Om Rose och Laura Wilder

Linda
Efter att ha läst Laura Ingalls Wilders självbiografiska serie om och om igen blev jag sugen på att läsa mer om henne och även om hennes dotter Rose. Få lite mer kött på benen så att säga. Med betoning på lite förvisso, då jag ratade de tjockaste biografierna. Istället läste jag en tunn liten sak, Little Author in the Big Woods, som jag senare förstod vänder sig till yngre läsare. Trots detta fyller boken en funktion, då den ger mer information om Lauras föräldrar och hur de träffades. Så här beskrivs det (she är Lauras mamma Caroline):

[quote]She may have been a country girl, but she didn’t have country manners. Her unusual poise caught the eye of the neighbor’s son Charles Ingalls. They began “keeping company” — an oldfashioned term for dating — and were married in Concord, Wisconsin, on February 1, 1860. She had not yet turned 21 years old.[/quote]

Att den tidigare generationen levandegörs är en stor del av behållningen av Yona Zeldis McDonoughs berättelse. Hon berättar om Charles äventyrslusta och Carolines förmåga att alltid vara en “lady”. Småputtrigt, men ganska charmigt. Dessutom berättar boken om vad som hände familjen under de perioder som inte beskrivs i Lauras självbiografiska böcker. Vi får veta att de inte lämnade huset i stora skogen helt, utan bara hyrde ut det och återvände en kort period innan de begav sig ut på prärien igen. De vänder åter till Minnesota 1871, då familjen Gustafsson fortfarande bor i deras hus. Istället får familjen bo hos kusinerna och det är lite konstigt att denna tid inte finns med i serien. Kanske för att ett definitivt uppbrott från familjen blev mer dramatiskt.

Efter några år längtar pappa Charles tillbaka och då han lyckas övertyga sin bror Peter och dennes fru att följa med, får han också Caroline med sig. 1873 sålde han huset i stora skogen till en svensk man vid namn Andersson och familjen Ingalls reste återigen västerut. Det är då de bosätter sig vid Plommonån, i jordhuset som de köper av en norrman. Närmaste staden är Walnut Grove.

1 november 1875 får Laura en bror, Freddie, som tyvärr är svag och ofta sjuk. Familjen säljer huset vid Plommonån för att dra vidare, men stannar en period hos Peter och Eliza. När Freddie dör, knappt ett år gammal, bryter familjen upp igen. Charles och Caroline har fått jobb på ett hotell i Burr Oak, Iowa. Om detta står ingenting i Laura Ingalls Wilders böcker. Däremot berättas det om hur hon själv förlorar en son och det gör även hennes dotter Rose, men mycket senare självklart. Tre generationers mödrar, som alla förlorar sina söner.

Mycket är sant i de självbiografiska böckerna, men vissa händelser har flyttats i både tid och rum, andra helt hoppats över. I Little Author in the Big Woods får vi följa Laura när hon växer upp, gifter sig med Almanzo, får Rose, mister sin son efter bara några dagar och hur familjen efter en lång resa når sin Rocky Ridge Farm, utanför Mansfield, då sista boken På väg hem, avslutas Men nu får jag också följa henne vidare. Almanzos föräldrar och syskon finns med, Lauras föräldrar skriver brev om sitt liv i De Smet, Mary har flyttat hem, Carrie arbetar på De Smet News and Leader och Grace är lärare, precis som Laura och Caroline före henne. Laura återvänder till De Smet 1902, då pappa Charles är döende.

Sedan börjar Laura skriva. Först artiklar, dikter och korta texter i the Ruralist, sedan en tidningskolumn kallad “The Farm Home” och senare “The Farm Woman Thinks”. Och så böckerna då, de jag läst och älskat.  Dottern Rose hade en viktig roll i hur böckerna blev just som de är. Hon bearbetade sin mammas manus, vissa menar att hon skrev det mesta, andra att hon bara gjorde små justeringar. För mig är det omöjligt att tänka mig att Laura Ingalls Wilder inte skrivit sina egna böcker.

Jag blev dock nyfiken på Rose och ville läsa om nästa generation Wilder. Jag hittade dock ingen biografi, men väl en skönlitterär bok kallad A Wilder Rose av Susan Wittig Albert. Det här är utan tvekan en författare som inte gillar Laura Ingalls Wilder. Rose mor, som hon kallas Mama Bess, beskrivs som en krävande och ganska otrevlig kvinna, som aldrig låter sin dotter vara ifred. Att det är Rose som skriver moderns böcker, medan den äldre kvinnan håvar in Royalties är enligt Wittig Albert tveklöst sant. Det är fiktion, en roman, men jag blir ändå lite illa berörd. Sedan försöker jag tänka bort det och dras med i historien om Lauras och Almanzos dotter Rose Wilder Lane, som är gift med en man i nio år, förlorar en son, skiljer sig, reser till Albanien, skriver en massa, blir förälskad i en kvinna, försöker bygga ett modernt hus till sina föräldrar, skrev mer för att få ekonomin att gå ihop, nu tillsammans med modern. Trots att det är sannolikt snarare än sant är jag glad att jag får följa familjen Wilder längre, i fler generationer än jag tidigare fått. Jag “råkade” just köpa en “riktig” biografi över Laura Ingalls Wilder, en för vuxna, så jag planerar att fördjupa mig än mer i hennes öden och äventyr. Ibland är det kul att grotta ner sig ordentligt.

Bilden föreställer familjen Ingalls, som de såg ut i tv-serien. En serie som började så bra och sedan spårade ur fullständigt.

8 comments Add yours
  1. Vilket otroligt intressant inlägg! Jag har läst prärien-serien jag vet inte hur många gånger, har böckerna hemma på både svenska och engelska och känner ständigt behov att läsa om. Men har aldrig läst något mer om familjen. Kanske något även jag skulle ta tag i, med risk att synen ändras på familjen? Känns utmanande men läskigt!

    1. Tack! Tror jag ska leta upp en mer “seriös” biografi och läsa vidare i den. Väldigt kul att faktiskt gräva vidare i familjens öde!

  2. det finns en podcast som heter Stuff You Missed in History Class som har ett dubbelavsnitt om Laura och Rose. Väl värt att lyssna på!

  3. Jag läste att Laura Ingalls Wilder skrev en självbiografi, Pioneer Girl, som sammanställdes och gavs ut förra året. Här står det en del om den:
    http://www.theguardian.com/books/2014/aug/25/laura-ingalls-wilder-memoir-little-house-prairie
    Jag älskade böckerna men märkte att några sorgliga händelser hoppades över mellan två böcker. Först undrade jag om jag hade missat en bok eller glömt vad jag läst, men så tänkte jag att det väl varit för hemskt att skriva om.

    1. Antagligen var det för hemskt och kanske för nära den egna förlusten av en son. Har också läst om Pioneer girl, det har kommit en massa om Ingalls Wilder det senaste. Undrar om det är något jubileum på gång.

  4. Jag älskade böckerna, min lillasyster älskade TV-serien och min dotter såg Tv-serien på eftermiddagen efter skolan på 2000-talet. verkligen en bok för många generationer! Kul att läsa mer om verkligheten bakom. Tack!

  5. Åh, vilken nostalgi! Jag älskade Laura Ingalls Wilders böcker när jag var liten, lånade ofta om böckerna på biblioteket och såg på serien varenda eftermiddag när jag kom hem från skolan. Jag har funderat ett bra tag på att köpa hela serien på engelska och läsa om på orginialspråk.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.