av Pippi Långstrump var inte min favoritfigur som barn, då hon skrämde mig lite i sin gränslöshet. Som vuxen kan jag istället uppskatta henne mod och ovilja att anpassa sig, men kanske mest hennes fantastiska självförtroende. Egentligen är det en rätt märklig berättelse som Astrid Lindgren har kommit på, en om en flicka med knallrött hår och flätor som står rakt ut, en flicka som är otroligt stark och som sätter sina egna regler, en flicka som bor med en apa och en häst men inga föräldrar. För mig som var mer som en Annika har Pippi haft samma effekt som hon hade för den försiktiga flickan i grannhuset. Även om jag nästan aldrig vågade göra några bus som barn, har jag senare i livet försökt inspireras av Pippi. Den som sett mitt skrivbord på jobbet, eller mitt hus för den delen, vet också att följande Pippi-citat beskriver min ordning på ett bra sätt: ”Det är ingen ordning på allting och man hittar inte vartenda dugg”.
Det viktigaste Pippi-böckerna förmedlar är kanske budskapet om att vara snäll och att den som är väldigt stark också måste vara väldigt snäll. Det är något jag bär med mig inte minst som lärare. Som vuxen är du alltid i en maktposition gentemot barn och unga och som lärare blir det extra tydligt. Jag kan vara en ganska stränga lärare som ställer höga krav på mina elever, men jag tror också att jag är en lösningsfokuserad och empatisk lärare som förstår när det inte är läge att vara hård.
Något jag beundrar med Pippi är hennes tro på att det hon inte prövat är något hon med säkerhet kommer att vara bra på. Jag önskar att jag hade varit bättre på att tänka så och det är jag säkert inte ensam om. Istället för det kanske mer naturliga ”inte ska väl jag” skulle vi behöva hålla kvar barndomens mer positiva syn och säga som Pippi om någon frågar om vi kan nya saker: ”Hur ska jag kunna veta det, när jag aldrig har försökt”, med utgångspunkten att det säkert kommer att funka fint. Om hon någon gång är nervös styr hon upp situationen, som när hon ska gå på kafferep hos Tommy och Annika och säger:
Höger arm framåt sträck, knäna böj! Jag är liksom lite blyg av mej så jag måste ta det med kommando, annars vågar jag inte gå in.
Pippi säger också till sig själv på skarpen i andra situationer, som när hon ska sova eller vakna och gå upp. Det är en metod jag använder mig av väldigt ofta på morgonen och om jag säger till mig själv på skarpen brukar jag faktiskt gå upp. Lagom till 80-årsdagen släpptes en bok med citat från Pippi-böckerna och det är en bok jag vill äga. Den heter Jag vill inte bliva stur och ges ut av Rabén & Sjögren. Förlaget påstår att den passar bäst för åldersgruppen 3-6 år, men jag är säker på att även kulturtanter runt 50 kan lära sig en del av den. För som Astrid Lindgren säger har vi alla åldrar inom oss och vilken som helst kan titta fram.
