Att köpa sig materiell kärlek så här i mörkertider

Precis som för många andra, både här på kollot och utanför, är denna årstid en ”evig” och energilös transportsträcka. Mentalt går jag i ide november och kommer ut någon gång i mars, april. Det mesta av kulturkonsumtionen går via diverse streamingtjänster och vi slukar serier i rasande takt (resten av tiden går åt att plåstra själen med katterna Lasse och Bosse). Linda har dock redan tipsat om TV-serier att titta på där nere i idet, så jag får fundera på andra konsumtionsvägar.

Den gångna hösten har slitit hårt på min läslust och jag har gjort några tappra försök att öppna några böcker, men inte orkat investera någon energi i dem och har således återigen lagt dem åt sidan. Bland annat försökte jag mig på att läsa Strandbergs Slutet några gånger, gick till och med på ett författarbesök i november vilket övertygade mig än mer att det skulle vara en bok för mig, men kom fortfarande inte igång.

En vecka in på det nya året fyller dock undertecknad år och lyckades då övertala sambon att investera i ett par brusreducerande hörlurar. Något väcktes i mig. Kunde det vara? Ja, en svag men ändock tydligt närvarande entusiasm väcktes med detta materiella ting (lite materiell egenkärlek har väl inte någon dött av va?) och testade således att lyssna på Slutet som ljudbok. Och jag blev fast. Äntligen! Det bör också tilläggas att Hedda Stiernstedt och Christopher Lehmann båda gör en väldigt fin inläsning av boken. Och ett, tu, tre så hade jag fått liv i bloggen igen.

Att lyssna passar således alldeles fantastiskt med ligga i dvala. Det gäller dock att välja böcker med stor eftertanke. Lagom långa, bra inläsare och lite tempo i handlingen. Har ni några tips?