedan, till exempel 1920-talet? Och ju mer jag tänkte på idén, desto mer gillade jag den. Jag tänkte att om jag verkligen lyckades beskriva och berätta om Stockholm på 1920-talet – hur staden såg ut, hur folk levde, modet, nöjeslivet, polisen med mera – så skulle boken bli så mycket intressantare att läsa än om den utspelade sig i nutid. Att det skulle vara för läsaren som att kliva in i en tidsmaskin och färdas tillbaka till 1920-talets Stockholm. Kanske ett övermodigt mål det där med tidsmaskinen, men det var så jag tänkte.

Och just i Stockholm?
Främst för att det är där jag bor och är uppvuxen, det kändes intressantare att lära sig mer om min egen stad än någon som jag inte har något förhållande till.

Kategorier
Romankoll

Doktor Glas #dennadagenbok

carolina-top

“Liv, jag förstår dig inte.”

För något år sedan läste jag om Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Omläsningar kan vara spännande att göra, fast då tänker jag mer på hur de visar att läsaren själv förändras. Att som medelålders läsa om en bok man älskade som tonåring kan vara rätt vanskligt – helt plötsligt kanske man ser hur platt den är? Förutsägbar? Tråkiga, långa miljöbeskrivningar? Och det där som svepte med en första gången, som fick en att läsa i rasande fart och gråta eller bli så glad… det är inte lika spännande längre eftersom livet har förändrat en själv.
Doktor Glas tyckte jag inte alls om att läsa när jag var sisådär 17 år och läste den eftersom min svensklärare sade åt mig att göra det. Jag tyckte den var tråkig, och doktor Glas själv himla gnällig, och det verkade tråkigt i Stockholm, och kunde han inte bara låta bli att bry sig om den där Helga?

Kategorier
Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll

Carolina listar 2016

carolina-top

2016 var verkligen inget höjdarår. Helt förutom allt det där som hände ute i verkliga världen så verkade min egna lilla kulturella värld helt begränsas till telefonen och dess finurligheter. Jo, det kan ju vara ett bra tidsfördriv (ifall ett sådant skulle behövas)(men tid är egentligen ALDRIG något som behöver fördrivas i mitt liv, tack så mycket, snarare tvärtom), och det ÄR ju bra att vilja knata runt kilometer efter kilometer för att ett färgglatt virtuellt ägg ska kläckas. Men jag tror aldrig att mitt läsande varit så okoncentrerat och håglöst som i år. Om det är fel valda böcker eller stress eller den där jämra telefonen vet jag inte… men det känns liksom lite skralt nu när jag tittar tillbaka. (fast antalet titlar jag läst är nästan lika många som vanligt, så kanske jag är onödigt gnällig nu?) Well. Jag kanske ska inleda 2017 med att radera att antal appar?

Årets klassiker: Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Så dumt att jag läste den på gymnasiet när jag inte var på rätt ställe i livet för att uppskatta den. Så bra att jag läste om den nu, och älskade den.

Årets gråtfest: Alan Rickman, David Bowie, Lemmy, Leonard Cohen…George Michael?? Hallå?

Årets gapflabb: Meningen med jobbet av Stephan Mendel-Enk. Eller kanske mer “årets förtjusta fniss-fniss-fniss”.

Årets obehagligaste: Fortfarande Alice av Lisa Genova, eftersom den kom mig lite för nära.

Kategorier
Barnbokskoll Grafik- och seriekoll Romankoll

Kulturkollo recenserar v. 18 2016

linje-kulturkollo

Veckan handlar om att leva i utkanten (på flertalet olika sätt). I bokbloggarvärlden så är det nog ingen av oss kulturkollare, som bryter några normer. Bokbloggarvärlden i sig är inte heller så himlans kontroversiell – vi läser, pratar böcker och välkomnar alla oavsett specialintressen. Dock – måste vi lägga till – är denna sfär egenvald  så vi kanske pratar innanförskap snarare än utanförskap. Hur som haver så har vi läst av blandad kompott under veckan. Klicka dig gärna vidare i länkarna nedan för att läsa mer om vad och vad vi tycker.

Blå är den varmaste färgen av Julie Maroh (Helena)

Broderier av Marjane Satrapi (Linda)

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg (Carolina)

Eligible av Curtis Sittenfeld (Helena)

En bön för de stulna av Jennifer Clement (Linda)

En myras liv av Linn Gottfridsson (Carolina)

Epic fail av Claire Lazebnick (Helena)

Hela härligheten av Margaret Mazzantini (Viktoria)

Jag lät dig gå av Clare Mackintosh (Ulrica)

Jag lät dig gå av Clare Mackintosh (Fanny)

Jag utan dig av Kelly Rimmer (Lotta)

King of Thorns (Broken Empire 2) av Mark Lawrence (Carolina)

Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnès Martin-Lugand (Ulrica)

Min fantastiska väninna av Elena Ferrante (Linda)

Simma med de drunknade av Lars Mytting (Anna)

The story of a new name av Elena Ferrante (Viktoria)

Tidsklyftan av Jeanette Winterson (Ulrica)

Zombiefeber av Kristina Ohlsson (Carolina)

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Det handlar om relevans

Linda
Med jämna mellanrum höjs röster för att vi behöver en litterär kanon, som alla elever, kanske alla medborgare, ska tvingas läsa. Det handlar om ett gemensamt kulturarv, där litteraturen ska ge oss en plattform att stå på. Ofta handlar det inte om endast svensk litteratur, men västerländsk. Senast var det Malin Ullgren, DN, som diskuterade vikten av en litterär kanon i en digital värld. Hon vill ha en kanon, riktad mot skolan, men som också kan fungera som en tipslista för andra.

