Kategorier
Kulturkoll Sakprosakoll

Att vara lite knäpp och älska det

Linda
Som svensk- och engelsklärare är min uppgift inte sällan att tillsammans med mina elever uppmärksamma språket. Ord i alla dess former får mig att gå igång totalt. Att vrida och vända på orden och hitta det perfekta ordet som skapar den perfekta meningen är riktigt roligt. Ibland tittar mina elever på mig som vore jag helt galen och kanske är jag knäpp, men jag är utan tvekan stolt språknörd.

En av de böcker som jag fortfarande kommer ihåg från min utbildning och fortfarande återkommer till är Att lära ut författarens hantverk av Ralph Fletcher. Där beskriver han bland annat hur han samlar på fina, roliga och vackra ord för att sedan kunna använda dem i texter. Ibland får han vänta riktigt länge på att det perfekta ögonblicket ska infinna sig. Jag samlar också på ord. Vackra ord, roliga ord, gamla ord, nya ord. Ord som jag älskar på engelska är till exempel haphazard, flabbergasted, unputdownable och thus. På svenska tycker jag till exempel om onekligen, skimrande, tillika och förgätmigej. 

Kategorier
Kulturkoll

Punkt för språkligheterna

Helena

Oj, vilken vecka det varit! Vi har skrivit om språk ur olika perspektiv och mitt i allt språkligt fick vi anledning att fira att vi tilldelats Massolit Books Blog Award i två kategorier, helt galet roligt!

Under veckan har vi samtalat med och om flera riktigt fina översättare som haft vänligheten att öka vår kunskap om sitt hantverk. Läs mer om Jesper Högström, Anna Gustafsson Chen och Erik Andersson (vars ena bok om översättning Linda läst).

Om språk som egentligen inte finns handlade mitt onsdagsinlägg där jag passade på att tipsa om boken The Wake. Anna skrev om konstens språk och Lotta fördjupade sig i den alldeles säregna Ranelidskan.

Kategorier
Kulturkoll

You were my sire, man! You were my… Yoda!

helena-top
En av de allra mest avgörande faktorerna för om jag kommer bli tokförälskad i en tv-serie (eller film för den delen) eller inte, är dialogen. Hur folk pratar med varandra är alltid nyckeln. Jag vill naturligtvis ha bra karaktärer, coola kvinnoroller och bra spänningsuppbyggnad precis som alla andra. Men mest av allt vill jag ha serier där folk pratar med varandra så att det känns som på riktigt, och om inte så måste det vara väldigt speciellt på något annat sätt.
[quote]Rust Cohle: This place is like somebody’s memory of a town, and the memory is fading. It’s like there was never anything here but jungle.
Marty Hart: Stop saying shit like that. It’s unprofessional.[/quote]

Kategorier
Sakprosakoll

En bok om att översätta

Linda
Det tog fyra år för Erik Andersson att översätta mastodontverket Ulysses av James Joyce. Jag har inte läst översättningen, men väl boken med den passande titeln Dag ut och dag in med en dag i Dublin, om hur översättningen gick till. Själv tillhör jag den grupp litteraturvetare som Andersson beskriver i boken, de som läst utdrag ur boken, men ändå påpekar hur svårt det måste vara att översätta den. Vi som vill veta, eller i alla fall verka veta, men egentligen inte har en aning. Andersson beskriver Ulysses som en vardaglig roman och vardagliga människor, som ändå inte lyckats bli var mans bok. Han beskriver hur en översättare inte bara kämpar mot språket och den författare som skrivit det, utan också mot en läsare som kan välja att läsa boken i översättning, eller faktiskt ge upp läsningen efter bara några sidor. Översättaren kan inte styra läsaren, men kanske se till att språket flyter, så att läsningen inte går för långsamt. Att göra det, utan att översätta fel är dock inte det enklaste.

Kategorier
Sakprosakoll

Grejen med språk

Linda

Jag befinner mig just nu mitt i ett flertal språkliga projekt tillsammans med mina elever. Som svensklärare hyser jag självklart en kärlek till både språk och litteratur, men som den boknörd jag är känner jag mig ofta mer bekväm under litteraturavsnitten. När jag gick i skolan fick vi två betyg, ett i litteratur och ett i språk. Vi hade visserligen samma lärare och kanske användes de två betygen främst som utjämnare (även om min svensklärare på gymnasiet tyckte att det var okej att sätta 4 plusplusplusplusplus i båda ämnen, tills en arg elev, yours truly, argumenterade sig till en femma i litteraturkursen, men det är en helt annan historia) men jag har länge hävdat att vi borde ha olika kurser med olika inriktningar i svenska. Faktum är dock att jag börjat ändra mig, för hjälp vad kul det är med språk när eleverna gillar att grotta ner sig de också.

Kategorier
Kulturkoll

Dags att prata om baksidan

helena-top
Vi [läs: bokbloggare] pratar gärna om bokens språk, handling, spänningsnivå, läsflow och komposition. Vi kommenterar emellanåt också bokens utsida och dess formgivning och vi fyller våra flöden med bilder på vackra, fantasifulla, tråkiga och spännande omslag. Men vem skriver egentligen bokens baksida? Klara Bjelkenäs är en av dem och vi har fått möjlighet att ställa några frågor i konsten att skriva den perfekta baksidestexten. Bjelkenäs har studerat språk, litteraturvetenskap och förlagskunskap och är redaktör på Gilla Böcker. 

