I veckan ska vi fokusera på Stockholm. Vår huvudstad, denna stad som vi alla på något sätt har en relation till. Oavsett var i landet vi bor har vi en åsikt och en bild av Stockholm.
Det händer titt som tätt att stockholmsjournalister åker ut på landet och gör exotifierande reportage om det som händer (och inte händer) i de små orterna. Vem minns inte Aftonbladets ”Missanpassad i Missenträsk” eller Expressens ”Det är kul när det händer något”. Man upptäcker storögt en främmande värld och berättar från ett utifrånperspektiv som endast storstadsbon kan känna igen sig i. Vi andra som bor och lever i den verklighet som de berättar om känner oss ofta utanför, mindre värda eller rent av förlöjligade.
Men i veckan vänder vi lite på steken. Nu får vi som är icke-stockholmare chans att berätta om Stockholm från ett utifrånperspektiv.
[quote]det stinker från en pissoar
och jag hör hur några pratar
”jag älskar mitt meningslösa liv
hur är ditt liv”
och nån svarar
”jag är glad att bo
i Stockholm”[/quote]
Älskar, hatar, eller ”det är komplicerat”. Alla tycker vi något om Stockholm. Otaliga är de böcker, tv-serier, filmer och kanske framför allt musik som har Stockholm att tacka för sin tillblivelse. Vad vore hela kultursverige utan Stockholm? (Kittlande tanke för övrigt!)
[quote]och en taskig recensent
står och petar i nåt tilltugg
och viftar med en ölbiljett
och säger det här är konst
jag är i Stockholm[/quote]
Jag älskar Stockholm. Stockholm för mig betyder både jobb och nöje. Ibland blir det jobbresor som innebär tidiga morgnar och sena kvällar och inte så mycket strosande i parker och gränder. Jag blir både energifylld och energitömd. Ibland blir det rena nöjesresor då jag frossar i det rika utbud som finns av mat, shopping, museum och roliga saker som händer. Allt är öppet och tillgängligt, hela tiden.
[quote]herr Andersson har drunknat
i ett hav av kaffe latte
han är kontinental och originell
han är sorglig, men utvald
att leta efter sig själv
det är vad som gäller
här i Stockholm[/quote]
Men jag tycker inte om allt med Stockholm. De där dunsterna av avlopp och urin som väller emot en ibland. Jag gillar inte heller stressen och jäktet. Att alla människor springer hela tiden. Alla har bråttom. Till och med rulltrapporna går fortare än hemma. (Jo det är sant!) Och jag avskyr den smutsiga luften som lägger sig över hår och hud. Ibland är jag rädd också, om jag är ute sent, om det är mörkt, om jag är ensam. Och alla de här råttorna som ska finnas överallt i miljontals, de skrämmer mig trots att jag aldrig stött på någon. Hemma behöver jag inte känna mig rädd.
[quote]här hälsar man på vakterna vid Stureplan
han är killen hela dan
i den här stan
här har man god smak och pengar kvar
det stinker från en pissoar
här träffas man på nån godkänd sushibar
här i Stockholm[/quote]
Men mest älskar jag ändå Stockholm. Älskar och önskar att jag kunde få tillgång till staden ännu mer. För min egen skull, för alla de releasepartyn och bokträffar och föreläsningar jag skulle kunna tacka ja till. Men också för mina barns skull, alla dessa museer och kulturupplevelser som kunde vara vardagsmat istället för enstaka händelser. Jag vill också ha del av allt det där utbudet. Spontant, hela tiden, när som helst. Jag hoppas att ni stockholmare förstår hur privilegierade och bortskämda ni är.
[quote]här är alla lika övergivna
ensamma, synd om oss
här går man inte runt och hälsar på
man måste ringa först
man måste boka tid
man måste skynda sig
man måste skärpa sig
man måste komma in
i Stockholm[/quote]
Så visst känner jag en viss avundsjuka ibland. Jag vill också vara med! Fast det betyder inte att jag vill bo i Stockholm på heltid. Jag vill ha mitt lugna, avslappnade, okomplicerade liv med fem minuters resväg till allt som är viktigt. Där jag umgås med mina grannar och där jag inte behöver låsa ytterdörren. Drömmen vore fri tillgång till en enkel, hyresbefriad, liten lägenhet bland takåsarna någonstans i Vasastan eller på Söder. Det räcker gott…
[quote]det stinker från en pissoar
det är nån som har somnat där
det är väl nån som bor där
han som vankar runt i tunnelbanan
han är en del av atmosfären
det är skönt att va i smeten
det är skönt att känna pulsen
det är skönt att bo
i Stockholm[/quote]
Avundsjuk är jag också på alla er som äger ett eget boende i Stockholm utan att vara överbelånade. Förstår ni hur rika ni skulle bli om ni sålde och flyttade till en småstad? Kanske också lyckligare eftersom stockholmare är mest deprimerade i landet.
Citaten ovan kommer från låten I Stockholm av Lars Winnerbäck.