Kategorier
Romankoll

Werther och Singoalla

lyran-top

Vi kan inte skriva om hjärta och smärta här på Kulturkollo en hel vecka utan att prata lite om Sturm und Drang, den unge Werther, olycklig kärlek över “gränserna” och riddar Erland Månesköld och Singoalla.

Kategorier
Grafik- och seriekoll Kulturkoll Romankoll

Lyran listar pappaböcker

lyran-top

Det finns gott om minnesvärda pappor i litteraturen när man börjar leta. Och det har inte varit lätt att välja 10 av dem till denna lista. Men här är i alla fall 10 av mina favoritböcker om pappor. Här finns frånvarande pappor, självupptagna pappor, trasiga pappor och underbara pappor. 

Kategorier
Romankoll

Stilla av Ying Chen

lyran-top

chen-ying-stillaDen här romanen har stått och väntat ganska länge i min bokhylla. Ofta har jag tittat på dess vackra omslag och undrat om innehållet skulle kunna matcha. Nu har jag äntligen tagit reda på svaret och jo, jag tycker allt att även insidan speglade en sorts ödslig, kal skönhet. Att jag valde att läsa boken just nu beror naturligtvis på att Ying Chen är en av författarna som i  i år besöker Stockholm Literature, då ska jag allt se till att få min vackra bok signerad.

Som liten blev kvinnan i romanen Stilla övergiven under ett gammalt träd längs vägkanten. Där blev hon hittad, storgråtande, av Operatruppen och omhändertagen av denna. Kvinnan växte upp och blev kringresande operasångerska. Hon gifte sig med en prins som dock snabbt förkastade henne. Kvinnan inledde i stället en kärleksaffär med sin slav. I nuet är kvinnan gift med en arkeolog som önskar att hon kunde sluta prata om sina tidigare liv.

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar vecka 40

Vi skriver mycket här på Kulturkollo men för den som är lässugen finns ännu mer från våra pennor (/tangentbord) på våra egna bloggar. Där recenserar vi också mer än vad vi just nu hinner med här. Därför tänkte vi bjuda på en lista över de recensioner Kulturkollo-kollektivet skrivit annorstädes. Länkar till böcker som är recenserade exklusivt på Kulturkollo och tidigare “Kulturkollo recenserar” hittar du i menyn ovan.

Även den här veckan har vi recenserat många olika typer av böcker. Här finns lite rysligheter, lite romantik, lite mysigheter och en hel del för de lite yngre. Några av oss har dock haft sån boksmälla efter Bokmässan att vi inte recenserat alls … Den här veckan bjuder vi mestadels på recensioner av svenska författare och Fredrik Backman verkar vara en favorit hos flera av oss.

Kategorier
Romankoll

Hemligheter och lögner i litteraturen

helena-top

Familjehemligheter som når ytan. Hemliga världar som ingen av oss vet om. Livslögner som snärjer in oss läsare i en oviss säkerhet där sanning är ett relativt begrepp. Veckans tema är “hemligheter och lögner” och nog är det så att nästan all litteratur handlar om att på ett eller annat sätt avslöja sanningen för läsaren eller för karaktärerna eller visar på en verklighet bortom vår föreställningsvärld.

Jag har äntligen lyckats att ta mig ur min litterära säkerhetszon och kan läsa såväl urban fantasy som science fiction, som många gånger handlar om hemliga världar (se till exempelvis Nene Ormes böcker) eller hur den/de, som innehar makten i en mörk framtid, döljer sanningen för människan. Senast läster jag Hugh Howies Ull, som handlar om dystopisk framtid där människan lever i en gigantisk underjordisk silo där ingen vet varken vad som har hänt med jorden eller vad som egentligen finns utanför den skyddade nergrävda världen.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll Sakprosakoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar vecka 38

Vi skriver mycket här på Kulturkollo men för den som är lässugen finns ännu mer från våra pennor (/tangentbord) på våra egna bloggar. Där recenserar vi också mer än vad vi just nu hinner med här. Därför tänkte vi bjuda på en lista över de recensioner Kulturkollo-kollektivet skrivit annorstädes. Länkar till böcker som är recenserade exklusivt på Kulturkollo och tidigare “Kulturkollo recenserar” hittar du i menyn ovan.

Flera av oss har i veckan läst och recenserat John Ajvide Lindkvists Himmelstrand. Kulturkollo konfererar också om boken, vilket du kan läsa här: Del 1, Del 2 och Del 3. Linda på enligt O, Helena på Fiktiviteter, Lotta på Hyllan och Carolina på Carolina läser… har recenserat.