Kategorier
Lyrikkoll

Anna Gustafsson Chen – Att översätta en kinesisk dikt

Foto: Ola Kjelbye

anna-top

 

Anna Gustafsson Chen är översättare från kinesiska till svenska och hon har bland mycket annat översatt nobelpristagaren Mo Yan till svenska. Hon driver också bloggen Bokberget där man kan följa hennes arbete och ger ut böcker på det egna förlaget Wanzhi. Vi på kulturkollo är mycket glada över att kunna bjuda på hennes tankar om hur det går till att översätta en klassisk kinesisk dikt. 

[quote]Att översätta en text från ett språk till ett annat är egentligen ett omöjligt företag. Det går helt enkelt inte att överföra en dikt, en novell eller en roman exakt och i sin helhet utan att något förändras på vägen. [/quote] Det handlar inte bara om att språkens strukturer och ordförråd skiljer sig åt, utan även om att läsarna av det översatta språket har en annan förförståelse och gör andra associationer än läsarna av originalspråket. Både översättaren och läsarna gör den översatta texten till en annan än originaltexten. Ett översatt verk är därför alltid i någon mån ett nytt verk, annorlunda än originalverket men inte nödvändigtvis sämre. Om detta finns en hel del skrivet så jag tänker inte ge mig in i några teoretiska diskussioner om den saken, istället vill jag ge ett exempel på hur översättning kan fungera i praktiken och vilka svårigheter man ställs inför som översättare mellan två språk som skiljer sig så mycket från varandra som kinesiskan och svenskan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA”Vemod vid Västra passets berg”
Jag tänkte att vi skulle ta och titta på litet poesi, närmare bestämt på en dikt av poeten Liu Yuxi刘禹锡(772-842). Liu levde under Tangdynastin, en dynasti som är känd för sina fantastiska poeter. Han var en studiebegåvning som klarade de kejserliga ämbetsmannaproven redan vid tjugo års ålder och han borde ha kunnat se fram emot en lysande karriär, men eftersom han inte kunde låta bli att framföra kritik mot hur saker och ting sköttes eller att skriva satiriska dikter om personer han inte tålde motarbetades han och skickades runt till diverse mindre orter i Kinas gränstrakter. De här vistelserna i utkanten av det kinesiska riket var kanske mindre lyckade ur karriärsynpunkt, men de hade ett positivt inflytande på hans diktning – han inspirerades och använde sig av litteratur och poesi från icke-hankinesiska folkslag som han kom i kontakt med. Just det märks dock inte särskilt mycket i den dikt jag har valt för det här blogginlägget.

Kategorier
Romankoll

Andra språk, och skuggspråk

helena-top

Läser du på andra språk än ditt modersmål? För mig är mitt första språk svenska (eller värmländska om vi ska vara noga och även om det är en dialekt och inte ett språk så är min resa från värmländska till någon sorts rikssvenska en berättelse för sig, kanske tar vi den en annan gång) och det är också på det språket jag läser mest. Idag läser jag också en hel del nöjesläsning på engelska.

Till en början läste jag bara ungdomsböcker, The Hunger games till exempel, böcker som är så enkla att det inte ens finns en kännbar språkbarriär. Sen gav jag mig på Wolf Hall av Hilary Mantel och där stötte jag på patrull. Men den var inte översatt till svenska då och jag ville verkligen läsa. Så jag satte mig med en ordlista (något jag aldrig gjort förr eller senare) och missade supermycket, fick gå tillbaka och läsa om och jag fick en fantastisk upplevelse, en helt ny förståelse för det engelska språket, hur det också kan te sig. Jag trodde nog att jag gjort min djupaste djupdykning när jag var klar med den och när Mantels tvåa, Bring up the bodies inte alls bjöd motstånd. Det var innan jag tog mig an The Wake av Paul Kingsnorth…

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Hallå Jesper Högström – översätta Hilary Mantel, går det?

foto: Sofia Runarsdotter, Weyler Förlag

anna-top 

När man arbetar som översättare, nöjesläser man överhuvudtaget? Går det ens, och på vilket språk läser du helst i så fall?
– Ja herregud, om jag inte nöjesläste skulle jag inte överleva. Kan tyvärr bara läsa på svenska och engelska (och norska och danska, om det kniper).

Vilka läsupplevelser, översättningar inspirerar dig i ditt arbete?
– Jag växte upp med Birgitta Hammars P.G. Wodehouse-tolkningar, de har varit en förebild med sin förmåga att reproducera originaltextens anda, ordlekarna och citaten och det absurda tonfallet. Erik Anderssons Joyce har någonting av den förmågan. Nils Börje Stormboms översättningar av Väinö Linna är nog min stora inspirationskälla alla kategorier. Sen älskar jag Hagbergs Shakespeare. Det sjunger ju om språket i dem, det är det viktiga.

Jag tror inte att det är någon slump att de bästa översättarna är goda stilister på svenska – Hjalmar Söderberg och Frans G Bengtsson till exempel.

Kategorier
Kulturkoll

Ranelidska: skönspråk eller stönspråk?

Lotta

Vi kan inte ha språkvecka utan att jag tar upp min favoritsubgenre inom det svenska språket, nämligen Ranelidska. En språkdräkt som får änglar att dansa av glädje. Detta metaforrika, vackra och överdådiga språk som är författaren Björn Ranelids kännetecken.

Björn Ranelid säger så här om sitt språk: ”Mitt språk skall vara som ett genetiskt monogram och existera i endast ett exemplar i världen.” Men varför då tänker jag? Vad är språk om inte kommunikation mellan människor? Hur kan man kommunicera om man använder ett språk som man vill vara ensam om? Det kan bli svårt att mötas. Lätt att bli missförstådd.