Kategorier
Barnbokskoll

Sov du lilla videung

Linda
”Du ska svettas in våren” brukar det heta och visst är det lätt att tro att våren har kommit bara för att vi skymtar solen ibland, en sol som faktiskt värmer. Vi behöver dock tänka på att det ännu är vinter och att videungen bör sova vidare. En och annan tufsig tussilago har jag däremot sett. För övrigt är Videvisan av Zacharias Topelius som publicerades första gången 1869 i barntidningen Trollsländan, en av mina absoluta vårfavoriter.

En annan favorit bland vårvisor är Blåsippan ute i backarna står av Alice Tegnér. Även där finns rådet att vänta med att slänga av sig kläderna i den visserligen värmande vårsolen. Mor berättar för barnen att det inte är lämpligt att ta av strumpor och skor ännu, trots att blåsippan inte har ”varken skor eller strumpor på”. Nu är det ju inte bara Alice Tegnér som står bakom den kända barnvisan, även om det ofta är hon som sammanknippas med den. Texten är nämligen skriven av Anna Maria Roos som också stod bakom de kända läseböckerna Sörgården (1912) och I Önnemo (1917). Båda dessa böcker stod i min mormors bokhylla och tillhör mina absoluta barndomsfavoriter.

När visan om blåsipporna illustrerades var det Elsa Beskow som gjorde det. Även hon blev senare känd för en läsebok, nämligen Vill du läsa? vars första del gavs ut 1935. Hon gjorde illustrationer till flera av Alice Tegnérs visor och i boken Blåsippor, videungar och sockerbagare finns många av deras verk samlade. Blåsipporna dyker också upp i berättelsen om tant Grön, tant Brun och tand Gredelin och på bilden ovan syns tant Grön plocka blåsippor tillsammans med Petter och Lotta. Här på västkusten är blåsippor fridlysta och jag har därför aldrig plockat några. Vackra är de defintivt, men kanske vackrast av allt där de står i backen och ”niger och säger att nu är det vår”.

Vilka vårvisor tillhör dina favoriter?

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Romankoll

Var är vintern?

Vårt vintertema är på väg mot sitt slut och det är svårt att säga om det kännas passande eller ej. I min trädgård blommar vintergäck och vitsippor och talgoxen kvittrar sin glada vårmelodi. Jag misstänker dock att vintern kommer att slå till med full kraft i februari och sedan vara in i maj. Det har ju hänt förr liksom. Så dags då, när man bara vill ha scilla och vårsol och kaffe på uteserveringar.

Visserligen är det minusgrader på mornarna då och då men för att hitta den verkliga vintern får man än så länge vända sig till kulturen. Jag försökte komma på vilka de mest vintriga objekten i olika genrer är för mig och bestämde mig för att göra en lista.

Vinterkonst: Ja, jag är inget stort fan av Bruno men när det gäller vinter har jag svårt att komma på något kallare än hans rävar i snö.

Vinterfilm: Här är det knepigare men jag tänker faktiskt på Fargo. Inte serien utan filmen då, från 1996. Helt galet mycket snö. Och kyla. Kallt.

Vinterroman: Evig natt av Michelle Paver. En av de läskigaste böcker jag läst om skräck och galenskap i arkisk kyla.

Vinterbarnbok: Olles skidfärd av Elsa Beskow. Snart öppnar årets lekutställning på Kulturen i Lund med Beskow som tema. Jag hoppas så att man tagit inspiration av den här underbara bilderboken. Jag är så glad att mina barn också tycker om att läsa den för den är verkligen bara så… vit.

Vintermusik: Winter song av Sara Bareilles och Ingrid MIchaelson. Jag lyssnar sönder den varje vinter. Så himla vacker och så skönt att den inte är bunden enbart till julen. Jag skulle kunna göra ett helt inlägg bara om den här låten. Så mycket vinter, snö, tystnad och lugn, trots att den ju är full av ljud och musik.

Ungefär där tar inspirationen slut. Jag funderade på en vintrig TV-serie men kunde inte bestämma mig så avsluter min lista här. Imorgon tar vi nya tag.

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll

Dagens kulturkollotips: Älskade pelargon

 

Det här inlägget ska jag tacka Helena och hennes värmlandsinlägg för – pelargonen som inleder inlägget är förstås den vackra Mårbacka som ibland också kallas Sundborn. Den är liksom det svenskaste av svenska blommor och på pelargonmuseet på Orust kan man se exempel på många olika typer av kulturväxten som kom till Sverige på 1700-talet. Från att ha varit de rikas blomma, som odlades i orangerier och växthus, så blev det så småningom allmogens – allas – blomma. Nu finns där många undra olika arter och är man riktigt intresserad så kan man möta likasinnade i Svenska Pelargonsällskapet. Just idag, den 11 augusti håller de en internationell utställning i Landskrona, där kan man också vara med och tävla med sin egen planta. FB-sidan kopplad till Svenska pelargonsällskapets vänner verkar vara ett eldorado för pelargonälskare!

Jag brukar alltid åka till Orust i juni och då är utställningen i full blom, nu i augusti var det lite glesare bland de blommade sorterna men ett besök är ändå att rekommendera. Jag  köper alltid en ovanlig doftpelargon som sedan hamnar i mitt rum på jobbet. Det är ett fint sommarminne, ett barndomsminne som jag bara var tvungen att leta fram var förstås Sagan om den lilla, lilla gumman av Elsa Beskow. I den är pelargonerna så vackra!

 

 

 

 

 

Kategorier
Barnbokskoll Evenemangskoll Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll

Vi ger oss i kast med divor och dämoner

Få har väl kunnat undgå att 2018 är jubileumsår för två av våra internationellt mest kända kulturprofiler? Jag talar förstås om Birgit Nilsson och Ingmar Bergman som båda skulle fyllt hundra i år om de levat. För övrigt var det precis hundra år sedan min favoritkonstnär Gustav Klimt dog och det firas med en spännande utställning i Wien men det är ett totalt sidospår. Tant Brun, tant Grön och Tant Gredelin firar för den delen också hundraårsdag i år men kanske har de inte lämnat riktigt lika stort kulturellt avtryck som giganterna som gett namn år veckans tema?

Välkommen till de gudomliga divorna och de fruktade dämonerna!

Som alltid så kommer kulturkollos medlemmar tolka temat på sitt alldeles egna vis och det blir helt klart en blandad kompott där kanske inte ett knyst nämns om varken Nilsson eller Bergman. Det kanske blir texter om schlagerdivor eller förskräckliga böcker om bloddrypande demoner som tar över världen. Eller så hamnar vi fast i ”vargtimman” med alla de tankar som dyker upp precis då mitt emellan natt och dag. Vad vet jag?

Det jag vet är att 2018 är fyllt av olika jubileumsevenemang till de båda tungviktarnas är ära och jag länkar här till den officiella sidan för Birgit Nilssonoch Ingmar Bergmans hemsida som samlat information om många av alla festligheter. Det blir konserter, teateruppsättningar, operaföreställningar, filmvisningar, utställningar av texter och bokutgivning. Bilden som inleder hela inlägget har jag tagit från NKs julskyltning i vintras då de tjuvstartade jubileumsåret lite genom att ha tema Ingman Bergman på sina tablåer. Vill man direkt på studs lära sig lite mer om Birgit Nilssons liv och karriär så kan jag tipsa om dokumentären Stämband av stål som jag såg härom veckan. Den är riktigt bra!

Väl Mött att hänga på veckans tema – vi tar oss an divor och dämoner!