Långt ut i Kalix skärgård

Linda
I helgen har delar av Kulturkollo varit på äventyr i norr. Jag, Anna och Bibliotekskatten-Annette flög från Göteborg, träffade Ulrica på Arlanda och flög vidare till Luleå. Vi fick skjuts av Bokhora-Marcus som körde oss till Kalix, där Lotta väntade på oss. Målet för vår resa var ön Malören, som ligger så långt ut i Kalix skärgård som man kan komma. Finland ligger nära och ön var faktiskt finsk fram till 1809.

På Malören har Lottas vänner Hanna och Patrik renoverat Lotsstugan och där öppnar de i dagarna Malören Lodge. Vi provbodde och fick uppleva fantastisk natur och midnattssol. På ön finns ett kapell, en fyr och ett gäng röda små trähus som främst befolkas på sommaren. En så rofylld miljö har jag sällan upplevt.

Egentligen är det rätt märkligt att just jag åkte till en ö så långt ute i ingenstans och framför allt så långt norrut. Karga och otillgängliga öar skrämmer mig egentligen och jag undviker alla de populära deckare som utspelar sig i sådana miljöer. Det visade sig dock att jag verkligen trivdes och jag är så glad att vi fick möjligheten att uppleva den här helgen tillsammans.

Kanske får jag omvärdera min syn på öar och inse att de inte måste bjuda på tropisk värme och paraplydrinkar. Löjrom, renskav och prosecco funkar utmärkt. Faktiskt också utedass.

 

 

Linda

Storläsare som blandar friskt bland olika genrer. Föredrar dock ganska så svarta samtidsskildringar för gamla och unga, gärna skrivna av kvinnor och gärna från Sverige, Storbritannien eller Frankrike. Reser också ofta till avlägsna platser med hjälp av böcker.

Visa alla inlägg av Linda →

Ett svar på “Långt ut i Kalix skärgård

Kommentarer är stängda.