Att vara lite knäpp och älska det

Linda
Som svensk- och engelsklärare är min uppgift inte sällan att tillsammans med mina elever uppmärksamma språket. Ord i alla dess former får mig att gå igång totalt. Att vrida och vända på orden och hitta det perfekta ordet som skapar den perfekta meningen är riktigt roligt. Ibland tittar mina elever på mig som vore jag helt galen och kanske är jag knäpp, men jag är utan tvekan stolt språknörd.

En av de böcker som jag fortfarande kommer ihåg från min utbildning och fortfarande återkommer till är Att lära ut författarens hantverk av Ralph Fletcher. Där beskriver han bland annat hur han samlar på fina, roliga och vackra ord för att sedan kunna använda dem i texter. Ibland får han vänta riktigt länge på att det perfekta ögonblicket ska infinna sig. Jag samlar också på ord. Vackra ord, roliga ord, gamla ord, nya ord. Ord som jag älskar på engelska är till exempel haphazard, flabbergasted, unputdownable och thus. På svenska tycker jag till exempel om onekligen, skimrande, tillika och förgätmigej. 

Just nyord är roliga. Kreativiteten i skapandet av nya ord smittar och även om många av dem aldrig kommer att användas speciellt mycket. Andra är så där härligt kreativa att de måste användas, som zlatanisera och mansplaining. Vissa är riktigt användbara, som hen. Ett litet ord som väckt orimligt starka känslor.

Även grammatik kan få mig att gå igång. Det är faktiskt otroligt roligt att ta ut satsdelar. Inte så att jag gör det på lördagskvällarna, men inte långt ifrån. Sara Lövestams fantastiska bok Grejen med verb är så lärorik och så rolig att jag blev mållös under läsningen. Jag tog med mig boken till en boktipsarkväll på jobbet och det dröjde inte länge innan kollegorna satt och frustskrattade. Sara Lövestam är så otroligt begåvad att en vanlig enkel språknörd som jag blir totalt mållös.

Det finns dock en baksida med att vara språknörd i dagens samhälle. Otaliga är de gånger då jag får bita mig i tungan eller hålla mina fingrar från tangentbordet, för att inte leverera oönskad rättning av språkfel. Särskrivningar får mig att bi helt tokig, alternativt fnissa loss ordentligt. Felaktig användning är dem gör mig helt kallsvettig. Ännu värre är det när jag hör människor i allmänhet eller ännu värre lärare, rekommendera att genomgående använda dom för att undvika misstag. Då vill jag ställa mig upp och skrika ”men skärp er, hur svårt kan det vara”, men istället suckar jag lite för mig själv och ser till att varje särskrivning och varje irriterande språkfel mina elever gör uppmärksammas, rättas och förhoppningsvis undviks i framtiden. För det är inte så himla svårt. Skriv ihop ord som låter som ett ord och lär dig vad subjekt och objekt är. Inse också att de ibland kan vara en artikel som visar att ett substantiv står i plural.

Mest hoppas jag att de positiva sidorna med att vara språknörd märks mest. Även om mina elever sällan skrattar åt de svensklärarskämt som ibland hoppar hur min mun, utan mest skakar på huvudet. Jag är helt klart lite knäpp och det bjuder jag på. Jag är också väldigt nöjd med att ha ett jobb där jag faktiskt får vara nörd varje dag.

5 kommentarer Lägg till din
  1. Å vad härligt att få vara språknörd på arbetstid! Själv valde jag ett annat yrke, men kämpar också med att låta bli att rätta språkliga felaktigheter. Just detta överanvändande av ”dem” får mig att gå i taket fullständigt. Jag ser aldrig någon göra fel på hon och henne, inte ens mina norrländska vänner. Så hur svårt kan det vara??!!! Jag vet inte om det finns en uppfattning om att dem är en finare form av talspråkets dom och därmed kan användas överallt?

  2. De och dem börjar jag köra med mina elever på lågstadiet. Går inte in för alla, men de vet åtminstone att det finns två varianter och att de inte kan använda vilket som. Mitt svenska favoritord är vemod, på engelska är jag löjligt svag för fisticuffs, whatnot och vexation.

    1. Snygga ord, speciellt vexation. Fisticuffs fick jag slå upp, men borde kanske kunnat räkna ut betydelsen. Och ja, egentligen är det ganska simpelt med de och dem och de flesta brukar kunna få kläm på det.

  3. Jag är svag för ordet basilisk och blev förtjust när systemet tog in ett australiensiskt rödvin med det namnet. Jag köper det ibland bara för att få läsa på etiketten 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.