Kategorier
Kulturkoll

Tisdagsutmaning: Något att längta efter

carolina-top

Vi ägnar alltså vår första temavecka åt att blicka framåt och längta efter allt nytt som kommer ut, eller har premiär, eller allt som ska ske i form av program, arrangemang, föreläsningar, föreställningar. Därför är vår första tisdagsutmaning för året förstås att fråga efter vilka saker du längtar efter?

Vilka 3 kulturella upplevelser under 2017 längtar du efter?

Bok som ges ut, film som har premiär, konsert du ska lyssna på, teaterföreställning du ska se, valfritt kulturellt arrangemang du ska vara med på… blanda fritt!

Svara i kommentarerna nedan, eller i egen blogg (men länka nedan så att vi hittar dig)!

 

Bild: Jasper With Birthday Present av Henry Burrows (CC BY-SA 2.0)  Kommentar: Jag har ingen aning om vem Jasper är (jag hittade bilden på flickr) men… blicken! BLICKEN! Älskar den där koncentrationen <3

Kategorier
Kulturkoll

Nytt år – inte utan min almanacka

Nytt år – ny almanacka! Så är det för mig och så är det för många andra. Min spaning är att de senaste åren har de digitala kalendrarna allt mer ersatts av de där på papper igen.  Jag är sugen på att hänga på men var börjar man? Hur gör man? Jag var helt enkelt tvungen att konsultera ett planeringsproffs – Sofie med den väldigt fina kalendern @planwithsofie. Läs och inspireras!

Det är ett nytt år, 2017, och med ett nytt år kommer ännu en gång den där känslan av nystart. Detta är året då jag ska börja träna, äta nyttigare, vara ute mer och tackla projekt av olika slag. Känner ni igen er? Jag får alltid en energiboost i samband med det nya året. Jag gör planer och listor över stora som små projekt och drömmar. Känslan av att det här året kommer bli fantastiskt är nästan överväldigande. I alla fall på pappret.

Ett nytt år för mig betyder också att jag behöver se över mitt planeringssystem och eventuellt göra ett nytt. Hur många kalendrar behöver jag i år? Vad ska jag ha för färgtema, månadsuppslag och veckovy? Vilka funktioner vill jag att kalendern (eller kalendrarna) ska ha och vad behöver jag ta bort? Ni hör, att skapa ordning i sitt liv kan vara ett rätt omfattande arbete. Speciellt om man är en plannernörd som jag.

Kategorier
Kulturkoll

Nu blickar vi framåt!

carolina-top

Äntligen! De två mörkaste månaderna är slut! (ja, i princip…) Det gick den här gången också, med hjälp av adventsljusstakar, levande ljus och mängder av tulpaner! (och en eller annan ostbåge) Nu ruskar Kulturkollot på sig, viker filten åt sidan och stiger ut i ljuset, och februari stavas bara med och inte alls med något jämra va. Så det så.
Där jag bor (så långt söderut vi kan komma och fortfarande bo i Sverige) är februari månaden då både vintergäck och snödroppar tittar upp ur marken. Ett minnesvärt år för kanske femton år sen fick naturen någon tokknäpp och slog till med femton plusgrader flera februaridagar i följd. Vi satt ute i trädgården och fikade, och jag var ute och joggade i kortärmat. Det kan hända i år också. Kanske?

Det var ju väldigt vad jag slirar iväg i naturbeskrivningar – det här är Kulturkollo, Carolina, inte Naturrutan. OK – det jag ville prata om är hur det yrvakna kulturkollot lämnar januariord, listor och jul bakom sig och ser framåt mot allt nytt och fräscht. Vi drar igång temaveckorna igen, och denna första ägnar vi åt allt det nya som kommer. Nya böcker av favoritförfattarna, spännande böcker av debutanter, nya filmer vi vill se, kulturarrangemang och annat vi vill uppleva. Nytt, nytt! Hej 2017, vad bjuder du på??

 

Bild: Sunrise av Miss Shari (CC BY-NC-ND 2.0)

Kategorier
Kulturkoll

Vinter med Kulturkollo #löfte

carolina-top

De här envisa snödropparna får symbolisera löfte, och alltså löftet om VÅR. Den kommer. Snart!

Och löfte får bli vårt sista Vinter med Kulturkollo-ord – i morgon börjar en ny vecka, och då drar vi igång med våra vanliga veckoteman igen. Löfte innebär också att jag lovar att det blir nytt, fräscht och framåtblickande. Vi ses imorgon!

 

Bild: Snowdrops av noluck (CC BY NC ND 2.0)

Kategorier
Kulturkoll

Vinter med Kulturkollo Skoj med #snö

Ibland är det värt det, att gå upp före maken på morgonen och gå iväg… Skapa din egen historia med snön på bilarna. Kanske grannens Fiat är lite förtjust i deras cykel? Starta snöbollskrig mellan er och grannen rätt övers Toyota?

