Kategorier
Kulturkoll

Fel, fel, fel Carolina!

helena-top

Undertecknad rundar av veckans tema “skogen”, med en kort replik till Carolinas inlägg “Skogen vs havet“. Det är så befriande att ligga sist på veckan, då jag (förhoppningsvis) får sista ordet i det här [mohaha].

Vadå skogen vinner?! Ja, jo, visst skulle jag springa till skogs eller ro till havs under zombieapokalypsen så skulle jag överleva längre i skogen än till havs (om vi bortser ifrån hela den där zombie-grejen då, fast enligt senaste säsongen av Fear the walking dead så kan de tydligen typ simma). Överleva kanske är en överdrift i sammanhanget, men jag skulle sannolikt dö snabbare av hunger till havs än i skogen. Numera bor jag också närmare skog än hav, så sannolikheten att jag skulle orka springa ända till havet är tämligen liten (obefintlig?!). Nu känner jag att jag kom ur fokus – poängen ska ju vara att havet slår skogen med hästlängder. Så det så!

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll

Musmos med ägg? Gottgott smörgåspålägg!

Linda
En mus tog en tur i en sjumilaskog.
En räv tänkte: Godis! Dig kniper jag nog!
Vart ska du gå lilla musbruna mus?
Jag bjuder på lunch i mitt nergrävda hus.
Förtjusande vänligt min räv, men o,
Jag ska just äta lunch med en Gruffalo.
En Gruffalo?! Vad är det månntro?
Ett hiskeligt djur är en Gruffalo!

 

Vi kunde den utantill. Läste den i kör hela familjen. Många, många gånger. Jag talar om boken Gruffalon av Julia Donaldson om den lilla musen som skrämmer alla de farligare djuren i skogen med att Gruffalon ska komma. Gruffalon, det hiskeliga djuret som musen själv hittat på, men som plötsligt dyker upp i all sin prakt. Han har hiskeliga betar och klor av stål, hiskeliga tänder (just hiskeliga var ett favoritord för grabbarna O under en period), knöliga knän, knotiga tår och en giftgadd på näsan, sedan fylldes ryggen av lila taggar, som alltid lockade till skratt. Dessutom älskar han att äta helstekt räv, uggleglass, stuvade ormar och faktiskt också musmos med ägg. Men musen låter sig inte skrämmas, utan tar med Gruffalon på en tur runt skogen för att visa att djuren faktiskt är rädda för honom.

Gruffalon är en klassisk berättelse om hur den lilla och smarta, kan lura de större, farligare och kanske inte fullt lika klipska. Bilderna är gjorda av Axel Scheffler och Lars Hellsing har översatt.

Skogen som den mystiska platsen är vanlig i barnböcker. Ett ställe som befolkas av underliga djur, men också av tomtar, troll och andra väsen. Vilka andra barnböcker om skogen minns du?

Kategorier
Kulturkoll

Kulturkollo möter Johan Egerkrans – om tomtar, troll och naturväsen

Foto: Åsa Liffner

Lotta

Skogen är inte bara hemvist för älgar, harar och bärplockare. Här döljer sig också vittror, troll och skogsrå. Johan Egerkrans är illustratör, konstnär och dessutom författare till den fantastiskt fina boken “Nordiska väsen” där man får lära sig allt om naturväsen och folktro. 

Hur kom det sig att du skrev Nordiska väsen? Har du alltid varit intresserad av naturväsen?
Ja det kan man nog säga. Jag har om inte annat alltid varit oerhört intresserad av mytologi, jag läste högar med böcker om de grekiska och nordiska gudasagorna som liten. Sedan började jag – som många i min generation – spela rollspel i tioårs-åldern och då öppnades en hel värld befolkad av troll och vättar. Man läste ju såklart Tolkien också och då blev man ju lite nyfiken på var alla de där varelserna kom ifrån

