Egentligen är jag ingen skräckläsare. Jag är på tok för feg. Ett av mina starkaste minnen från barndomen är när jag såg Liftaren med Rutger Hauer, var rädd i flera månader och inte kunde äta pommes på längre tid än så. Ändå kunde jag inte riktigt låta bli, det är med skräckblandad förtjusning som jag ger mig på veckans tema.
Mitt läsprojekt inför veckan har handlat om att våga läsa Fyra minuter av Johan Ring, en bok som jag trodde var en novell, men som visade sig vara en roman. Troligen för att jag förknippar MIX förlag med just noveller. Johan Ring marknadsförs som Sveriges svar på Stephen King, men då jag just håller på att läsa min första bok av skräckkungen, som inte ens är direkt skräckig, vågar jag mig inte på någon jämförelse. Däremot får jag starka Ajvide-Lindqvist-vibbar, men det kan å andra sidan ha med min ganska begränsade skräckkunskap att göra.