Jag är visst bitter!

helena-top

Om vem av oss som kläckte idén för veckans tema låter jag vara osagt. Av den enkla anledningen att hela bunten kulturkollare står och visslar och tittar förstrött åt ett annat håll när frågan kom: VEMVARÉ?! I veckans utmaning så lyser dock de bittra karaktärerna med sin närvaro och vi har fått läsa om såväl Edmond Dantés, Heathcliff i Svindlande höjder, hakespeares Richard III som Rut i Änglagård. I inledningsinlägget lyfte jag  Ebenezer Scrooge, Severus Snape och Miss Havisham i Lysande utsikter.

Om jag är bitter? Nej, nej, nej. Jag är nog lite som Lotta: “Däremot kan jag vara både sur och elak och gnällig och irriterad och avundsjuk och missunnsam och skadeglad – men bitter, nej verkligen inte.” Eller jo kanske ibland. Visst känner vi oss bittra emellanåt, va?! Själv snuddar jag vid bitterheten när mejlboxen fylls av bokliga event, happenings, kulturevenemang m.m. och allt sker i hufvudstaden. Då känner jag mig utanför! Och lite bitter.

Hur som haver, jag vill dock avslutningsvis lyfta fram ett inlägg med stor igenkänningseffekt: Helenas fina inlägg om utmattning. Jag har själv varit i utmattningsland och besöker det emellanåt fortfarande.

Herregud ändå så många böcker, artiklar och tyck jag läst om utmattning sen jag själv insjuknade (eller vad man nu gör…). Ord efter ord efter ord om hur jag ska ta mig upp och ut. Hur jag ska träna för att bli “frisk”, och tänka positivt och vara mindful och resa bort en stund eller isolera mig hemma. Eller yoga och äta rätt men unna mig och tänka på att inte dricka för mycket kaffe samtidigt som kaffe kan vara bra. Och jag ska minnas att utmattning är ett livsfarligt tillstånd, man kan dö om man inte vilar och om man inte tränar och om man tänjer gränserna eller inte.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.