Kategorier
Romankoll

Fröken Liljekonvalj av Kristin Emilsson

Linda

Hägg och syren står i centrum i veckan, men boken som recenseras idag fokuserar på en annan, fantastisk vårblomma, nämligen liljekonvalj. Fröken Liljekonvalj av Kristin Emilsson är alldeles färsk, faktiskt är det inte recensionsdag förrän i nästa veckan, men jag har läst och fått lov att recensera lite tidigare.

Boken handlar om Liv Sandell, framgångsrik bloggare och stor på Instagram, har ganska nyss skilt sig. Det är en civiliserad separation och fortfarande kan hon sprida en bild av sitt lyckliga liv i sociala medier. I verkligheten är hon oroad över framtiden. Barnen är hos sin pappa under några sommarveckor och själv ska hon installera sig i sitt gamla barndomshem i villaförorten Flädersta. Hennes föräldrar har flyttat till Marbella och Liv har fått köpa huset. Nu har hon en chans att börja om och samtidigt ge sina barn en trygg barndom.

Att flytta tillbaka till sin barndoms förort är inte helt enkelt. Själv hade jag aldrig ens kommit på tanken. Där finns Livs ungdomskärlek Frans, granntösen Amelia, som nu också är vuxen och helt fokuserad på sin träning och så det nya grannparet som gör allt för att Liv ska känna sig hemma. Det verkar dock som att någon inte alls är glad över att Liv är tillbaka. Kanske inbillar hon sig, men visst händer det märkliga saker runt huset. I brevlådan hittar hon en lapp med texten “Subba! Stick! Du är inte välkommen i Flädersta.” Självklart måste Liv försöka ta reda på vem som vill henne illa och ledtrådarna leder till Fröken Liljekonvalj.

Fröken Liljekonvalj av Kristin Emilsson är främst en relationsroman, men det finns också spänningsstråk i berättelsen. Grannen Amelia bor ensam kvar i sina nu döda föräldrars hus, men kanske är det saknaden efter systern Ida som är störst. Ida var några år yngre än Liv och de umgicks aldrig, men Liv har ändå ett svagt minne av att hon dog i en tragisk olycka under en avslutningsfest. Någon lägger fortfarande en bukett liljekonvaljer på platsen varje år.

Död och gamla hemligheter i all ära, men det jag fastnar för mest i Fröken Liljekonvalj är Livs kluvna känslor för att börja om, utan sin man. Chansen till ett nytt och självständigt liv, blandat med en sorg över det misslyckade äktenskapet och inte minst en stor saknad efter att ha sina barn hos sig. Jag tycker också om diskussionerna kring sociala medier och vårt behov av att visa en perfekt yta. Här hade jag önskat att Emilsson lagt mer fokus. Visserligen är det så att det gamla dödsfallet ger en del spänning och jag tycker att trådarna knyts ihop. Det är snyggt och välskrivet, men det är när Livs ärliga och inre tankar får ta plats som det bränner till på riktigt. Jag tycker också väldigt mycket om hennes väninna Viktoria, som är precis en sådan vän som alla önskar sig. Som helhet är Fröken Liljekonvalj trevlig läsning och en perfekt bok att läsa i sommar. Kristin Emilsson är duktig på att skapa karaktärer att engagera sig i och Liv är inget undantag.


Titel: Fröken Liljekonvalj
Författare: Kristin Emilsson
Förlag: Lind & Co
Utgivningsår: 2019

 

 

Photo by Océane George on Unsplash

Kategorier
Romankoll

Vårens feelgood!

Lotta

Mellan hägg och syren säger ni, mellan snömögel och björkpollen säger jag. Sverige är ett avlångt land, och aldrig märks det så mycket som i maj. I väntan på hägg och i längtan efter syren så peppar jag med att kolla in vårens och försommarens mest efterlängtade feelgood-släpp. Håll till godo!

Fröken Liljekonvalj
Med en sådan vårig titel hamnar man i topp på min vårlista. Kristin Emilsson brukar inte göra mig besviken, så jag har goda förhoppningar om denna. Men den här gången låter det mer som relationsthriller än ren feelgood, och det blir spännande att se hur det funkar.

