Kulturkollo recenserar Fyra Nobel-noveller

linje-ulrica

För oss bokälskare känns det ju ändå lite tomt så här på Nobeldagen utan en mottagare av litteraturpriset. Men Nobelfirandet är i full gång i Blå Hallen och vi får göra det bästa av situationen. Själv har jag läst den nyutkomna boxen Fyra Nobel-noveller från Novellix. Noveller är ett bra sätt att stifta bekantskap med en författare och bilda sig en uppfattning om berättarstilen innan man ger sig på en hel roman. Novellerna i den här boxen har det gemensamt, förutom att de är skrivna av en nobelpristagare, är att de alla på något sätt handlar om människovärde.

Jag började med att läsa förra årets pristagare Kazuo Ishiguro. Hans stil är lågmäld och brittiskt artig. Mycket i hand berättelser är outtalat och ofta handlar hans historier om personer som inte når varandra. Så också i novellen En famljemiddag där en far, en son och en dotter äter tillsammans, men befinner sig miltals ifrån varandra.

Sedan valde jag den äldsta novellen i samlingen – John Steinbecks Krysantemum. Här är miljön på den amerikanska landsbygden bekant och novellen handlar om ett kort möte mellan en välmående bondhustru och en fattig, förbipasserande knivslipare. I denna lite ödesmättade novell känns det tydligt att det många gånger bara är tillfälligheter som gör att man lever det liv man lever och att ödets lott mycket väl kunde ha fallit ut på ett annat sätt.

Toni Morrison är en av mina favoritförfattare. Hennes texter är alltid tänkvärda och starka. Recitatif är en skicklig konstruerad novell som i allra högsta grad handlar om ras, men utan att läsaren en enda gång får reda på vilken av de två barnhemsflickorna Twyla och Roberta som är svart och vilken av dem som är vit. Vi möter dem först som barn och sedan vi ytterligare några tillfällen i vuxen ålder och dynamiken dem emellan skiftar i de olika mötena.

Herta Müller och jag är inte kompisar, så det var med viss tvekan jag tog mig an Hunger och siden. Jag har bara läst Hjärtdjur tidigare. Ja, eller försökt läsa, för jag tog mig inte igenom den, men den här novellen var mycket mer lättillgänglig. Den handlar om livet i Ceausescus Rumänien och speciellt om kvinnornas extra utsatta situation. Hela novellen är som ett slag i magen.

Min favorit av dessa fyra blev nog ändå Ishiguros novell som är både ett plågsamt och sorgligt, till synes slumpmässigt, brottsstycke ur vardagen med den sparsmakade berättarkonst som författaren behärskar till fullo.

Blir du nyfiken på dessa noveller? Då har du tur! Vi har nämligen fått en sådan här fin presentask av Novellix och den lottar vi ut. Det enda du behöver göra är att kommentera här nedan och berätta vem som är din favorit bland de författare som fått nobelpriser. Nämn gärna din favorittext av den författaren också. På söndag kväll lottar vi en vinnare bland de som har kommenterat.

Lycka till! 

10 comments Add yours
  1. Vill gärna vara med och tävla. Selma är min favorit också, inte minst efter ett besök på Mårbacka i somras och ju mer jag läser OM henne, desto mer förstår jag hur fashinerande person hon egentligen är.

  2. Allt av Patrick Modiano. Jag läser och läser Modiano och fascineras över hans sätt att skriva samma historia och beröra samma ämnen gång på gång utan att upprepa sig.

  3. Tack för alla kommentarer om era Nobel-favoriter! Slumpgeneratorn har arbetat här sent på 3:e adventskvällen och utsett kommentar nummer 6 som vinnare. Om jag har räknat rätt så är det Violen – stort grattis!
    Hör av dig med adress till ulrica [at] kulturkollo.se så ser jag till att novellerna skickas till dig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.