Som svensklärare följer jag debatten med nyfikenhet och en hel del skräck. Jag ser framför mig ett system där jag inte längre har friheten att låta mina elever läsa de böcker jag anser skulle passa dem, utan måste få dem att uppskatta (eller i alla fall ta sig igenom) böcker som andra anser vara viktiga. Frågan är om en bok automatiskt är bra och relevant för att den är en klassiker? För mig är relevans viktigt.

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll

Kulturkollo tipsar: favoritklassiker

linje-kulturkollo

Den här veckans tema fick oss att diskutera en hel del om vad som egentligen är en klassiker och hur gammal en bok måste vara för att kvala in som klassiker. En definition vi hittade var “skönlitterär litteratur som läses av generation efter generation”, men vi kunde ganska snart hitta böcker som kanske inte hade funnits i en generation ännu, men som i olika sammanhang behandlas som en klassiker. Är det då en modern klassiker? Gränserna är flytande …

Här tipsar i alla fall vi på Kulturkollo om våra favoritklassiker enligt eget urval och personlig definition. Hur många har du läst? Vilken bok skulle du vilja lägga till på listan?

Kategorier
Kulturkoll Novellkoll

Kulturkollo recenserar v. 2 2016

linje-kulturkollo

Kulturkollarna försöker under januari månad samla ny kraft efter julmånadens något hektiska schema. Nu kör vi Vinter med Kulturkollo #vintermedkulturkollo här på bloggen, men på våra vanliga bloggar så recenseras det en del (om än något mer sparsamt än vanligt). Välkommen in och läs vad vi tycker och tänker:

Archangel av Sharon Shinn (Helena)

Den glömda rosenträdgården av Marita Conlon-Mc-Kenna (Carolina)

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (Carolina)

Fågelburen av Lisa Jewell (Lotta)

Guds pil av Chinua Achebe (Anna)

Half bad – Det mörka ödet av Sally Green (Carolina)

Ingenting är glömt av Adam Sarafis (Linda)

Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det ännu bekvämare av Lydia Davis (Anna)

Nu ser du mig av Sharon Bolton (Carolina)

Sju förtrollade kvällar av Mårten Sandén (Carolina)

Slightly Scandalous av Mary Balogh (Carolina)

Snövit ska dö av Nele Nauhaus (Anna)

The Grownup av Gillian Flynn (Linda)

Then comes seduction av Mary Balogh (Helena)

Tistelblomman av Amanda Hellberg (Lotta)

Uprooted av Naomi Novik (Carolina)

Kategorier
Barnbokskoll Romankoll

Cilla Jackert boktipsar

Jackert_Cilla_1

 

Cilla Jackert är manusförfattare för film och teve. Hon har bland annat skrivit tv-serierna Spung, Lite som du och Svaleskär samt långfilmen Känn ingen sorg som bygger på Håkan Hellströms texter och musik. Hon tilldelades debutantpriset Slangbellan 2013 för boken Dagens katastrofer och är i höst aktuell med barnboken Vi ses i Obsan

Under flera år skrev jag bara historier som utspelar sig på västkusten. Göteborg, Alingsås och en påhittad västkustö. När jag jobbar som manusförfattare måste jag anpassa mitt skrivande efter en mängd olika omständigheter, men när jag skriver böcker är det jag som bestämmer det allra mesta. Därför har det varit helt självklart att mina barnböcker utspelar sig i min stad, det vill säga Stockholm. Jag älskar Stockholm. Alltså ska jag rekommendera några fina Stockholmsskildringar

Doktor Glas och Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg.
Stockholmsskildraren framför alla andra. Mästaren framför alla andra. Hans romaner är tidsresor till förra sekelskiftet. Det är fascinerande att följa Doktor Glas och Arvid Stjärnblom på deras promenader på gator som fortfarande finns kvar (även om inte alla husen är bevarade). Dessutom har han ett språk som är vackert och sparsmakat. Jag tror att jag ofta dras till texter som bär på något slags sorg. Hjalmar Söderbergs karaktärer bär alltid på sorg.

Maken av Gun-Britt Sundström
En annan favorit som skildrar Stockholm under sent 60-tal, när staden förändrats från Hjalmar Söderbergs tid.  Det handlar om ett par som försöker få ett förhållande att fungera även om de har olika idéer om vad ett förhållande innebär. Den utspelar sig till stor del kring Universitetet som på den tiden hade de flesta institutioner på Drottninggatan. Dessutom är flera gånger på Kafé Valand, som fortfarande ligger kvar på Surbrunnsgatan.

Barnens Ö – PC Jersild.
Jag läste om boken om Reine för något år sedan, och den håller väldigt bra. Hans beskrivningar av sjuttiotalets Stockholm förflyttar mig till min egen barndom. Jag kan nästan känna smaken av Clocks hamburgare när Reine äter på restaurangen som låg vid Hötorget.

Cigarett av Per Hagman och Den högsta kasten av Carina Rydberg.
Två böcker som skildrar Stockholm på ett sätt där jag känner igen varenda detalj och kan följa varenda steg de tar. Böckerna kom på 90-talet och handlar båda mycket om Stockholms uteliv vid den tiden.

Alltings början av Karolina Ramqvist.
Jag är så djupt imponerad av Ramqvist bok och av hennes otroliga minne. Alltings början utspelas under ungefär samma tid som Cigarett och Den högsta kasten, men den är skriven långt senare. Hela boken är en fantastisk tidsresa! Ramqvist är en otroligt skicklig författare, har ett ljuvligt språk men är dessutom otroligt noggrann. Stockholm stiger verkligen fram i hennes bok. En av de bästa Stockholmsskildringar jag läst på mycket länge.

/ Cilla Jackert