När jag var liten så var det typ John Bauer eller någon gammal skrift från nån hembygdsförening, om man ville läsa om svensk folktro.. men det fanns inte så mycket “modernt”. Där har ju du fyllt ett stort hål känns det som, en uppdaterad John Bauer för 2000-talet. Du nämner ju också Bauer i förordet, är det han som är den stora inspirationskällan? Eller finns det andra?
Jag är såklart väldigt inspirerad av Bauer – annars hade jag inte nämnt honom i förordet. Samtidigt är han en ständigt närvarande influens för många illustratörer – både i Sverige och internationellt. Jag upptäckte honom tidigt – mina föräldrar hade en bok som samlade bilder och sagor från Bland Tomtar och troll och jag var helt fascinerad av hans krumma troll och mossbelupna stenbumlingar. Men jag har såklart tagit inspiration från en mängd andra tecknare också: Arthur Rackham och Brian Froud är två favoriter.

Kategorier
Kulturkoll

Skogen vs havet

carolina-top

En del människor trivs allra bäst vid havet och vill ha sitt drömhus med fri utsikt över ständigt skiftande vågor, färger, solnedgångar och horisont. Andra tycker i stället att skogen är bäst, djupast, och ger den där friden. ron, omväxlingen, trädsuset och ensamheten. En stuga långt ute i skogen utan grannar! Trädsus som vaggar till sömns!

Nu tänkte jag göra en synnerligen vetenskaplig och välunderbyggd undersökning av vilket som är bäst av de där två: skogen eller havet? Många faktorer ska vägas in och funderas över, och svaret kommer att ha en viss tyngd för… låt oss se. Människor som ska köpa hus? Konstnärer som söker motiv? Dem som inte vet var de ska förlägga sin semester? Nåja, något kan vi säkert använda det hela till. Nu över till undersökningen:

Första grenen: Monster, väsen & sånt där

Havet:
Kraken. Flygande holländaren. Diverse döda sjömän. En hungrig haj, färg: vit, storlek: stor. Saker Som Vill Dra Dig Ner I Djupet Och Dränka Dig.
(Näcken hör inte hit eftersom han mer häckar inåt landet i bäckar, åar och insjöar)
Skogen:
Skogsfrun, troll, tomtar, älvor som dansar, de underjordiska (fast liksom mer undertill då, va), ondskefulla träd att fastna i, överhuvudtaget Saker Som Vill Få Dig Att Gå Vilse. Fauner. Och den där ”vilda jakten”.
Kommentar till första grenen: En viss seger för skogen. Kraken är ju rätt stor, men om det värsta havet har att komma med på den här fronten är något man numera kallar dem som det är synd om  (”din lilla krake”) – ja, då ligger havet rätt illa till i matchen.
Kategorier
Kulturkoll Lyrikkoll Romankoll

Skogen – en plats för liv och död

anna-topSkogen på bilden är min barndoms skog, den som jag plockat blåbär och kantareller i under många år. På morfars hyggen växte vildhallonen, lingon plockades å myren bredvid torvtäkterna. Ved för uppvärmning skulle tas ned, kapas, huggas och staplas. Vilt sköts så att frysboxarna bågnade och ska jag vara ärlig så minns jag mest mygg, knott och förfärligt långtråkiga dagar när man arbetade sida vid sida gammal som ung. Där fanns ganska lite tankar på rekreation. Jag är uppväxt med skogen som en plats för försörjning även om just jakten var en hel del nöje för åtminstone min pappa.  Jakt var, som för så många i hans generation, ett av hans största nöjen. In i det sista, mycket sjuk så planerade han för vilket torn han skulle kunna ta sig till med bil och hur jaktkojan skulle kunna flyttas så att den blev mer tillgänglig.

Kategorier
Kulturkoll

Veckoutmaning: Favoritskogen

Lotta

Det finns så många fina skogar här i världen. Veckans utmaning består i att visa upp en bild på just din favoritskog.

Det kan vara en skog du läst om, som fått eget liv i ditt huvud. Det kan vara en skog från din favoritfilm. En skog du sett på en tavla. Det kan vara en skog du besöker ofta eller drömmer om att besöka. Det kan vara en riktig skog eller en hitte-på-skog.

