Det går inte att komma ifrån att det blir en del kompromisser när åtta bloggare ska enas om hur vårt innehåll ska se ut. Vi har valt en styrd form och planeringsdokumentet är vår ryggrad. Ibland kan det dock se väldigt tomt ut och idéerna lyser med sin frånvaro. Det är då vi alla utbrister ”vem var det som bestämde det här? vem vare?” och funderar på hur sent på kvällen det där temat egentligen spikades. De svåraste veckorna för mig är när det handlar om ovanliga litteraturländer och genrer jag sällan läser. Men så ibland blir det ändå oväntat bra, trots att ångesten inför kanske varit lite väl stor.
Andra världar (2015) Fantasy är alltid klurigt för mig. Jag ser en del fantasyserier för att barnen styr tv:n mer än de borde, men jag läser sällan böcker i genren. Just den här veckan samläste jag och Helena ungdomsboken Half a king av Joe Abercrombie och den var faktiskt inte så tokig. Jag har inte läst vidare i serien, men jag har i alla fall läst första boken. Inlägget hittar ni här.
Kanada (2015) Ett anonymt land, men när jag började googla märkte jag att det fanns en del spännande trots allt. Här finns en sammanfattning av det jag hittade. Jag upptäckte också Heather Wardell, som skriver trevlig chick-lit från Toronto. Läs mer om böckerna här. Veckan innehöll också en fin intervju med Kim Thúy och en påminnelse om den klassiska tv-serien Degrassi High.
Syrien (2016) Om vi haft en tema om Syrien nu hade läget varit ett annat. Författarna har hunnit skriva ikapp och berättelserna har nått oss. Bland annat har Khaled Alesmael skrivit fina boken Selamlik och dessutom skrivit på Kulturkollo. 2016 var kriget på ett sätt närmare, men jag visste trots allt ganska lite. Jag arbetade på Språkintroduktion och hade en elev från Homs som fick bidra till mitt inlägg. Du kan läsa det här.
Husdjur (2017) Det här var definitivt ett tema där jag slet mitt hår och funderade på hur vi tänkte. Sedan insåg jag att Lucy Dillon alltid har med hundar i sina böcker och skrev om henne. Inägget heter Allt kan lösas med hjälp av en hund. Roligaste inlägget den veckan var ändå Lottas påminnelse om ett udda husdjur. Ibland är det enkla det bästa.
Konspirationer (2018) Ett omöjligt tema kändes det som, men jag fick chansen att läsa Kent Wernes bok Allt är en konspiration. Ibland känns det som att jag alltid tar den tråkiga rollen här på kollot. Skönt då att det finns andra som kan lätta upp stämningen, som när Carolina skriver om kattkonspirationer.
Så vad är slutsatsen? Att jag lärt mig massor av att tvingas vidga mina perspektiv och ibland tänka till lite extra. Hoppas att ni läsare också hittat inlägg som utmanat er.