Hallooooo?
Kategorier
Kulturkoll Romankoll Ungdomsbokskoll

Kulturkollo recenserar v 4 2017

Vi kämpar fortfarande på med våra vinterord, men på måndag kör vi gång med våra veckoteman igen. Vi har en spännande vår framför oss. Just nu må här vara tämligen tyst, men det händer emellanåt lite mer på våra egna bloggar. Veckans recensioner hittar du i följande lista:

At last comes love av Mary Balogh (Helena)

Bartmaeus – Amuletten från Samarkand av Jonathan Stroud (Ulrica)

De behövande av Helena von Zweigbergk (Linda)

Den tid då ljuset avtar av Eugen Ruge (Anna)

Det är Lotta, förstås! av Merri Vik (Linda)

Det är natten av Karolina Ramqvist (Anna)

Den som stannar, den som går av Elena Ferrante (Anna)

En nästan sann historia av Mattas Edvardsson (Ulrica)

Ett päron till morsa. Om livet som småbarnsförälder av Theresa Tingbrand (Viktoria)

Fummel & drummelrekordet av Johan Rockbäck (Viktoria)

Hustrun av Meg Wolitzer (Linda)

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld (Carolina)

The Dwarves av Markus Heitz (Carolina)

Vinterstaden av Arnaldur Indridason (Anna)

Vi är en av Sarah Crossan (Linda)

Väggen – en utbränd psykiaters anteckningar av Pia Dellson (Helena)

Kategorier
Lyrikkoll

Vinter med kulturkollo #Stjärnklart

helena-top

Jag har ju egentligen redan skrivit ett diktinlägg, men det kan väl inte bli för många? När jag har turen att stöta på en stjärnklar kväll brukar jag söka mig ut på en äng som ligger inte allt för långt från mitt hem. Där är det mörkt nog att kunna ställa sig och verkligen uppleva stjärnhimlen ovanför och nästan runt sig. Känslorna det för med sig, av oändlig tacksamhet, svindel, bubblande glädje och vemodig sorg är så splittrade och fantastiska att jag inte kan återge dem. Därför lämnar jag det till dem som kan, poeterna. Varsågod, en duo om stjärnor:

Kategorier
Kulturkoll

Vinter med Kulturkollo #iskallt

bildkälla: wikipedia

En Salchow är hoppet när konståkaren åker baklänges på ena fotens innerskär, hoppar och roterar ett helt varv, eller fler, och landar på andra fotens ytterskär.

Ett hopp uppkallat efter sig, tio VM-guld, 9 EM-guld och det första olympiska guldet i konståkning någonsin (1908) är den svenske konståkaren Ulrich Salchows eftermäle. Han var en pionjär i sporten och jag hittade en film från 1911 som jag vill dela med mig av. Hur coolt är inte det? #iskallt!

Varför jag skriver om en mer än hundra år gammal konståkare på en kulturblogg? Jo, idag börjar faktiskt tävlingarna i Ostrava om medaljerna i det europeiska mästerskapet i konståkning. Där lär de göra ett gäng trippel-Salchows. Ni vet väl att sport också är kultur, iallafall i min värld!

Kategorier
Barnbokskoll Kulturkoll

Vinter med Kulturkollo #pulka

linje-ulrica

Pulka! Hur fick jag det här ordet? Vi valde själva, säger du? Jaha. Ja, då så!
På bilden ser ni mina barns pulka och stjärtlappar som denna vinter har använts vid tre (!) tillfällen. Mina stackars skånska barn är verkligen inte bortskämda med snöiga vintrar. Och det är lite synd för de verkar, till skillnad från sin mor, gilla att vara ute i snön.

Annars vill jag så här i pulka – och stjärtlappstider passa på att tipsa om Pija Lindenbaums ljuvliga barnbok Gittan och älgbrorsorna:

[quote]Då kommer Nils. Han ska åka stjärtlapp på baksidan av huset. Det vill Gittan också. Med världens sus ner för backen!
– Min stjärtlapp får FEMTON-ARTON-SNABBT, säjer Gittan.
– Min går TUSEN, säjer Nils.[/quote]

Kategorier
Kulturkoll

Vinter med Kulturkollo #filt

Linda
Dimman ligger som en filt över oss här i Gråbo just nu och har så gjort i några dagar. Så grå och tråkig som bara januari kan vara. I februari brukar livet, eller i alla fall hoppet om detsamma, komma tillbaka tillsammans med ljuset. Tills dess gömmer jag mig under en bokstavlig filt och ser ett avsnitt eller två av någon tv-serie. Böcker är jag för trött för och det är en av de saker som ogillar med januari. Jag försöker, men somnar som en stock efter bara några sidor.

Men åter till dimman och musik som lovar att den snart lättar. Tågen letter av Carl Nielsen är ett av de vackraste stycken jag vet. De fina bilderna är tagna av Kristina Tandrup Pedersen, Njordfoto.