Kategorier
Evenemangskoll Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Helena listar 2019

helena-top
Jag älskar årssammanfattningar! Inte ens såhär de allra sista dagarna av oändliga mängder av sammanfattningar har jag tröttnat. Inte ens i år när det ska sammanfattas ett decennium dessutom. Jag gillar dem helt enkelt, återblickarna.

I år tänker jag hedra detta gillande genom att inte vara sådär gnällig som jag tenderar att vara. Jag tänker inte lista besvikelser, jag tänker inte röra vid det getingbo som fortfarande är gubbväldet inom Akademien. Jag tänker lägga fokus på det som var bra (men tyvärr kan jag inte undvika allt det som var dåligt eller sorgligt, det får vi stå ut med).

Årets klassiker: Pär Lagerkvists Gäst hos verkligheten är en av få klassiker jag läst i år, men oj vilken klassiker.

Årets knock out: Klubben var lite av en knytnäve i magen. Jag har ju förstås läst Matilda Gustavssons reportage om hela den vidriga soppan (som vi då ingte ska orda om mer här), men vidden av vidrigheterna står klart först när man läser boken.

Årets nostalgitripp: Hasse och Tage-filmen var fin.

Årets kvinnokamp: Det är så sorgligt alltihop. Här har jag lätt att förtvivla. Sara Danius är borta (men inte borta förstås), kvinnor mördas av sina män, ett kvinnohatande parti tar allt mer plats i riksdag och samhälle och allt känns skit. Och så abortfrågan som till slut fick min feministiska vrede att koka över i våras. Men det finns annat också. Det finns en styrka i rörelsen och när jag i november till slut var med om Mia Skäringers No more fucks to give så gav den mig inte hopp främst för vad som sas och gjordes från scenen, det var den blandade och engagerade publiken jag bar med mig därifrån. Den gav mig ett litet, litet hopp om framtiden.

Årets gråtfest: Svartstilla av Susanne Skogstad, Jag går dit du går av Nina Lacour. Tydligen gillar jag det här med att gråta för de två ligger på topp tre-listan för året bland alla lästa böcker.

Årets roligaste: Jag såg Eddie Izzard i Stockholm i våras och har nästan inte slutat skratta sen dess.

Årets historiska: Elisabeth Östnäs Häxorna var väldigt bra liksom Elin Olofssons Herravälde. Och så har Max Porters sätt att i Lanny skriva nutid och historisk tid parallellt och huller om buller bråkat med mina tankar, på ett synnerligen bra sätt, sen i sommar.

Årets obehagligaste: Hex av Thomas Olde Heuvelt var sjukt obehaglig, främst för det den avslöjar om mänskligheten, samhällsbyggen och vår nutid.

Årets dystopi: Jag tror att jag kan ha slutat läsa dystopier faktiskt… Jag känner inte att jag behöver eller mäktar med dem längre.

Årets grafiska: Urmodern av Åsa Schagerström och Blå piller av Frederik Peeters var nog de som gjorde djupast intryck i år, men också Elin Lucassis Ert blod på mina broddar var väldigt bra.

Årets nya bekantskap: Naomi Novik. Jag lyssnade på Uprooted och blev alldeles förälskad, just nu läser jag slutet på Spinning silver och kärleken har djupnat till något evigt. Jag vet inte var vi rör oss härnäst, men troligen blir det åt drak-hållet.

Årets återseende: Mytsommaren var ett återbekantande med bekanta historier på ett nytt sätt. Jag tyckte mycket om den främst för Kirke och The silence of the girls.

Årets huvudperson: Jan i Skrolycka och Selma Lagerlöf (hos Anna-Karin Palm)

Årets omläsning: Jag har ägnat mig och fortsätter att ägna mig åt en omläsning av Hilary Mantels Wolf hall och För in de döda inför släppet av del tre i trilogin som ska ske i mars 2020. Det är magiskt.

Årets charmigaste: Pax-vandring i Mariefred i somras, rekommenderas varmt om du har en Pax-fantast att dela upplevelsen med.

Årets kulturupplevelse: Att se Chess på Säffleoperan var faktiskt helt och hållet magiskt.

Årets möte: Max Porter på bokmässan!!!

Årets ögonöppnare: John Ajvide Lindqvists skrivdagbok Misslyckas igen, misslyckas bättre som fick mig att inse att jag kunde och ville och måste skriva skönlitterärt igen.

Årets besatthet: Att skriva och att läsa om skrivande.

Årets pristagare: Marit Kaplas Osebol var en välförtjänt Augustpristagare, men allra mest var den och hon värda all uppmärksamhet och kärlek för att ha satt landsbygden och den till vardags olyssnade levnadsberättelsen i fokus.