 

 

 

 

 

Tillbaka till den lilla ön i havet
Jenny Colgan tar oss med tillbaka till den lilla skotska ön Mure, och när man väl har kommit hit så vill man inte lämna. Det här är härlig läsning, men läs helst första delen först: Sommar på den lilla ön i havet.

 

 

 

 

 

 

Det lilla simsällskapet vid havet
Det är mycket caféer och restauranger vid havet, men här kommer en bok om ett simsällskap. Jag har läst den och Katie May har skrivit en mysig och charmig sommarpärla!

 

 

 

 

 

 

Sommaren med Ava
Första delen i en ny serie av Anna Lönnqvist, och jag hoppas att den är lika härligt somrig som titeln och omslaget utlovar. Kärlek, ensamhet och sorg utlovas när Ava återvänder hem till sin barndoms sommarställe.

 

 

 

 

 

Villa Havsbris
Caroline Säfstrand skriver om relationer och hemligheter, och även här handlar det om att återvända hem. Det handlar om Sophie som återvänder till sitt barndomshem, ett gammalt kurhotell som hon fått ärva.

 

 

 

 

 

 

Det perfekta paret
Elin Hilderbrand, drottningen av beach-lit, kommer för första (?) gången på svenska i juni. Här vankas både bröllop och sommarparadiset Nantucket.

 

 

 

 

 

De odödliga
Jag är väldigt sugen på att läsa Chloe Benjamins roman om livet och döden. Om du får veta din dödsdag, hur kommer du då att leva ditt liv? Jag tror att det här är magiskt bra läsning – som kanske inte är direkt feelgood utan snarare feel ALL. Jag tror att känslorna kommer flöda i alla fall!

Kategorier
Kulturkoll

Varför skulle annars våren tveka?

helena-top

Kan ni tänka er att det är 84 år sedan Karin Boys “Ja visst gör det ont” publicerades? Och att det snart är åttio år sedan Kallocain kom? Dessa två verk som sannolikt är Karin Boyes två mest lästa verk.

“Ja visst gör det ont” ingick ursprungligen i diktsamlingen För trädets skull (1935), men har sedan dess förekommit i flera diktsamlingar. Till sin yttre form har Boye valt våren som fond, men inuti denna beskriver hon känslornas kronologi. De tre verserna och 165 orden är fortfarande helt fantastiska och tidlösa. I nedan klipp kan du höra Karin Boye själv läsa sin dikt.

 

Kategorier
Barnbokskoll

Nostalgiläsning: Skomakarungen

Linda
Skomakaren tog semester mellan hägg och syren, vilket i år blev en ganska så kort historia. Det första jag kom att tänka på när veckans tema kom upp var dock egentligen ingen skomakarsemester, utan en skomakarunge. Skomakarungen är första delen i en serie av Kerstin Sundh, som jag läste om och om igen som barn. Inget ovanligt egentligen, för jag läste varje bok jag ägde om och om igen, men just Skomakarungen var faktiskt speciell. Självklart var jag tvungen att läsa om den när tillfälle nu gavs.

Huvudpersonen Stina bor med sin gamla mormor. Mamman reste till Amerika för många år sedan och det var länge sedan de hörde något från henne. Trots att Stina ständigt hoppas att hennes mamma ska komma tilllbaka, inser hon samtidigt att modern kanske inte ens lever.

Det är väl egentligen mamman som är skomakarungen, för det var Stinas nu döda morfar som var skomakare. Trots att hennes mormor har kvar hans verktyg och mycket väl vet hur man gör ett par skor, tvingas Stina gå i gamla, slitna och alldeles för stora kängor. Att vara skomakare är nämligen ingenting som passar en kvinna. Det krävs en karl till ett sådant yrke. Stina förstår inte riktigt varför, då mormoderns tunga jobb som tvätterska och städerska verkar bra mycket tyngre än det som skomakare.

På framsidan till boken finns bilder av en skolklass med Stina längst fram. Hon är fattigare än de flesta andra, förutom Magda som konstigt nog inte alls verkar lida av att vara annorlunda. Stina själv skäms för sina slitna kläder och skor och faktiskt skäms hon också över Magda, som inte har vett att skämmas själv. Det jag minns av boken är just Stinas skam och hennes oro för att inte passa in. Det jag inte minns är de riktigt feministiska delarna om hur mormor faktiskt gör de där skorna till slut.