Kategorier
Romankoll Ungdomsbokskoll

Om förstlingsverk. Om höstens romandebuter. Om att vara först.

helena-top

Det är något alldeles speciellt att läsa debutromaner. Det kan vara en smått hisnande känsla av att vara först att gilla (eller ogilla). Läsningen grusas inte av förutfattade meningar eller tyckande, som mot bättre vetande etsats sig fast någonstans i bakhuvudet eller förväntningarna på grund av tidigare utgivning och, ve och fasa, tidigare succéer. Ett par debutanter som jag särskilt gillar (och som är oerhört välskrivna romaner) är Christin Ljungqvists Kaninhjärta, Carol Rifka Brunts Låt vargarna komma och Mississippi av Hillary Jordan. Ljungqvist har en alldeles egen röst och en stilistisk säkerhet där språket flödar på ett tempoväxlande vis. Brunt har en särdeles förmåga att bygga intressanta karaktärer och gestalta relationerna dem emellan (och hur de sakta nystas upp och rullas ihop igen). Jordan har skrivit en oerhört fängslande historia, som har sex berättarröster, och handlar om den amerikanska södern och dess rasmotsättningar mot slutet av andra världskriget.

Kategorier
Romankoll

Att leva i exil – och att komma hem

lyran-top

När jag för 20 år sedan var en alldeles nybliven psykolog arbetade jag med flyktingar på en psykiatrisk mottagning med fokus på kris- och traumabearbetning. Där träffade jag många människor som försökte hitta ett sätt att hantera sina erfarenheter av krigets våld och ett sätt att leva i exil. Detta var i mitten av 90-talet och inbördeskriget på Balkan rasade för fullt. Men även en del flyktingar från olika afrikanska länder, t ex Somalia, statslösa palestinier och kurder lyckades ta sig till vårt trygga hörn av världen. Och Sverige var ett av få länder som tog emot stora barnfamiljer som kvotflyktingar från olika läger världen över. De människor jag träffade på vår mottagning har jag aldrig glömt. Jag minns deras historier om övergrepp så vidriga att man inte kan föreställa sig dem och jag minns mänsklig styrka och mod som övergår allt förnuft. I fiktiva berättelser om exilproblematik möter jag de här människorna på nytt.

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Fanny listar Crossover-litteratur

helena-top

Böcker som tilltalar såväl en äldre som yngre publik och som hamnar någonstans mitt emellan när man försöker ålderskatergorisera dem. En snabb analys är att död är en röd tråd. Inga följdfrågor på det tack! Om du vill läsa mer om boken så klicka på länken.

Förr eller senare exploderar jag av John Green: Ni kan väl inte ha missat denna?! Boken som blev fulgråten personifierad. Greens bok som skulle kunna platsa på min eländes elände-lista, men som får en hedersvärd plats här istället (för den innehåller ju så mycket mer än bara elände).

Kaninhjärta av Christin Ljungqvist: En fascinerande debutroman där författaren visar på en stilistik säkerhet. Det är ett familjedrama, en ödesmättat grekisk tragedi, en annorlunda deckares en modern spökhistoria. I ärlighetens namn så platsar även hennes Fågelbarn på listan, men jag har bara tio platser att fördela.

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt: Om June som står mitt i sorgen efter sin älskade morbrors död i aids. Om vänskap, syskonskap, systerskap, föräldraskap, liv och död.

Hungerspelen av Suzanne Collins: Jag läste hela trilogin i ett svep så jag har lite svårt att särskilja dem åt. Historien borde ingen ha missat vid det här laget. Äventyr, spänning, och dystopi.

Jellicoe road av Melina Marchetta: Författaren väver på ett skickligt sätt samman tre tidsperioder. I nutid råder ett Flugornas herre-inspirerat territorialkrig på Jellicoe Roads internatskola. Kriget har sitt ursprung i vad som hände för tjugotvå år sedan och komplicerades av händelser för tre år sedan. Lägg till en del Romeo- och Julia-vibbar så har du Jellicoe Road. Förvirrande? Jajamen…

Boktjuven av Markus Zusak: Tyskland 1939. Liesel stjäl sin första bok, Dödgrävarens handbok, och hennes liv är därmed förändrat. Om kärleken till böcker och livet utanför.

Jag saknar dig, jag saknar dig av Peter Pohl och Kinna Gieth: Det var många år sedan nu, men jag minns fortfarande den näst intill outhärdliga sorgen som boken dröp av. Den handlar om tvillingssystern som blev kvar och om att överleva. En omläsning kanske blir “too much to bear” då jag idag själv är mamma till tvillingar.

Innan jag dör av Jenny Downham: Tessa har leukemi och vet att hon snart ska dö och hon börjar lista alla de saker hon vill uppleva innan hon dör. Trots att det är många år sedan jag läste den kan jag utfärda fulgråtsvarning.

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren: Jag tillhör den lilla skara som läser Engelsforstrilogin i takt med pocketutgivningen, d.v.s. inväntar jag fortfarande del 3. Det är magi, spänning och tonårsproblem i en härlig blandning. Jag gillar även om jag inte direkt har kastat mig över fortsättningen.