Årets film: Avengers Endgame. Som vi har väntat, galet många filmer har vi sett som byggt upp till det här och jag har nog aldrig varit så pirrig inför en film (vi ska tala tyst om att hälften av pirret kom sig av att jag var orolig för att jag inte skulle kunna hålla mig från kisspaus under den mastodontlånga filmen). Och jag blev inte alls besviken. Lite magiskt faktiskt.

Årets serie: Louise Pennys serie om Gamache, jag läste fyra fantastiska och en (Det vackra mysteriet) småirriterande… Med tanke på att jag tyckte att de första delarna i serien var sådär så är denna oerhörda kärlek till böckerna och huvudpersonen Gamache kanske också årets mest oväntade.

Årets scen: Västanå teater utgör återigen årets scen för mig. I somras var det Eddan (i en omarbetning för scenen av Jon Fosse) som gavs i Berättarladan i Rottneros och det var väldigt fint. Sen var jag där igen för några veckor sen och upplevde Västanå jul och det var nästan ännu bättre.

Årets TV-serie: Det är väl kanske inte årets serie i år för så många andra, men jag har ägnat större delen av hösten åt Big bang theory, den är alldeles ljuvlig.

Årets titel: Svartstilla.

Årets nyårslöfte: Nej, egentligen ägnar jag mig inte åt sådana, men när jag skulle lista bra saker från 2019 slog det mig att jag inte hade en enda konstupplevelse att föra till protokollet. Så vill jag inte ha det framöver så jag lovar mig själv att uppleva konst under 2020, på ett eller annat sätt.

Kategorier
Barnbokskoll Romankoll Sakprosakoll

Kulturkollo recenserar v. 46 2019

Mörka november kräver läslampan tänd. Det här är vad vi läst och recenserat under veckan som gått.

Alla människor har av naturen ett begär att få veta av Nina Bouraoui (Linda)

Att förhandla med de döda av Margaret Atwood (Helena)

Berättelsen om Alice Hart av Holly Ringland (Lotta)

De dödas sjö av Paul Stewart & Chris Riddell (Carolina)

Den tunna isen av Lena Einhorn (Anna)

Fool’s Quest (Fitz and the Fool Trilogy 2) av Robin Hobb (Carolina)

Hex av Thomas Olde Heuvelt (Helena)

Hästen på Vinga av Malin Eriksson (Carolina)

Mordet på Zaida Catalan av Staffan Lindberg (Helena)

Offer 2117 av Jussie Adler-Olsen (Anna)

Om Bob Dylan av Sara Danius (Linda)

Pojken i graven av Camilla Lagerqvist (Carolina)

Tomma hjärtan av Juli Zeh (Linda)

Två hjärtans karameller av Sofia Fritzson (Lotta)

Kategorier
Romankoll Sakprosakoll

Sånt jag verkligen borde ha hållit mig ifrån – någon sorts guide till skräck för lättskrämda

helena-top

Jag trodde att jag gjorde något väldigt dumt när jag gav mig på att läsa Thomas Olde Heuvelts Hex, att jag skulle skrämma livet ur mig själv och förlora nattsömn. Det visade sig att jag hade rätt, men på ett annat sätt än jag förväntat mig.

Jag är sjukt lättskrämd och egentligen skrämmer verkligheten mest. Sommaren 2018 slog jag till exempel till med en förfärligt dum dubbelläsning när jag tog mig an först Michelle McNamaras I’ll be gone in the dark och sedan Med kallt blod av Truman Capote. Jag sov inte på veckor. Det var bra böcker. Fantastiska till och med, men nattsömnen blev så lidande att jag inte vet om jag är glad att jag läst dem eller inte.

Och jag har gjort så förr. Jag läste Kvinnan i svart av Susan Hill en mörk och dimmig eftermiddag när jag var ensam hemma och trodde att jag skulle svimma av rädsla. Men allra, allra värst var nog ändå den gången när jag såg Blair witch project på bio och sprang hem genom mörka bakgator. Jag satt vaken i mörkret hela natten och stirrade in i väggen och försökte tänka bort att jag någonsin sett den där avslutningsscenen (där det stirras in i väggen, jag får fortfarande panikrädslekänslor när jag tänker på det och det är mååånga sen jag såg filmen).