Jag älskade att läsa böcker om fattiga människor när jag var barn. Oklart varför egentligen, men karaktärer som Stina och Magda formade mycket troligt min tro på jämlikhet och solidaritet. Skomakarungen är en fin skildring av de som inte har speciellt mycket, men det är ingen eländesskildring, utan en berättelse om hopp som mitt vuxna jag fortfarande uppskattar. Jag hoppas att Stina växte upp och blev den där skomakaren som tog semester just nu mellan hägg och syrén och att hon fick en rad egna skomakarungar.

 

Kategorier
Kulturkoll

Veckans utmaning: Det allra bästa (med våren)!

helena-top
Jag älskar våren och skulle kunna rada upp anledningarna i det oändliga. Jag kan nämna vitsippor, fågelsång, fjärilar, ljusa kvällar och tio tusen andra fina vårsaker. Men det här ska ju inte handla om mig utan vara en utmaning för alla.

Jag vill idag väldigt gärna fördjupa mig i sånt som känns och är bra och vill därför höra mer om dina topp tre just nu. Det kan vara saker, upplevelser eller känslor. Kanske böcker, promenadkvällar, filmer eller egentligen vad som helst. Sånt som gör dig glad eller lugn eller uppspelt eller vad du vill vara och känna. Det behöver inte alls vara vårrelaterat (jag har full respekt för att alla inte nödvändigtvis hyser samma varma känslor för våren som jag), tre fina ovåriga favoriter räcker gott.

Glöm inte att lämna en kommentar här när du skrivit ditt inlägg (det går förstås bra att skriva sina tre bra saker direkt i en kommentar också), eller tagga oss i sociala medier om ditt svar finns där.

Kategorier
Romankoll

Bokcirkla Kung liljekonvalje av dungen med oss!

helena-top

En dag som denna, när vi inleder en temavecka om vår och vårigheter, passar det väldigt bra att presentera nästa bokcirkelbok i Kulturkollo läser. Det blir nämligen Kung Liljekonvalje av dungen av Maria Lang. Själva samtalet inleds måndagen den 3 juni, precis vid den tid då boken utspelar sig. Vi hoppas att ni vill följa med oss in i försommarläsningen.

Jag har ju tidigare skrivit om boken här på Kulturkollo och det inlägget hittar du här. Eftersom den passar så galet bra i dessa tider av vemod och vårlycka avslutar jag också detta inlägg med dikten (Ur samlingen Stänk och flikar, dikten Strövtåg i hembygden) av Gustav Fröding.

Kung Liljekonvalje av dungen,
kung Liljekonvalje är vit som snö,
nu sörjer unga kungen
prinsessan Liljekonvaljemö.

Kung Liljekonvalje han sänker
sitt sorgsna huvud så tungt och vekt,
och silverhjälmen blänker
i sommarskymningen blekt.

Kring bårens spindelvävar
från rökelsekaren med blomsterstoft
en virak sakta svävar,
all skogen är full av doft.

Från björkens gungande krona,
från vindens vaggande gröna hus
små sorgevisor tona,
all skogen är uppfylld av sus.

Det susar ett bud genom dälden
om kungssorg bland viskande blad,
i skogens vida välden
från liljekonvaljernas huvudstad.

Kategorier
Kulturkoll

Mellan hägg och syrén

helena-top
Beroende på var i landet man befinner sig har våren kommit olika långt, men den är här nu i alla fall. Här i Värmland där jag finns slog häggen ut förra veckan, i år klarade jag mig faktiskt undan de värsta biverkningarna av det (annars är det vanligen en fasansfull dag av illamående och huvudvärk) och kan njuta av all fantastisk grönska. Jag har tinat upp efter vintern och inser varje år vid den här tiden att våren är min allra bästa tid, trots pollenchocker, vårtrötthet och fästingfobi. Andra kan möjligen tycka annorlunda. Under veckan ska vi hur som helst undersöka hur Kulturkollarna förhåller sig till årstiden vi nu befinner oss i. Vi kallar temat “Mellan hägg och syrén” och vi kastar oss huvudstupa ut i grönskan i detta nu.

I eftermiddag presenteras förresten nästa bok som Kulturkollo läser ska bokcirkla. Håll utkik vid tvåtiden.

Bild: Pixabay