Det är inte det att jag ogillar julen helt och hållet. Det är bara så att jag gärna slipper julgran och pynt. Någon julstjärna och några ljus är trevligt, men tomtar och granbarr klarar jag mig bra utan, liksom all frustrerande julmusik. Ge mig gärna ledighet, men helst så fri från julbling och julstress som möjligt. Helst hade jag velat sitta hemma i en skön fåtölj och läsa. No hard feelings kära familj, jag ser absolut fram emot att träffa er och nej mamma, jag fejkar inte förkylning för att slippa fira. Jag har lärt mig att uppskatta julen i alla fall lite.
Under några år jobbade jag gärna jul för att slippa hetsen. Jag tog emot samtal från mer eller mindre stressade människor som ville åka taxi och det gjorde jag med glädje, trots frustrationen när alla skulle komma fram till firandet innan Kalle Anka, samtidigt som alla chaufförer drog hem för ett kort firande. Så kom det ungar i familjen och då går det liksom inte att hoppa över julen helt. Jag har också insett att mycket går att rensa bort och att det faktiskt går att fira jul ändå. Färre julklappar ger till exempel mindre stress och möjligheten att bara vara har blivit större. Mycket handlar det om att jag själv lärt mig att slappna av.