Och nu Hex alltså… Utan tvekan är man inte riktigt klok. Men det visade sig att jag är ännu mer komplicerad än så. Hex skrämde litegrann, främst i början när den var sådär krypande och liksom skev. Sen brakade helvetet löst och jag drabbades av en sorg som dränkte rädslan effektivt. Mer om känslorna den väckte kan läsas här. Hex är en av läsårets bästa och mest drabbande böcker, men skrämde mig gjorde den inte. Inte på det sättet i alla fall. Men jag är inte allt för skräckrelaterat besviken på den för ju mer tid som läggs mellan mig och läsningen desto starkare känner jag att bokens slutscen växer och växer, snart är den en hög ton som med en orkans styrka etsat sig fast i mitt inre, på samma sätt som den där slutscenen i Blair witch project. På exakt samma sätt faktiskt…

 

Bild från Pixabay

Kategorier
Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll

Just nu i november

linje-kulturkollo 

Vi smyger igång lite nytt på Kulturkollo och en sak som vi tänkt ska bli återkommande är en ”just nu”-utmaning. Vi kommer att berätta vad vi läser, tittar på, lyssnar på och längtar efter. Hoppas att ni hänger på!


Just nu läser jag Ett kallt fall av Peter May.
Just nu tittar jag på Nancy Speros spännande utställning på Akvarellmuseet i Skärhamn.
Just nu lyssnar jag på Sprucket läder och svikna löften av Ewa Klingberg i inläsning av Anja Lundqvist.
Just nu längtar jag orimligt mycket efter elda brasa, kratta löv och sedan sätta mig i fåtöljen med en varm filt. Snart så!


Just nu läser jag en bok så obehaglig att jag bara kan läsa den i dagsljus så det går riktigt, riktigt långsamt. Det är Thomas Olde Heuvelts Hex och jag vet inte om jag kan med att rekommendera den, men bra är den.
Just nu tittar jag en del på Det svenska popundret.
Just nu ska jag precis ta mig an en ny ljudbok och jag tror att det blir Jojo Moyes senaste, den om bibliotekarierna.

Just nu – precis i skrivande stund – är jag mitt emellan två böcker. Igår kväll läste jag ut Gustav Tegbys Beröringen och vad jag ska läsa härnäst återstår att se.
Just nu tittar jag på senaste och sista säsongen av The Affair.
Just nu lyssnar jag på Lana Del Rey och Sarah Klangs senaste album.

 

 

Just nu läser jag Hon den roliga av Alba Mogensen.
Just nu tittar jag på första säsongen av The Sinner (ligger lite efter).
Just nu lyssnar jag på julmusik. Johodå! #nevertoosoon.

 

 

Just nu läser jag den elfte delen i serien Släkten som nu har hunnit fram till Vasatiden. Boken heter Skärvornas drottning och författaren Johanna Nilsson.
Just nu tittar jag på tredje säsongen av Handmaid’s Tale, men börjar på allvar tröttna på den serien. Jag binge-tittar också på Glee för den serien gör mig så glad.
Just nu längtar jag efter att få slippa den här eländiga förkylningen jag har fått så att jag orkar göra något annat än att snörvla.

 

Just nu läser jag Män i min situation av Per Petterson som vi börjar diskutera i Kulturkollo läser på måndag.
Just nu lyssnar jag på Jag som var så rolig att dricka vin med av Rebecka Åhlund och inser vilken extrem sjukdom alkoholism är.
Just nu längtar jag efter ljus, men tills dess är det lång. Jag får jobba på julstämningen med julböcker istället.

 

Just nu läser jag Assassin’s Fate som är sista boken i trilogin Fitz and the Fool av Robin Hobb.
Just nu läser jag också (jepp, slalomläsning fantasy/romance funkar fint) Bara lite till av Simona Ahrnstedt.
Just nu lyssnar jag på luciasångerna till förbannelse. Jo, för dottern ska sjunga i stadens luciatåg, och sångerna måste tydligen sitta utantill innan vi ens närmar oss advent. Altstämman, märk väl, så jag får inte ens lyssna på luciamelodierna.

Just nu läser jag Sommarskuggan och Hallowenbuset och Rasmus på luffen och Barnen på Bråkmakargatan av Astrid Lindgren. Dessutom läser jag Ett spöke för mycket av Cornelia Funke. Parallelläsning delux med andra ord.
Just nu tittar jag på Timeless. Jodå, serien är ju redan avslutad men jag har helt missat den tidigare och är totalt hooked. 
Just nu lyssnar jag på Pumpakungen. Herregud, vad lågstadiediscon kan sätta igång för eländen hemma. Dessutom lyssnar jag på Historiepodden när tillfälle ges men det blir rätt sporadiskt.

Om du blir sugen på en egen ”just nu”-lista så skriv gärna på din egen blogg eller i dina sociala medier, lämna en kommentar i detta inlägg så att vi hittar ditt svar. Tagga oss gärna om du använder Instagram eller Facebook så att vi hittar ditt svar också där.