Svara i en egen blogg, på Twitter eller på Instagram, och glöm inte att lägga en kommentar i kommentarsfältet. (Svarar ni på Twitter eller Instagram så tagga gärna med #kulturkollo)

Kategorier
Kulturkoll

Skogen är en känsla

helena-top

Jag har haft väldigt svårt att skriva det här inlägget. Inte för att jag inte gillar skogen utan för att jag gör det. Så mycket! Skogen är i mycket en känsla för mig och hur skriver man en känsla?

Skogen är vemodet, historien, allt det som varit. Den är människor som levat och hus som förfallit och blivit ruiner. Den är jordkällare och äppelträd mitt ute i ingenting. Den är lyckliga liv, strävsamma liv, olevda liv, död. Den är barnen från min avhandling och från verkligheten, de som föddes oönskade och lades ut att dö. Den är rackaren som levde i stugan bortom byn. Den är barn som plockar blåbär och blommor. Den är skogsvägen i Kejsarn av Portugallien och björnen på Gurlita klätt i Gösta Berlings saga. Den är Selma Lagerlöf och Dan Anderssons timmerkoja.

Skogen är en tillflyktsort. Den är dit jag söker mig när jag vill gå tillbaka, eller när jag behöver gå in i mig själv. I skogen kan jag gå i timtal och bestämma mitt liv, hitta mening och förklaringar. Där finns luften och tystnaden och frånvaron av krav. Där finns så mycket liv!

Kategorier
Kulturkoll

Vad döljer sig i skogen?

Lotta

Veckans tema på Kulturkollo är skogen. En plats som egentligen är många platser i en, och lika många känslor. Upplevelsen av skogen är högst unik. Det finns en skog för varje tillfälle.

Skogen kan vara trolsk och spännande. Gamla, täta granskogar med murkna stubbar och nedfallna lågor där solljuset knappt når ner mellan trädstammarna. Den kan till och med kännas farlig och hotfull med mörka, knotiga, vassa grenar där det är lätt att gå vilse och där okända faror lurar.

Skogen är också en plats för rekreation. I ljusa, öppna björkskogar eller bland glesa tallstammar finns friden, lugnet, fågelkvittret och vindens sus. Här är det lätt att vandra och lätt att andas.

Andas, det gör skogen också. Växande skog är jordens lungor. De binder koldioxid och producerar syre. Skogen gör gott för klimatet.

Skogen kan vara ett skafferi. På hösten glimmar tuvorna röda och blå av lingon eller blåbär, och har du tur kan du hitta ett gyllene hav av kantareller. Här hittar jägaren sitt vilt, och här kan du fylla på ditt vedförråd.

Skogen skapar också arbetstillfällen. Det är många som får sin försörjning via skogen – allt ifrån maskinförare och skogsvårdsarbetare till plantskolearbetare, sågverksindustri, snickeriföretag och åkerier. Som i sin tur skapar fler arbetstillfällen till företag i sin närhet. Skogen försörjer både landsbygd och stad.

[quote]Den som lyss, som liten slarv
till skogens dån, får annat arv
än den, som föds vid en gata
– Verner von Heidenstam[/quote]

Skogen och skogsbruket har genomsyrat Sverige i århundraden. Skogen är en del av Sveriges själ. Vad vore vi utan den? Vad vore konsten och litteraturen? John Bauer, Elsa Beskow, Gustav Hedenvind-Eriksson, Dan Andersson, Bruno Liljefors, Kerstin Ekman, Verner von Heidenstam… ja listan kan göras lång… Och så har vi musiken: Mors Lilla Olle, Hårgalåten, Visa i Molom… Skogen har inspirerat många.

I veckan ska vi låta oss inspireras av skogen. Det är försommar och skogen står i sin vackraste skrud. Vi ska vända på stenar, skrapa på mossor och förhoppningsvis kåda ner vår händer ordentligt. Hoppas att ni hänger med ut i skogen!