Divergent av Veronica Roth: Det framtida dystopiska Chicago är indelat i fem falanger där ett lämplighetstest hjälper dig i ditt beslut om i vilken falang du vill tillhöra. Det är lättläst, spännande och du slipper minsann den minst sagt uttjatade kärlekstriangeln.

Foto: “Generations” av Emanuele Toscano (CC BY-NC-ND 2.0)

Kategorier
Kulturkoll Romankoll

Det finns favoriter och så finns det f a v o r i t e r!

helena-top

Jag snackar läsning som berör lite extra. Tidlös läsning som stannar kvar och där navelsträngen sitter ovanligt hårt. Jag kanske inte minns exakt vad de handlar om (vanligt förekommande!), men jag minns känslan. Läsupplevelsen. Några av dessa listar jag nedan och ordningen har ingen som helst baktanke. Ibland handlar det om hela författarskap och ibland om en enskild bok.

Det stora internationella genomslaget fick  Chimamanda Ngozi Adichie med En halv gul sol, i vilken hon fick hela världen att minnas Biafrakriget som utspelade sig mellan 1967-70. Hon lyckas på ett passionerat, närvarande och nyanserat sätt att fängsla läsaren med sina människoskildringar och med det historiska skeendet (utan att bli historiskt tung och torr). En tegelsten, men läsupplevelsen! Med reservation att jag ännu inte har läst hennes senaste så kan jag varmt rekommendera hela hennes utgivning.

Gardell. Gardell. Gardell. Han talade rakt till mitt tonårsjag med En komikerns uppväxt och knockade mig med trilogin Torka aldrig tårar utan handskar: Kärleken, Sjukdomen, Döden, Norstedts (2012-13): Jag skrev i den första recensionen: “När jag kom till sista punkten på första sidan så kom jag på mig själv att jag hållit andan från första stavelsen. Med en klump i halsen och en i magen förstod jag att detta är en bok som kommer att göra ont både psykiskt och fysiskt. En bok som kommer att slå en rak höger direkt mot hjärtat.” Så blev det.

En bok som utmanade mig med sitt provocerande språk och som visade att det är helt okej att inte skriva som alla andra (och att man t.o.m. kan bli utgiven) var Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri. Idag är det kanske vanligare att man leker med språket i romanform, men då (2003) var det ovanligare (i alla fall i min, då, begränsade läsvärld).

Svindlande höjder från 1847 av Emily Brontë; Kärlekshistorien mellan den föräldralöse Heathcliff och hans fostersyster Catherine. Det är dunkla kalla stenhus, en dimhöljd trolsk hed, tragedi, kärlek och fylld av mystik och symbolism. Kompositionsmässigt är den enastående. Tillägggas bör att jag läste denna under studieåren med mina litteraturvetarglasögon. Omläsning vill jag helst undvika då jag inte vill förstöra den första läsupplevelsen.

Cormac McCarthys Vägen från 2006: Favoriternas favorit! En tämligen tunn bok, men som fick mig att känna djupt in i märgen: jag frös och hungrade. Jag grät. Floder! Du får följa en far och en son på en vandring genom ett apokalyptiskt land där himlen är för evigt grå, eldarna härjar landskapet och människan visar sin sämsta och bästa sida. En bok som rör dig ända in i själen.

En av mina favoritförfattare är Joyce Carol Oates. Om jag bara ska välja en bok, så väljer jag Dödgrävarens dotter, med den enkla anledningen att den var min första Oates. En intensiv, fascinerande och fysiskt påtaglig berättelse om Rebecka, vars familjen slås sönder p g a en till synes oundviklig tragedi. En historia som är djupt engagerande och det var svårt att lägga boken ifrån sig. En bok som känns i magen – både på gott och ont. Oates är kanske den författare som jag har läst minst av och ändå sätter som en av favoritförfattarna (hon ger ju ut böcker i en rasande fart, så jag hinner helt enkelt med).

En annan av mina favoritförfattare är Sofi Oksanen och då väljer jag att lyfta fram hennes Utrensningen, som handlar om den gamla kvinnan Aliide och den unga Zara, vars öden flätas samman i en gripande historia. Den är fylld av skuld, skam, hemligheter och skriven på ett vackert språk där du kan ana både återhållsam raseri och livsglädje.

Avslutningsvis vill jag ta med Toni Morrisons Älskade, Bra böcker (1988): En suggestiv dimma ligger över berättelsen om Sethe, hennes familj och deras mörka historia.Trots att Morrison förenar realism med magiska inslag upplevs historien som trovärdig och kryper därför in under skinnet på läsaren. Och språket! Språket!

Skärmavbild 2014-08-08 kl. 12.42.28