Kulturkollo diskuterar måste-läsning del 1

Den här helgen kommer Kulturkollo bjuda på en uppsjö boktips från några av våra favoritförfattare. Allt detta boktipsande gjorde oss också väldigt sugna på att diskutera böcker och måsteläsning. Vilka böcker tycker vi egentligen att alla borde läsa någon gång i sitt läsliv? Och är vi överens?

Först ut är Linda och Anna.

[hr]

Linda: Nu är jag ju själv en sådan person som slår bakut när jag hör ordet “måste”, men vissa böcker går inte att missa. Det som är svårt är självklart att bland dessa “måsteböcker” välja sådana som passar “alla”.

Anna: Det är verkligen omöjligt att pracka på någon annan “måsteläsning” men kanske kan några av våra favoriter inspirera någon av våra läsare. Då är jag så nöjd, så nöjd.

Linda: Att inspirera är helt klart gott nog! En av de böcker jag läst flest gånger (men inte på många år) är egentligen tre böcker av Roddy Doyle, kallad The Barrytown Trilogy. Böckerna The Commitments, The Snapper och The Van har alla blivit filmatiserade, men självklart är de ännu bättre i skriven form. Och de MÅSTE läsas på originalspråk. Det dialektala talspråket är fantastiskt.

Lyrik läser jag allt för sällan, men det finns en hel del bra böcker att läsa inom genren. Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen är en sådan. Jag absolut älskar diktromaner och Tikkanens berättelse om en kärlek som är fantastisk och fruktansvärd berör mig djupt.

Bland barnböcker jag läst tillsammans med grabbarna O måste jag rekommendera Gruffalon av Julia Donaldson, men illustrationer av Alex Sheffler. Ett tag kunde vi den utantill hela familjen.

Anna. Dialekten i Doyles böcker är inte att leka med hörru! Där får jag koncentrera mig när jag läser. Jag förstår om grabbarna O gillar Gruffalon, den älskar alla elever att höra när jag plockar fram den i skolan. Bilderna är vilda!

För mig är läsning ett sätt att möta andra världar och andra kulturer och tre spännande barndomsskildringar som jag tycker alla som vill se sig om i världen ska läsa är Människornas jord (Pramoedya Ananta Toer, Indonesien) Allt går sönder (Chinua Achebe, Nigeria) och Ingenstans i min fars hus (Assia Djebar, Algeriet). De är vackra och välskrivna böcker i helt olika berättartradition som representerar tre olika geografiska områden med tre olika kolonisatörer..

Linda: Jag har faktiskt bara läst en av dem, Allt går sönder, men vill verkligen läsa mer av Assia Djebar, som är en fantastisk författare. Varför måste jag läsa Människornas jord?

Anna: Att den är en klassiker räcker kanske inte men den har verkligen allt som jag söker hos en riktigt bra bok, det är en historisk roman med en egen röst som genast fångar in och håller mig kvar till sista sidan. Extra spännande är det att veta att hela boken berättades för Toers medfångar när han i 15 år satt fängslad på ön Buru för sina åsikters skull. I diktaturens fängelse tilläts han inte tillgång till papper och penna men han lyckades ändå smuggla ut delar av texten på små papperslappar. Sån’t kan man ju bara inte motstå.

Nu lämnar vi över till de riktiga proffsen. Under dagen tipsar en rad författare er om oumbärliga böcker. Ikväll återkommer Kulturkollo med mer måste-läsning.