av När det är krimtema på Kulturkollo lyckas även jag med bedriften att läsa en deckare. Det finns några deckarförfattare jag verkligen gillar – Håkan Nesser, Karin Fossum, Christoffer Carlsson, Lilja Sigurðardóttir, Stina Jackson m fl – men jag läser ju helst böcker som inte är så läskiga. Därför passade Carina Burmans nya deckare om Florrie Granat mig ypperligt. Bittert, amore är författarens andra fristående bok i serien om Florrie, en deckarrecensent och magister, som efter en bussresa med mordiska komplikationer (i Döden tar semester) har stannat kvar i den eviga staden.
Det är augusti 1956 och värmebölja i Rom. Florrie tillbringar sin tid med skrivmaskinen och katten Bang och lär känna en grupp arkeologer via en tidigare studiekamrat. I den nya vängruppen finns hemligheter gömda under ytan, spänningarna eskalerar i siroccovinden under en utflykt till en etruskisk utgrävning, och leder slutligen till ond, bråd död. Adjunkt Georg Brandt, Florries Dr. Watson från bussresan till Rom, dyker upp i handlingen och en hjärtevärmande kärlekshistoria inleds. Fler våldsamma incidenter inträffar dock och mysteriet avslutas med en dramatisk bovjakt på en vespa.
Även om handlingen är spännande och karaktärerna fint mejslade är det miljöskildringarna och det fantastiska 50-talsspråket jag mest uppskattar i Carina Burmans böcker om Florrie. Rom och i synnerhet stadsdelen Trastevere skildras omsorgsfullt och målande, vilket väcker min reslust och äventyrslystnad. Vidare beskrivs mängder av tidstypiska detaljer gällande kläder och mat, och till och med en inkognito konung dyker upp i utkanten av handlingen. Många uttryck leder till igenkännande småfniss, även för mig som inte föddes förrän på 60-talet. 50-talsspråket upplevs som oerhört autentiskt och innehåller ord och uttryck som ”kavajskutt”, ”dra på trissor”, ”din grobian” och ”schangtilt”.
Just när klockorna slog åtta kom Georg inspatserande på piazzettan och ropade glatt när han fick se mig, där jag satt på någon annans vespa och försökte se ut som ett sådant vykort jag skickar till redaktören.
”Du ser förtjusande ut!”
”Målet var det min redaktör kallar ’brallis’.”
”En toppsnäcka, skulle jag säga. Och du har förstås mängder att berätta om vem som begick morden?”
Sammanfattningsvis är Bittert, amore en oerhört charmig och lagom spännande pusseldeckare i Maria Langs och Agatha Christies anda, med en handfull underhållande actionscener och en gnutta romantik. Böckerna om Florrie är dessutom oerhört snygga!
Titel: Bittert, amore
Författare: Carina Burman
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2026
