av 
Imorgon är det sista söndagen i maj och dags för de som har lust att fira mor lite extra. Alla anledningar att fira är bra och alla anledningar att köpa en bok eller två är bra så jag passar på att tipsa om fyra romaner som jag läst de senaste månaderna och som passar bra att bokhandla så här i sista minuten.
Om det inte vore för dig av Delphine de Vigan är en sådan där roman som jag bara måste rekommendera till alla. Den är tänkvärd, sorgesam och mycket gripande. Det handlar om en årsrik kvinna som lever ensam, hon får allt svårare att klara sig hemma i sin lägenhet och flyttar till ett hem. Det som är sorgesamt för kvinnan och hennes unga vän Marie är att hennes språk försvinner allt snabbare. Orden snubblar ut ur henne och hon får en logoped till hjälp. ”Att åldras är att lära sig förlora” är en av meningarna jag tar med mig från den här franska, lättlästa romanen.
I Delia Owens roman Där kräftorna sjunger får vi möta Kya som växer upp ensam i naturen, med naturen och får klara sig helt själv. Det är efterkrigstid och hon lever isolerad i södra USA s träskmarker. Hennes försök att närma sig samhället blir få. Hon kallas i folkmun Träskflickan och när en ung man oväntat dör i samhället så leds misstankarna till den udda kvinnan i träsket. Samtidigt som vi läser om utredningen a brottet så får vi följa Kyas liv och det är en fascinerade berättelse som man inte kan släppa.
Miljöerna och beskrivningarna av naturen är magiska!
Samlade verk av Lydia Sandgren får bli nästa tips. Det är måhända en ganska söndersnackad snackis redan men den är värd att bli ännu flers sommarläsning. Hon undersöker på nästan 700 sidor de tre vännerna Martin, Gustav och Cecilia s livsval (och icke-val). Man får följa de tre genom studier, karriär, småbarnsår och medelålder och när romanen börjar så skall Gustav – konstnären – ställa ut på konstmuseet vid Götaplatsen. Martin är förläggaren som drömmer om att skriva en roman och Cecilia är försvunnen, hennes dotter Rakel söker ständigt efter henne och trots att det är en lång och ordrik roman så slutar man inte läsa. Det här är en fin göteborgsskildring och en bok som handlar om litteratur och konst, familjer och relationer. Läs!
Sista boken ut är Moa Herngrens Svärmodern. När jag hade läst romanen om Åsa och hennes son Andreas, relationen till barnbarnet Sam så var jag alldeles kall. Åsa är kommunikationskonsult men fattar mycket lite om hur man kommunicerar. Hon vill ju bara hjälpa och vara till hands för sn son och hans familj och det slutar med kollaps. Berättelsen om vägen dit är så välskriven och spännande att jag fullkomligt slukade. Herngren är så skicklig på att beskriva samtiden och hon skapar scener med små medel som blir så klockrena att man vrider sig i läsfåtöljen. Just den här boken ska man nog inte ge bort till vem som helst, innehållet kan komma mycket nära verkligheten och röra upp känslor. Eller leda till fina samtal. Omslaget är förförande vänt – innehållet är det inte.
#jagbokhandlar
